Utomhusmatematik är en god arbetsform vid inlärning av matematik. Miljön utomhus skapar en lust och vilja för barn att utforska med hjälp av hela sin kropp och alla sina sinnen. För att stimulera barn i sin matematiska förmåga har förskolläraren en viktig roll. De behöver vara lyhörda, utmanande och engagerade i arbetet med barngruppen för att därmed kunna synliggöra de matematiska möjligheterna. Syftet med den kvalitativa studien är att undersöka hur förskollärare på olika förskolor förhåller sig till utomhusmatematik, samt hur de synliggör denna pedagogik i verksamheten. Litteraturen berör tidigare forskning kring ämnesområdet och utomhusvistelsens påverkan på barn. Undersökningen bygger på semistrukturerade intervjuer där resultatet visar att förskollärare anser att utomhusmiljön är en god plats för stimulering av matematik. Dock påpekas det att det finns skäl till varför utomhusmatematik inte sker i större utsträckning. Resultatet analyseras utifrån John Deweys teori "learning by doing".

I denna studie undersökte vi barns fria lek i utomhus och inomhusmiljö. Studien genomfördes på två förskolor i östra Sverige, med barn i åldern 3-6 år. Vi valde att undersöka detta då en viktig del av förskolans uppdrag handlar om att erbjuda barn en innehållsrik miljö som främjar barns lek, kreativitet och lustfyllda lärande. Utifrån pågående diskussion om miljöns betydelse för barns lärande och utveckling, är det meningsfullt att som blivande förskollärare utveckla kunskaper inom detta område. Frågeställningarna var: Hur formas barns fria lek av utomhus- respektive inomhusmiljön på de aktuella förskolorna? Hur använder barnen de olika lekmiljöer och artefakter som respektive miljö erbjuder? Hur kan olika lekformer relateras till specifika lekmiljöer och tillgängliga artefakter i dessa miljöer? Metoden som användes var observationer med observationsschema som instrument. Dessa kompletterades även med ett samtal med en pedagog på vardera förskolan. Resultaten och analyserna visade att såväl miljön som pedagogernas förhållningssätt hade en inverkan på barnens lek. Lekmiljöernas utformning och tillgången till artefakter visade sig vara av avgörande betydelse för vilka lekformer barnen valde att leka i utomhus- respektive inomhusmiljön. Avslutningsvis fördes en diskussion om vilka faktorer som kan ha varit avgörande för barnens val av lek. Detta följdes av en konklusion där nya reflektioner och tankar lyftes fram kring förskolors skilda förutsättningar vad gäller miljön, där bland annat ekonomi lyftes fram som en avgörande aspekt för miljöernas utformning.

Syftet med det här arbetet var att undersöka om och hur barnen på förskolan kan utvecklas genom utomhuspedagogik. Det låg också i mitt intresse att undersöka i vilken utsträckning föräldrar uppfattar utomhuspedagogikens eventuella fördelar. Mina frågeställningar var därför: Vad kan utomhuspedagogik medföra för barns utveckling på förskolan? Vilken uppfattning har föräldrarna på den aktuella förskolan om utomhuspedagogikens inverkan? För att få svar på mina frågor har jag gjort en litteraturstudie på tidigare forskning och en enkätundersökning bland föräldrarna på den förskola där jag jobbar. Jag har sen jämfört svaren för att få fram en bild av föräldrarnas uppfattning. Resultatet visade att det finns en mängd fördelar med utomhuspedagogik för barnens utveckling och lärande. Det visade också att föräldrarna hade en bristande kunskap om detta

Den här studien utgår från syftet av att undersöka vad olika konstruktioner av utomhusmiljöer som förekommer i förskolevardagen kan erbjuda barn som subjekt och deras roller i den fria leken. Avsikten är att studera hur barn agerar beroende på kulturella och sociala influenser samt vilka positioner som uppstår mellan barn i relation till olika utomhusmiljöer genom det verbala samt kroppsligt uttryckta språket. Studien är genomförd genom videoobservation av fjorton 5-åriga barn från två avdelningar samt två förskollärare på en förskola i Sverige. De utomhusmiljöer barnen vistades i var en kommunal lekplats, en naturmiljö samt förskolans egen utomhusgård. Examensarbetet utgår från ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv och i analys, resultat och diskussion synliggörs subjektsteorier och performativa handlingar som belyser hur barn som subjekt konstruerar roller i lekar.

