Vårt syfte med detta arbete har varit att fastställa vilka fördelar det finns med att inkludera utomhuspedagogik i historieundervisningen. Vårt intresse för denna fråga kommer dels ifrån ett delat historieintresse, dels ambitionen att historieämnet ska var något intresseväckande som eleverna vill lära sig mer om. Ett sätt för att göra historieämnet mer lustfyllt för elever kan vara genom att variera historieundervisningen med utomhuspedagogik. Det vi kom fram till genom att studera både nationella samt internationella studier var att det finns en mängd fördelar med att bedriva utomhuspedagogik såsom ökad motivation, ett ökat historiemedvetande samt att det gör undervisning mindre abstrakt för eleverna. För att eleverna ska kunna ta del av fördelarna så ställs vissa krav på lärarens arbete. Dessa krav är till exempel att eleverna måste få chans att ta till sig en god förförståelse innan det att lärtillfället för utomhuspedagogik ska äga rum. De måste även få besöka en plats som är relevant för det stoff som ska läras ut samt så ställs det höga krav på lärarens kompetens kring metoder för utomhuspedagogik. Eleverna måste även få chans att cementera sina nyvunna kunskaper genom ett efterarbete av det som lärts ut vid lärtillfället. I vår empiriska undersökning har vi intervjuat lärare. Vi undersökte ifall lärare bedrev utomhuspedagogik, deras syn på utomhuspedagogik jämfört med definitionen vi valt att använda oss av samt hur de bedrev utomhuspedagogik. Vi använde oss av den insamlade empirin för att jämföra med hur teorin menar att utomhuspedagogik bör gå till för att gynna elevers lärande.

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för begreppet utomhuspedagogik och ta reda på om utomhuspedagogik, som ett komplement till den traditionella undervisningen, är en undervisningsform som kan bidra till ökad förståelse inom ämnet matematik. Studien är en litteraturstudie där tidigare forskning har granskats och analyserats. Resultatet visar att utomhuspedagogik inom matematik inte bara ger direkt betydelsefull kunskap vid koppling av skola och samhället utan förbättrar även elevers hälsa, ökar elevers motivation till matematikämnet, elevers sociala förmågor utvecklas samt ger fler sinnen stimulans vilket gör elever mer alerta och mottagliga för inlärning. Mer tid till ämnet matematik och mer utbildning inom utomhuspedagogik är två avgörande faktorer för att lyckas integrera utomhuspedagogik i undervisningen.

INLEDNING Det finns många forskare som anser att naturen är viktig för människan och att naturen är en lärmiljö. Det står även i Läroplanen för förskolan Lpfö 18 (Läroplanen för förskolan 2018) att förskolans uppdrag är ge barnen möjlighet till sin omgivande miljö, natur och samhälle. Denna studie är riktad mot utemiljön som rum för ett lustfyllt lärande i kombination med förskolans verksamhetsmål. SYFTE Studiens syfte är att undersöka barns naturmöten tillsammans med pedagoger under förskolans skogsbesök. Vad sker och händer i mötet med naturen, är naturen ett rum för lärande eller ett rum för samspel och lek eller för båda. På vilket sätt kan pedagogernas förhållningssätt påverka mötet med naturen. METOD Till studien har vi valt att använda oss utav en kvalitativ metod med observation som redskap. Detta för att vi ville få en bild av händelser där barnen möter naturen. Vad kan utevistelse som lärmiljö bidraga till för barns lärande och på vilket sätt kan pedagogerna påverka mötet med naturen. Observationer av barn och pedagoger har genomförts under en utflykt i skogsmiljö. RESULTAT Resultatet visar en tydlig bild av hur barns möte med naturen kantas av möjligheter att testa och utforska naturens material med stort eget inflytande. Barnen i vår studie kunde leka fritt och använda både fantasi och kreativitet. Barnen fick även många möjligheter till ett lustfyllt lärande genom samspel och samarbete, tillsamman med både barn och pedagoger. Under observationen kunde vi se spontana situationer där pedagogerna fångar upp barnens intresse och vävde in ämnen som matematik och naturkunskap. Resultatet visar också många exempel på olika förhållningssätt där pedagogerna engagerade sig och följde barnens intresse, även förhållningsätt där pedagogerna lockade barnen till nya aktiviteter och nya kunskapstillfällen. Studiens resultat kan bidra till en förståelse för hur skog och natur kan vara ett rum för lärande. Naturen i sig bjuder in till en rikedom av kunskap om djur och natur, samt kan utgöra ett rum för samspel, kommunikation och lek.

Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning 23 grundskollärare använder utomhuspedagogik i sin undervisning samt att undersöka vilka möjligheter och hinder de ser med utomhuspedagogik som undervisningsmetod. Studien genomfördes med en enkätstudie och intervjuer. Resultaten jämfördes med varandra för att finna eventuella skillnader i svaren. Resultaten visade att majoriteten av de deltagande lärarna använder utomhuspedagogik i sin undervisning en gång i veckan. Både möjligheter och hinder med utomhuspedagogik som undervisningsmetod har kommit fram i resultaten. Slutsaten blev att det finns mestadels stora möjligheter med utomhuspedagogik som metod.

Syftet med vår studie var att undersöka hur naturpedagoger arbetar med och ser på utomhuspedagogik, samt hur de ser på ledarskapet utomhus. Nio naturpedagoger deltog i semistrukturerade intervjuer. Utifrån studiens resultat kunde vi se att naturpedagogers arbete grundar sig på forskning och ett av deras mål var att försöka leda besökande klasslärare till att bedriva mer undervisning utomhus. Ledarskapet utomhus var något som föll sig naturligt för naturpedagogerna. Samtliga naturpedagoger såg många möjligheter med utomhuspedagogik och poängterade att klasslärare som besökte naturskolan var de som såg hinder.

Utomhuspedagogik på fritidshemmet Outdoor education in the leisure time centre Studiens syfte är att bidra med kunskap om utbildade fritidslärares uppfattningar av fenomenet utomhuspedagogik på fritidshemmet. Genom i förväg skrivna intervjufrågor undersöks fritidslärarnas uppfattningar om utomhuspedagogikens innebörd och dess fördelar och nackdelar för att bidra till en djupare förståelse för hur utomhuspedagogiken används på fritidshemmet. Utomhuspedagogik innebär bland annat att eleverna får förstahandserfarenheter genom upplevelser i utemiljö. Studien lyfter även en del av John Deweys, Maria Montessoris och Ellen Keys teorier om lärande för att skapa en större vetenskaplig koppling till fritidshemmets praktik. Tidigare forskning i fritidshemskontext har inte hittats utan forskning från förskolan och skolan har fått användas för att visa på aktuell forskning inom undersökningsområdet. Studien är en fenomenografisk undersökning baserad på semistrukturerade intervjuer. Utifrån intervjuerna, som utfördes med fem utbildade fritidslärare från fem olika skolor, skapades tre tabeller med beskrivningskategorier: definitionen av utomhuspedagogik samt fördelar och nackdelar med utomhuspedagogik. Som resultatet visar använder fritidslärarna fem olika beskrivningskategorier när de definierar utomhuspedagogiken: lärande, aktiviteter, hälsa, elevinflytande och närmiljön och naturen. De fördelar som nämndes handlade om utemiljön, delaktighet, hälsa och lärande och nackdelarna dominerades av begränsning av väder, personalkrävande, elevernas undermåliga ytterkläder och elevgruppens motivation och organisation. I studien lyfter fritidslärarna fram verksamhetsnära exempel vilket ger en ökad förståelse för verksamheten.

Den forskning som har bedrivits av utomhusundervisningen i biologi har mestadels utgått från lärarnas perspektiv. Av den anledningen fokuserar detta arbete främst på elevernas syn på utomhuspedagogik. I denna studie jämförs inomhus- respektive utomhusundervisning samt vilken undervisningsform som gynnar eleverna i två årskurs 3 klasser mest gällande inlärning av arter. I studien undersöks även betydelsen av elevernas förkunskaper och hur det kan påverka deras inlärning av arter. Vidare är syftet att belysa elevernas inställning till att undervisas utomhus relaterat till artkunskap. Studien utgår från följande frågeställningar: ● Hur påverkar inomhus- respektive utomhusundervisning elevernas inlärning av arter? ● Hur kan de kritiska aspekterna påverka elevernas inlärning av arter? ● Hur påverkar elevernas inställning och tidigare erfarenheter deras inlärning? Studien genomförs kvalitativt med fyra kvalitativa datainsamlingsmetoder nämligen tester, undervisning, observationer och intervjuer. Utifrån elevresultaten på för- och eftertestet, samt observationer kan det konstateras att undervisning med de kritiska aspekterna bidrar till ett gynnsamt lärande. Baserat på genomförda observationer påverkas elevernas inlärning på olika sätt beroende på om undervisning sker inom respektive utomhus. Utomhusvistelsen gav många nya intryck vilket resulterade i att eleverna blev distraherade, i jämförelse med inomhuslektionen där elevernas fokus på undervisningen märktes betydligt mer. Utifrån intervjuer med elever kan det konstateras att ett intresse för naturen leder till ökade lärandemöjligheter.

