I denna studie belyses ett utomhuspedagogiskt arbetssätt med fokus på matematik men även fördelar med utomhuspedagogiken och eventuella hinder som kan uppstå under undervisningens gång. Vi har undersökt hur utomhuspedagogik med fokus på matematiken kan konkretisera abstrakta begrepp. Detta har studerats genom att granska tidigare forskning men framför allt genom utförandet av en kvalitativ undersökning där pedagoger som fortbildar har intervjuats. De huvudsakliga resultaten pekar på att aktiveter utomhus där alla sinnena används kan främja kunskapsutvecklingen. Utomhuspedagogiken kan hjälpa elever att förstå varför matematik behövs i vardagen. Resultatet visar även att utomhusundervisning i samband med inomhusundervisning kan vara en av de mest effektiva metoderna att undervisa matematik på. Genom att använda sig utav denna arbetsmetod kan man tillgodose elevernas olika lärstilar. Man måste dock vara medveten om de hinder som kan uppstå. För att undervisningsmetoden ska vara givande är det viktigt att pedagoger överkommer hinder såsom vädrets och platsens påverkan av lektionen. Ett annat hinder kan vara att pedagoger inte har tillräckliga kunskaper för att undervisa utomhus.

Tanken med denna text är att undersöka hur vi som lärare kan arbeta med utepedagogik i matematikundervisningen för att främja elevernas kunskapsutveckling utifrån de fem matematiska förmågorna. Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi båda observerat att utomhuspedagogik inom matematikundervisningen inte används. Detta gjorde att vi blev  intresserade att undersöka varför det ofta saknas i dagens skola. Vad finns det för nackdelar  med utematematik? Vad finns det för fördelar?   För att besvara våra frågeställningar har vi med hjälp av databaserna EBSCOHost, ERIC via  EBSCO och SwePub använt sökord kopplade till vårt ämne för att hitta relevant forskning.  Genom våra sökningar hittade vi tio stycken relevanta artiklar som användes för att besvara  våra frågeställningar.   Resultatet av kunskapsöversikten visar att det finns många fördelar med utomhusbaserad matematikundervisning som bidrar till en kunskapsutveckling utifrån de fem matematiska förmågorna. Det finns även ett flertal faktorer som bidrar till att lärare avstår från utomhusbaserad matematikundervisning.   Slutsatsen av kunskapsöversikten är att det finns en del svårigheter med att använda sig av utomhuspedagogik i matematikundervisningen, men det finns också forskning som stödjer att  utomhusmatematik är en fördelaktig metod som komplement till klassrumsundervisningen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare i landsbygdsmiljö- och stadsmiljö ser på förskolegårdens utomhusmiljö som en plats för lärande och utveckling samt vilka didaktiska överväganden och resonemang som de menar ligger till grund för genomförandet av utomhusaktiviteter på gården. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomförts. Respontenterna är verksamma på åtta olika förskolor, varav fyra i stadsmiljö och resterande fyra i landsbygdsmiljö. Empirin analyserades med en innehållsanalys som identifierade fem olika teman. Tidigare forskning visar att i förskolans utomhusmiljöer finns det en rad olika möjligheter för barn att utvecklas och läras att förskollärare behöver besitta kunskaper om utomhusmiljöns möjligheter för att ett lärande ska kunna ske hos barnen. De teoretiska utgångspunkterna denna studie utgår ifrån är den didaktiska triangeln, de didaktiska frågorna samt hård och mjuk funktionalism. Studiens resultat visar att förskollärare i både stadsmiljö och landsbygdsmiljö belyser vikten av att skapa undervisning utomhus på förskolegården men att det fanns olika faktorer som påverkade deras möjlighet att genomföra undervisning i deras utomhusmiljö som en gynnsam plats för att bedriva undervisning men att verksamhetens ramfaktorer och vädret är avgörande faktorer för deras genomförande av utomhusaktiviteter. / <p>Betyg i Ladok 230619.</p>