Den här studien utgår ifrån utomhuspedagogiken sedd både ur elevers och lärares perspektiv. Påverkningar som utomhuspedagogiken har på elever blir belysta och även de krav som ställs på pedagogen. Studien belyser förutsättningar som finns för att utevistelse ska bli genomförbart. Både fördelar och nackdelar som finns med utomhuspedagogik framträder i studien. Skillnader mellan hur ofta naturen används i undervisningen på låg- och mellanstadiet tags också upp. Metoden som är använd i studien är enligt kvalitativ forskningsprincip där fem olika pedagoger och sex olika elever intervjuas i grupp, med ett undantag. Intervjudeltagarna kommer från två olika skolor, varav en skola har utomhusprofil. I studien blir fördelar framhävda utifrån vetenskaplig litteratur. Vidare belyser intervjudeltagarna nackdelar i form av svårigheter och hinder. Resultatet visar tre förutsättningar som krävs för att utomhuspedagogiken ska bli givande. I studien dras slutsatsen att utomhuspedagogiken bidrar med goda påverkningar på elever. Dock visar studien att stort ansvar läggs på läraren och att kraven är större på mellanstadiet. Detta leder till en minskning av utomhusvistelse under lektionstid på mellanstadiet.

Studiens syftevaratt undersöka flickorsoch pojkars aktiviteter utomhus och hur de eventuellt skiljde sig åt.Teoretiska utgångspunktervar skilda perspektiv på lärandeutifrån utomhuspedagogisk forskning och klassrumsforskning med genusperspektiv. Som metodvaldes observation utifrån ett observationsschema samt kontinuerliga dagboksanteckningar om elevernas sätt att använda sina sinnen, deras rörelsemönster och verbala kommunikation samt förekomsten av gruppkonstellationer och deras engagemang. Resultatet av observationerna presenterasutifrån varje skolas förutsättningar för utomhusundervisning, organisation och upplägg avaktivitet och det visar att eleverna till stor del var passivt deltagande men aktivt lyssnande. Devar delaktiga i de organiserade aktiviteterna. Den huvudsakliga skillnaden mellan pojkarna och flickorna visade att pojkarna var mer lekfulla, mer aktiva och rörliga. Det var främst desom söktenaturföremål. Flickorna fann sin trygghet ikonstellationer av två och två eller fyra. Pedagogens roll skilde sigåt mellanårskurserna, hur de var aktiva samt på vilket sätt de kommuniceradeverbalt med de deltagande eleverna.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att ta reda på hur lärare använder upplevelsebaserat lärande i undervisningen samt hur lärare och elever i grundskolans tidigare år upplever ett sådant arbetssätt.  Mina frågeställningar var följande: Hur kan man använda upplevelsebaserat lärande i den dagliga undervisningen? Hur upplever lärare och elever att det är att arbeta med äventyrspedagogik? Metod Jag utförde kvalitativa intervjuer med en lärare och arton elever på en skola som deltagit i ett äventyr. Jag intervjuade eleverna både före och efter äventyret. Jag använde mig av ljudupptagning då jag intervjuade läraren och transkriberade sedan materialet. Jag har gjort litteraturstudier på bland annat kurslitteratur som hör till kursen Äventyrspedagogik som hålls vid Luleå Tekniska universitet. Resultat Jag kom fram till att eleverna ser fram emot äventyret och tycker att det ska bli spännande och att just spänningen som ett äventyr genererar gör att barnen tycker att det är roligt. Då de tycker att något är roligt tilldelar de kunskapen hög värdekraft vilket i sin tur gör att de lättare lär sig. Då de samtidigt får använda hela kroppen och flera sinnen när de lär sig gör det att de minns lättare. Barnen lär sig bäst då de får arbeta i väl sammansatta grupper och där varje individ är beroende av de andra för att uppnå ett lyckat resultat, detta i sin tur leder till en bättre självkänsla hos eleverna och de blir bättre på att samarbeta och ta hänsyn till varandra. Slutsats Man kan använda sig av kamratövningar i sin dagliga undervisning och genom att ta vara på barnens fantasi genom spännande berättelser skapa ett intresse för ämnet vilket kan bidra till att eleverna lättare vill lära sig. Genom att byta lärandemiljö och vara utomhus kan barnen i och med att de får flera sinnesintryck och använda hela sin kropp, få lättare att lära sig och tillgodogöra sig kunskapen. / Aim The purpose of this study was to find out how teachers use adventure education and experiential learning in their education of students in elementary school and how teachers and students experiencing such an approach. My questions were: How to use experiential learning in daily teaching ?  How do teachers and pupils experience working with adventure pedagogy ? Method I conducted qualitative interviews with one teacher and eighteen pupils at a school participating in an adventure. I interviewed students both before and after the adventure . I used sound recording when I interviewed the teacher and then transcribed the material. I have done literature studies that is pertinent to the course Adventure Education held at Luleå Technical University. Results I found that the students look forward to the adventure and think it will be exciting and just the excitement that the adventure creates allows kids to think it is fun. When they think something is fun, they give the knowledge high value power, which then makes it more prone to learn. When they use their whole body and several senses, learning will become more easy. Children learn best when they are allowed to work in well-organized groups and where each individual is dependent on the other to achieve a successful result, this in turn leads to better self-esteem in students and they become better at working together and show each other respect . Conclusion One can use the companion exercises into their daily teaching and by taking advantage of the children´s imagination through exciting stories, create an interest in the subject which can help students to learn. By changing the learning environment and the outdoors, children will get more sensory input and use their whole body and therefor easier to learn and assimilate knowledge. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2013</p>