Undervisning utomhus innebär att erbjuda elever en mer berikande och autentisk lärmiljö. I denna kunskapsöversikt behandlas ämnet utomhuspedagogik i de naturorienterande ämnena. Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka forskningen som kännetecknar utomhuspedagogik i de naturorienterande ämnena för grundskolans tidiga år. Metoden som använts är en litteraturstudie där systematiska sökningar, kritiska granskningar och en sammanställning gjorts av relevant forskning inom ämnesfältet. Resultaten visar att det som kännetecknar forskningen är de många fördelar med utomhuspedagogik såsom förbättrat lärande, motivationshöjande, ökad fysisk aktivitet och en positivare attityd till hållbar utveckling. Ett annat kännetecken är att forskningen som studerats beskriver hinder som förklarar varför utomhuspedagogik inte bedrivs i större utsträckning. Framförallt är tidsbrist och ekonomi de största hindren men även platsbrist, rädsla för elevers säkerhet, elevers beteende samt kompetens och intresse hos läraren faktorer som hindrar. / Outdoor teaching can offer a more authentic learning environment for students. This knowledge overview addresses learning outdoors, with a focus on the science subjects. The purpose of the knowledge overview is to examine what characterizes research of outdoor education in the science subjects for the early years of primary schools. The method is a literature study where searches, critical analysis and a compilation has been made from relevant literature. The findings showed that research about outdoor teaching mostly describes the benefits of using outdoor teaching and what obstacles it is that prevents teachers from going outside. Most common benefits are improved learning, motivated students, increased physical activity and a willingness to take care of the environment. Mentioned obstacles were lack of time, economicdifficulties, no suitable places, fear of students’ safety and health, misbehaved students and the teachers´ lack of knowledge and interest.

Utomhuspedagogik har under en längre period varit ett omtalat ämne, speciellt i ämnetnaturvetenskap. Mycket forskning och skolans styrdokument pekar på fördelar med utomhusundervisning men trots det används det sällan. Många lärare känner en osäkerhet och vill inte riktigt medge utomhusundervinsingens positiva kraft. Syftet med studien är att belysa de specifika fördelarna med utomhusundervisning i naturvetenskapliga ämnen för eleverna.Metoden är ett urval av studier som samlades in genom systematisk litteratursökning i databaserna Diva, Primo, Google Scholar, Reserach Gate och Taylor & Francis Online utifrån förbestämda urvalskriterier. Resultatet i studien har pekat på flera specifika fördelar för eleverna. Många av fördelarna är förutsägbara, några av dessa är att eleverna får bättre resultat efter utomhusundervinsning, exempelvis får bättre motivation och en positiv inställning till undervisningens innehåll. Andra fördelar som var mer överraskande är att elevernas abstrakta tänkande ökade, eleverna lärde sig ämnesspecifikas begrepps betydelse snabbare och samarbetet mellan eleverna förbättras utomhus.

I en del tidigare studier så har lärare saknat svar på frågan gällande varför de använder sina utomhusmiljöer samt även presenterat en allmän okunnighet kring hur deras användande av utomhusmiljöer kan vara. Mitt syfte har varit att undersöka ifall det kan se likadant ut på fritidshem bland utbildade fritidshemspedagoger. Studiens teoretiska grund vilar på de didaktiska valen som har använts till att kunna förstå och analysera informanternas empiri. Studiens metod för att samla in empiri har varit kvalitativ i form av intervjuer där semistrukturerade frågor har använts. Intervjuerna har ägt rum på tre skolor varav två var kommunala och en var privat vilket bidrog till en möjlig breddning av materialet. Studiens resultat kan betyda att fritidshemspedagoger värdesätter sina utomhusmiljöer utifrån dess mångsidighet och möjlighet till varierade valmöjligheter i form av olika aktiviteter och dylikt. Utifrån frågeställningen gällande utomhusmiljöns användning på fritidshemmet, så verkar det rimligt att tolka pedagogerna som att de indirekt pratar om de didaktiska valen i form av den pedagogiska planeringen när det kommer till frågan varför? man ska använda utemiljön. Pedagogerna tycks mena att man som pedagog måste ha en tanke på: varför man väljer en plats, vad det är man vill lära sig och hur man ska studera lärandet. Studien lyfter att det råder en brist på intresse för användning av utemiljöer ur ett lärande syfte men även intressanta perspektiv på hur utemiljöer kan användas på fritidshemmen.