Denna studies syfte var att ta reda på hur skogen kan användas som pedagogiskt hjälpmedel i slöjdundervisning. Vilka möjligheter ger en skolskog eleverna att utveckla sin kreativitet och fantasi? Genom en fallstudie på en stor skola i en norrländsk stad har lärare och elever i år tre till fem intervjuats om sin skolskog samt observerats där. De ämnen som behandlats har varit skolskogsundervisning och slöjdundervisning. Resultat som framkommit är att elevernas hjälpbehov minskar och att de är mindre stressade över att hinna med sin uppgift. Detta gör att eleverna hinner ta del av intryck som de utsätts för, vilka i skogen är många. Eleverna lär sig att lösa problem tillsammans och inspireras av naturen i sina alster. Utomhuspedagogik bör användas i undervisning då det tillför något som inte kan hanteras lika bra i en klassrumssituation.

Syftet med detta examensarbete är att söka efter olika uppfattningar som pedagoger har om utomhuspedagogik i skolans tidigare år och i förskolan. Uppsatsen har en socialkonstruktionistisk ansats, vi menar att det är i språkliga interaktioner uppfattningar om världen skapas. Metoden är kvalitativ och består av fyra gruppintervjuer i förskola och i grundskolans tidigare år. Analysen inspireras av ett diskursanalytiskt angreppssätt och vi använder oss av analysverktyg som finns inom diskurspsykologin. Den allmänna definitionen av utomhuspedagogik innebär att den anses kunna skapa en helhet mellan boklig bildning och sinnlig erfarenhet. Tidigare forskning och annan litteratur visar dock att det finns många olika sätt att se på utomhuspedagogik, exempelvis hälsofrämjande eller upplevelsebaserat. I vårt resultat framträder sex olika uppfattningar om utomhuspedagogik hos pedagogerna. Utomhuspedagogik beskrivs som hälsofrämjande, upplevelsebaserat, ett lärande med alla sinnen, undervisning som flyttas ut, undervisning utan behov av planering och som frånvarande i läroplanen. Några större skillnader mellan uppfattningarna hos pedagogerna i förskola och skolans tidigare år gick inte att utläsa.

Utomhuspedagogik har blivit mer och mer populärt i dagens skola. Forskning har visat att undervisning utomhus främjar inlärningen. Då naturen används som klassrum stimuleras flera sinnen så som lukt, känsel, hörsel och smak. Ju fler sinnen som är aktiva desto djupare inlärning berikas man med. Hur fungerar det egentligen på en central skola i en storstad? En storstad som hela tiden växer i omfång saknar ofta en skog i närmiljön då den får ge vika för ännu mer bebyggelse. Syftet med studien är att undersöka vilka hinder och möjligheter en storstadsskola har för utomhusundervisning i skogen. Ett delsyfte är att undersöka om lärarna lär ut miljömedvetenhet och i så fall i vilken utsträckning miljöfrågor tas upp. Studien genomförs med hjälp av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med sex lärare som arbetar på två centrala skolor i en storstad i södra Sverige. I resultatet framgår det att det största hindret för undervisning i skogen är brist på tid och ekonomi. Lärarna är överens om att det är bra med utomhuspedagogik eftersom eleverna tycker det är kul att vistas i naturen och de lär med alla sina sinnen, men det prioriteras inte i de lokala målen för staden. Eftersom invandrarnivån är hög i staden och bland skolornas elever så är språkundervisning det främst prioriterade arbetet. Skolorna skulle behöva fler bidrag till resor till skog utanför staden. Resultatet visar också att lärarnas intresse för natur och miljö är avgörande om utomhusundervisning i skog ska ske.

No description available.