Disputats, Linköping : Linköpings universitet, 2007. / Serien udg. af: Nationella forskarskolan i naturvetenskapernas och teknikens didaktik. På titelsiden: The Swedish National Graduate School in Science and Technology Education, FontD.

Syfte: Det finns en stor variation av hur mycket barnen på förskolor vistas utomhus. Då forskning visar att kvalitén på utomhusmiljön spelar stor roll för utomhusvistelsen kommer fokus i denna studie istället att ligga på förskollärarnas roll för utevistelsen. Studien kan vara relevant för såväl aktiva förskollärare som föräldrar till barn i förskolan och kanske bidra till att skapa en större medvetenhet om de skillnaden som finns mellan förskolorna också i högre instanser så att den skillnaden jag upplevt inte vore så stor.   Frågeställningar: Vilka attityder har pedagogerna till utevistelse i förskolan? Vad motiverar pedagoger till utevistelse med barn på förskolan? Vilka möjligheter/begränsningar lyfter pedagogerna fram i samband med utevistelse?   Metod: Enkät med kvantitativa och kvalitativ inslag.   Resultat: Resultatet pekar på att pedagogerna har en relativt positiv attityd till utevistelsen i förskolan. Pedagogerna i min studie motiveras till utevistelsen i förskolan genom den nära verksamheten så som stundens ingivelse, kollegor och barnens önskemål. Även media så som internet, appar och litteratur rankas högt av pedagoger som inspirationskällor till utevistelsen. Pedagogerna lyfter många möjligheter så som hälsa, motorisk utveckling, naturligt material och lugnare barngrupp med mindre konflikter. Väderlek och barnens kläder är något som ses som begränsningar i utevistelsen.

Forskningen tyder på att det är fördelaktigt med utomhuspedagogik på många vis för eleverna. Men som vi uppmärksammat så har flertalet lärare oftast sin undervisning inomhus och utnyttjar inte utomhusmiljöns potential för att stärka upp teorin med praktik. Studiens syfte är att medverka till kännedom om vad som styr användandet av utomhuspedagogik. Studien är byggd på intervjuer med åtta stycken lärare undervisande i fritidshem, förskoleklass och grundskola. Resultatet av intervjuerna visar på olika hinder som kan påverka utomhuspedagogiken. Exempel på hinder kan vara lärarens inställning och erfarenhet av att undervisa utomhus, tidsbrist, skolans inställning och utformningen av utomhusmiljön. Med denna studie hoppas vi kunna bidra till forskningen med kunskap om de hinder som lärarna ser för användandet av utomhuspedagogik. Detta kan medvetandegöra att det kan behövas ett erhållande av olika medel så att hindren som idag finns kan minimeras. I sin tur kan det medverka till att utomhuspedagogikens praktiserande i framtiden kan komma att bedrivas i större omfattning än idag i skolsammanhang. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>