Utomhuspedagogik är en ämnesöverskridande arbetsmetod där elevernas arbetslust är central och lärandet sker genom samverkan mellan reflektion och intryck. Undervisningen genomförs i utemiljö i form av naturlandskap och bebyggda miljöer. Forskning visar att utomhuspedagogik har goda effekter i ett flertal aspekter. Gemenskapen i undervisningsgruppen främjas och eleverna övar sociala förmågor i verkliga situationer. Syftet med denna studie är att utreda och redogöra för de hinder och möjligheter för elever att medverka i undervisning i utemiljö. Detta examensarbete har som fokus att ta reda på hur lärare tänker kring differentiering för att ge möjlighet till alla elever att ta del av utomhuspedagogik och hur de förverkligar detta i sin undervisning. Studien är kvalitativ och data har insamlats via intervjuer av 5 lärare vid olika skolor. Intervjuerna transkriberades och svaren indelades enligt frågeställningar och analyserades utgående från hermeneutisk ansats. Studien visar att lärarna ser stora möjligheter och att de genom planering och förarbete medverkar till att riskerna inte blir hinder för undervisningen. Differentieringen sker inom miljöval, undervisning och tidsplanering.

Inledning Undervisningen i fritidshemmet är bunden till läroplanen där eleverna ska ges möjlighet att lära genom lek, upplevelser och i situationen. Utomhuspedagogisk undervisning har visat sig fördelaktigt för elevernas lärandeförmåga. Vi ville med denna studie undersöka i vilken omfattning utomhuspedagogisk verksamhet bedrivs inom Hallands län och hur pedagoger anser att elever lär bäst utifrån ett sociokulturellt perspektiv med ramfaktorteorin i åtanke. Syfte Syftet med studien är att undersöka i vilken omfattning personal i fritidshem i Hallands län arbetar med utomhuspedagogisk undervisning, samt belysa ramfaktorer som påverkar utomhuspedagogisk undervisning i fritidshem. Metod Genom enkätundersökning riktad till fritidslärare verksamma i Hallands län har denna kvantitativa studie undersökt den utomhuspedagogiska frekvensen samt, ur ett pedagogperspektiv, hur elever fördelaktigast inhämtar kunskap utifrån ett sociokulturellt synsätt med ramfaktorteorins variabler. Resultat Resultatet har analyserats utifrån teorierna och sammanställts i tabeller, stapel- och cirkeldiagram där det framgår att utomhuspedagogik mestadels bedrivs med en frekvens aven gång i veckan (61,4 %) eller varje dag (17,1 %). De faktorer som mest påverkar den utomhuspedagogiska undervisningen har visat sig vara barngruppens storlek samt pedagogens eget intresse och utbildning inom området.

Jag har valt att skriva ett examensarbete som tar utgångspunkt i ämnet utomhuspedagogik där syftet har varit att undersöka hur pedagoger ser på förutsättningarna att bedriva undervisning utomhus med barnen i förskolan.   Med utomhuspedagogik menas att förflytta verksamheten utanför de ordinarie lokalerna och lärmiljöerna man finner inomhus. Barnen kommer närmre naturen och får ökade möjligheter att vara mer delaktiga i sin lärprocess när de kan delta med fler sinnen än se och höra.   För att samla mitt material till mitt examensarbete har jag valt kvalitativa metod med semistrukturerade intervjuer. Jag har intervjuat förskollärare och barnskötare på två olika förskolor. En förskola som bedriver inne- och ute verksamhet samt en förskola som bedriver uteverksamhet hela dagen. Anledningen till att jag valde just de här förskolorna var för att undersöka om synen på utomhuspedagogik skiljer sig på en förskola som endast bedriver uteverksamhet och en förskola som bedriver varierad verksamhet.   Poststrukturell ingång samt det pragmatiska perspektivet låg som grund för min studie då båda teorierna betonar att kunskapsbildningen sker i en interaktion av kropp och handling och blir därför relevant i min analys av empiri. Szczepanski beskriver tre begrepp i sin forskning om utomhuspedagogik som är kunskapsperspektiv, rumsperspektiv och miljöperspektiv. De här begreppen var adekvata och centrala för min analys då studien handlar om att flytta undervisningen till en miljö utomhus med anledningen för en djupare kunskapsbildning.   Resultatet av min studie visar att de intervjuade pedagogerna är ganska samsynta i att man kan bedriva all undervisning som görs inne även ute men att det är miljön som barnen och pedagogerna har att tillgå som sätter gränserna och möjligheterna i kombination med pedagogens kunskaper.