Denna studie har genomförts på fem förskolor, där vi har undersökt i vilken utsträckning som pedagogerna använder sig av utomhuspedagogik i verksamheten. Syftet har varit att undersöka hur pedagogerna arbetar med utomhuspedagogik. Vi valde att göra en kvantitativ studie med enkäter för att få en större svarsfrekvens och nå ut till fler respondenter. Vi valde att all personal på förskolan skulle få svara på vår enkät. Vi fick svar från barnskötare, resurser och förskollärare och därför har vi valt att kalla all personal för pedagoger i vår studie. Resultatet visade att alla pedagoger arbetar med utomhuspedagogik, men i olika utsträckning. Pedagogerna anser att det finns begränsningar som styr valet av att arbeta utomhus, men de ser även många fördelar med denna arbetsmetod. Vid planering av verksamheten försöker de utgå ifrån barnens intressen och behov, vilket är viktigt i dagens inkluderande arbete i förskolorna. I vårt resultat framkommer även att respondenterna har närhet till bra naturområden och de flesta menar även att de har en inspirerande utegård. Pedagogerna visar positiv inställning till fortsatt utbildning inom området.

Bakgrund: Utomhuspedagogik syftar till lärande i samverkan mellan upplevelse ochreflektion utifrån konkreta erfarenheter i verkliga situationer. Det är ett handlingsriktatlärande utomhus där teori och praktik kopplas samman i ett erfarenhetsbaserat lärande,vilket leder till djupare kunskaper. Utomhuspedagogik är ett komplement till traditionellundervisning där eleverna lär med hela kroppen och fler sinnen. Pedagoger medutbildning i utomhuspedagogik ser skillnader mellan traditionellt lärande ochutomhuspedagogik. Ämnen som oftast undervisas utomhus är språk och matematik.Närheten till bra utemiljö är nödvändig för att lämna skolgården. Syfte: Undersöka hurskolans närmiljö påverkar pedagogers syn på utomhuspedagogik och användandet avnärmiljön? Metod: Studien bygger på kvalitativa enkäter som är genomförda iförskoleklasser på två skolor, den ena skolan är placerad i stadsmiljö och den andra ärbelägen nära naturmiljö. Enkäterna har besvarats av tio pedagoger, varav åtta deltog frånden naturnära skolan och två från den stadsnära. Resultat: Det finns tydliga skillnadermellan skolorna när det gäller synen på utomhuspedagogik, den naturnära skolan harbredare kunskaper om utomhuspedagogik. Den naturnära skolan ser fler möjligheter förlärandet utomhus och undervisar i fler ämnen utomhus än den stadsnära skolan. Bådaskolorna har lektioner i matematik, språk och idrott utomhus, dessutom tar leken en stordel av utepassen. Slutsats: Närmiljön påverkar de olika skolornas sätt att arbeta utomhus.Goda förutsättningar och närhet till naturmiljö ökar intresset och kunskaperna iutomhuspedagogik.

Abstract The comprehensive purpose of this essay is to get deeper insight, and more knowledge of how it is possible as an educationalist to integrate Swedish with outdoor education at a junior level. Children learn to read in different ways. In order to improve their reading and writing it is important to be open for alternative ways. In my survey I have chosen to interview three active educationalists. The method I selected was quality interviews. I have done interviews and a teaching experiment because I want to see how you can expound reading and writing Swedish and how it can be developed through outdoor education. The result of my survey shows that the interviewed teacher often uses outdoor education, and that often leads to subject integrated education, which has many positive effects for the pupils and their learning. The result of my own teaching experiment where the pupils built letters from materials in the nature also shows that you can move some parts of learning reading and writing outdoors. Keywords: Swedish subject, outdoor education, teaching experiment

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka uppfattningar som förskolans pedagoger har kring utomhusmiljöns påverkan på barns samspel. Pedagogernas uppfattningar bidrar i studien till att synliggöra de tankar som finns ute i verksamheten kring att arbeta med utomhuspedagogik och då med särskilt fokus på barnens sociala samspel. Den empiriska undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer som har till uppgift att utifrån ett sociokulturellt perspektiv studera variationer i uppfattningar. Respondenterna är verksamma i förskolan, på tre olika avdelningar inom samma verksamhet, med ett gemensamt tema i form av ”naturen”. De arbetar mer eller mindre aktivt med utomhuspedagogik och studien visar på dess olika uppfattningar. I resultatet går att utläsa både likheter och skillnader i pedagogernas uppfattningar om utomhusmiljöns påverkan på barns samspel, med en intressant skillnad i uppfattningar av samspel.

No description available.