Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare ser på uterummet som lärmiljö. Vad sker under utevistelsen på förskolan och hur tänker förskollärare kring miljön och dess betydelse för barns utveckling, lek och lärande? I denna studie har kvalitativ intervju som metod använts och sex olika förskollärare har intervjuats. Vi har valt att använda oss av John Deweys teori om lärande i denna studie. Ute får barn möjlighet att uppleva med alla sina sinnen och lära med hela kroppen vilket är en av grunderna i Deweys teori. I vårt resultat framkom att förskollärarna värderar utevistelsen högt. Barn får en större yta att röra sig på ute till skillnad från inne. Förskollärarna anser även att miljön ute inte är lika kodad som miljön inne samt att materialet inte har samma bestämda användningsområden. Barns fantasi och kreativitet får större utrymme i leken utomhus menar förskollärarna i studien. Förskollärarna ser vikten av att utforma samt söka nya miljöer som kan utmana barnen. Ute kan barn uppleva med hela kroppen och vara mer fysiska i sitt lärande. Här kommer utomhuspedagogik in och att få erfara saker i dess rätta miljö. Förskollärare framhäver hälsoaspekten och att barn mår bra både fysiskt och psykiskt av vara ute och röra på sig. Den grovmotoriska utvecklingen stimuleras mer i utemiljön. Förskollärarna anser att det är viktigt att vara medforskande men att det ibland kan bli svårt på grund av praktiska orsaker. Vår slutsats är att vår studie har många likheter med tidigare forskning inom detta område. Miljön ute är betydelsefull för barns utveckling, lek och lärande på förskolan. Vår studie skiljer sig från tidigare forskning vi har tagit del av genom att förskollärarna i vår studie inte tvekar på att lägga en stor del av verksamheten ute eller att lämna gården. De ser vikten av att barn får tillgång till olika miljöer.

Syftet med detta examensarbete har varit att genom lektioner, observationer, utvärderingar samt intervjuer med elever och lärare få en uppfattning om hur närmiljön vid skolan används idag i matematikundervisningen, hur den skulle kunna användas mera samt få en uppfattning av hur eleverna upplever utomhusundervisning i matematik och hur det påverkar elevernas lärande. Efter en litteraturstudie genomfördes ett projekt utomhus med matematiklektioner som handlade om geometri. Lektionerna bestod bland annat av att öva på geometriska former, skala, mäta med olika mätredskap, beräkna omkrets och area, uppskatta längder och använda gamla mätmetoder.   Resultatet av projektet och intervjuerna visar att lärarna till viss del, mestadels sporadiskt, använder utemiljön i sin matematikundervisning speciellt tillsammans med de yngre barnen. Det finns en vilja bland lärare att använda närmiljön mer om tid kan frigöras till att få idéer, inspiration och planera övningar. En fördel som lärarna ser med matematikundervisning ute är att eleverna verkar komma ihåg och få en djupare kunskap för de moment som genomförts ute. Eleverna som deltagit i projektet med matematiklektioner i utemiljö uppfattar utomhusundervisning som något positivt och  flertalet upplever att de lär sig matematik bättre då de får vara ute och röra på sig samtidigt i friska luften. Det negativa var det kyliga vädret.

No description available.

Mårtensson (2011) har på begäran av Naturvårdsverket forskat om naturkontaktens betydelse för barns hälsa. I rapporten hävdar Mårtensson att barns möjligheter till friluftsliv i vardagen håller på att förändras i takt med den växande urbana miljön. Barn idag tillbringar mera tid framför datorn och tv`n. Vidare lyfter författaren fram hur viktigt det är att barn är ute och leker då de samtidigt lär känna omgivningarna för att på så sätt utveckla positiva band med naturen (ibid). I Ur och Skur förskolor är det ingen risk att barn blir stillasittande då de är ute så mycket och rör på sig.

Av tradition är utevistelse på förskolan en viktig del av verksamheten och man tillbringar mycket tid utomhus. Därför är det av stor vikt att tiden utomhus förses med betydelsefullt innehåll för att barnen skall utvecklas och lära, för att det skall ske på ett meningsfullt sätt bör man som pedagog erbjuda barnen meningsfull utevistelse. Utemiljön skall ses som ett komplement till inomhus miljön. Vi ville med vår studie undersöka hur pedagogerna på förskolan reflekterar kring utevistelsen. Vidare ville vi ta reda på vilken roll pedagogerna har i utevistelsen på förskolan. Är det en tid för enbart fri lek eller ser pedagogerna att man kan använda utevistelsen till pedagogiska aktiviteter och på så sätt utnyttja den för barnens utveckling och lärande. Studien är gjord med sex stycken pedagoger från två olika förskolor i kvalitativa intervjuer med oss båda som intervjuare. Vi delade upp dem så att båda gjorde lika många intervjuer och använde oss av en diktafon och till viss del penna och papper. Analysen genomfördes utifrån Kvale och Brinkmann (2009) sex steg och former. Vår undersökning visar att alla pedagogerna ser mycket positivt på utevistelsen. De anser att allt man kan göra inomhus kan man göra utomhus. Barnen utvecklas och lär sig mycket i utomhusmiljön. När det gäller hur pedagogerna planerar inför utevistelserna är det främst när man skall lämna förskolegården som planering sker. När man går till exempel till skogen eller har sin utedag planeras den utifrån tema eller kopplas till de styrdokument som förskolan skall arbeta efter. Vid utevistelsen på gården är det mer fri lek barnen sysselsätter sig med.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva vilka aspekter eleverna visar i handling samt tolka undervisningsmetodens för- och nackdelar utifrån ett elevperspektiv. Undersökningen skedde via observationer genom videoinspelningar från utomhuslektioner i matematik samt med intervjuer från samtliga elever som genomförde utomhusmatematiklektionen. Undersökningens resultat visar att de deltagande eleverna upplever utomhusmatematiken som lustfyllt och eleverna uppskattar miljöbytet från klassrummet och ut på skolgården. Eleverna nämner även den fysiska aktiviteten samt ett fint väder som något positivt med utomhusmatematik. De nackdelar som eleverna upplever med arbetssättet är vädrets påverkan av koncentrationen samt en tävlingsinriktning som kan synas hos eleverna, vilket bidrar till ett sämre samarbete. Resultatet visar på ett samarbete med koncentration och engagemang för utomhuslektionen i matematik hos eleverna. Konklusionen av undersökningen är att elevernas inställning till utomhusmatematiken är positiv genom att de visar en motivation och lust att lära i ämnet matematik och de berättar även att de gärna vill ha fler lektioner utomhus.

No description available.

Föreliggande studie har undersökt om och i så fall hur förskolor bedriver ett språkutvecklande arbete i uterummet. Tidigare forskning och litteratur om språkutveckling och utomhuspedagogik presenterades tillsammans med förskolans styrdokument och jämfördes med det empiriska underlaget. Studiens slutsats blev att det finns tydliga indikationer på att det språkutvecklande arbetet i förskolans uterum kan och bör utvecklas. För att detta ska vara möjligt behöver man arbeta med den rådande kunskapssynen hos såväl ledning som pedagoger verksamma i barngrupp i förskolan. Ett färdigställt material för språkutvecklande arbete i förskolans uterum skulle inte utgöra någon nämnvärd skillnad enligt majoriteten av de pedagoger och beslutsfattare som deltagit i undersökningen, såvida materialet inte kompletteras med teori och utbildning.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att vi ville genom utomhuspedagogik ge möjlighet för barns utveckling och lärande inom matematik och undersöka barns uppfattningar om matematik. Vi har planerat och genomfört matematikaktiviteter i utomhusmiljö. Verktyg som använts för dokumentation i utvecklingsarbetet var ostrukturerad observation där vi förde anteckningar. Vi planerade och genomförde 12 aktiviteter under fyra tillfällen på en förskola. I barngruppen ingick tio femåringar. Vi riktade in oss på områdena taluppfattning och matematiska begrepp som jämförelseord och lägesord. Genomförandet visade i denna barngrupp att deras uppfattning av matematik är att läsa, skriva och räkna. Barnen visade ett stort intresse och engagemang för aktiviteterna. Vår slutsats är att det krävs ett kontinuerligt arbete med matematik i förskolan för att befästa matematiska begrepp hos barnen samt att det är meningsfullt och engagerande att arbete med matematik utomhus.

<!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:"Cambria Math"; panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:roman; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:-1610611985 1107304683 0 0 159 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-unhide:no; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; text-align:justify; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman","serif"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-language:EN-US;} .MsoChpDefault {mso-style-type:export-only; mso-default-props:yes; font-size:10.0pt; mso-ansi-font-size:10.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt;} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> I vårt samhälle eftersträvas motivation och kreativt lärande och därför är det av betydelse att undersöka ett mer kreativt arbetssätt utifrån elevernas aktivitet och tankar för att kunna se för- och nackdelar med ett alternativt arbetssätt i matematikundervisningen. Det är intressant att undersöka detta eftersom att undervisningen inom matematik ofta är läromedelstyrd enligt forskning. Syftet med arbetet har varit att beskriva fördelar respektive nackdelar med utomhusmatematik utifrån elevers aktivitet och inställning.   Undersökningen gjordes på en skola med urvalsgrupp från år 6. En kvalitativ undersökning gjordes i form av observation från en filminspelning från en utomhusmatematiklektion. Sammanlagt har 22 elever ingått i observationen. Även intervjuer är gjorda på tio utvalda elever i klassen från utomhuslektionen.   Enligt utbildningsdepartementet skall undervisningen vara utforskande och skapa ett intresse för matematik. Resultatet av undersökningen visar att eleverna från undersökningsgruppen uppfattar utomhusmatematik som väldigt lustfyllt och motiverande. Deras resonemang kring fördelarna visar att de framhåller samarbete, lek och de praktiska erfarenheterna från lektionen som det främsta. Nackdelarna de upplever är vädrets påverkan och att det kan upplevas som ostrukturerat där man kan missa viktiga inslag i matematiken, som t.ex. läsförståelse och att få skriva matematik. Resultatet visar dock fler fördelar då elevernas stora aktivitet är utmärkande för utomhusmatematik. Slutsatsen är att elevernas inställning till utomhusmatematik är positiv. Eleverna har god insikt i sitt lärande då de lyfter fram att de praktiska inslagen är bra för deras minne.