Syfte och frågeställningar Ämnet friluftsliv i skolan ska ge eleverna en djup förståelse för vad vistelse i naturen kan betyda genom hela livet. För att uppnå det krävs ett utvecklat lärande som byggs på efter hand under hela skoltiden. Syftet med studien är att undersöka och få en djupare förståelse för idrottslärares erfarenheter av progression och dess betydelse för högstadieelevers lärande inom friluftsliv. De frågeställningar som undersökts i studien är ”Hur ser idrottslärarna på lärandet i friluftsliv?”, ”Hur fungerar progressionen i praktiken enligt idrottslärares erfarenheter?” samt ”Hur upplever idrottslärarna elevernas förkunskaper i friluftsliv?”.  Metod  Uppsatsen har genomförts med en kvalitativ ansats med kvalitativa intervjuer.Intervjuerna syftade till att undersöka elevers lärande och progression utifrån idrottslärares erfarenheter inom ramen för ett sociokulturellt perspektiv. Handplockat urval användes för att hitta fyra idrottslärare som arbetar på högstadiet. Vald intervjuteknik för studien var semistrukturell intervju. Intervjuguiden hade öppna frågor som motsvarar semistrukturell med ett tematiskt upplägg. Följdfrågor kunde ställas för att utveckla och fördjupa respondentens svar. Intervjuerna genomfördes på respektive arbetsplats i ett rum på idrottslärares förslag. I det transkriberade materialet gick det att finna mönster kopplade till syfte och frågeställningar inom ramen för den teoretiska utgångspunkten. Olika delar sattes ihop i helheter, därefter skrevs resultatanalysen.  Resultat  Ett sociokulturellt perspektiv identifierar det lärande som sker informellt mellan elever och i kontakt med andra personer i och utanför skolan. Det kan även finnas invävt i lärarens formella undervisning. Att till fullo ta tillvara detta informella lärande tillsammans med det formella, är en stor utmaning. Friluftsliv innebär fokus på upplevelser och mjuka värden. Det ger även tillbaka för pedagogen när eleven visar glädje och stolthet över att ha genomfört aktiviteter med gemensamma ansträngningar. Ett betydelsefullt lärande har skett, särskilt om eleverna först inte trodde sig om att klara det. Idrottslärarna berättar i studien om dilemmat över att behöva bedöma detta med ett betyg.  Slutsats  Ett sociokulturellt lärande i skolan sker hela tiden sammanflätat med det omgivande samhället. En pedagogisk utmaning för idrottslärarna är att leda progressionen i friluftsliv så att alla elever får sina behov tillgodosedda. Det är svårt eftersom eleverna har olika kunskaper och erfarenheter med sig till skolan. Vilka steg i lärandet som har tagits i lägre årskurser kan också skifta mycket. Friluftsliv behöver byggas stegvis genom hela skolan och innefatta såväl formellt som informellt lärande. Skolornas ledning måste skapa en helhetssyn som präglar hela skolan där integrering av olika ämnen är naturliga upplägg. Här finns stor anledning att särskilt lyssna på idrottslärarnas erfarenheter och insikter.

I den svenska läroplanen LGR22 i biologi (Skolverket 2022) står det att eleverna ska kunna förstå samband i naturen och utveckla sin kunskap om miljön och naturen. För att uppnå detta kan pedagogen gå till väga på olika sätt. Men under många år tillbaka och än idag har skolan arbetat med utomhuspedagogik i biologi. Därför är syftet med denna kunskapsöversikt att betrakta vilken forskning som finns om utomhuspedagogik för lågstadiet med fokus på ämnet biologi och varför pedagoger inte arbetar med utomhuspedagogik i större utsträckning. Vi har använt oss av tre stycken frågeställningar som lyder: Vilka argument finns för att använda utomhuspedagogik i biologi? Hur och vad undervisas det om när utomhuspedagogik används? Vilka möjligheter och hinder framträder? För att få svar på vårt syfte och frågeställningar har vi utgått ifrån tio stycken vetenskapliga artiklar som är noggrant utvalda utifrån urvalskriterier. Artiklarna har därefter granskats och kartlagts. Med hjälpa av detta har en fördjupad analys kunnat göras där frågeställningarna besvarats tydligare. Resultaten visade att elevernas kunskap ökar via utomhuspedagogik om pedagogen är självsäker och har kunskap inom ämnet. Eleverna utvecklar sin respekt för djur och natur och blir mer miljömedvetna. Det finns även hinder till varför pedagoger inte arbetar så mycket som önskat med utomhuspedagogik då de ansåg att det var brist på tid. I resultatet lyfts det även fram fler möjlighet och hinder men även vad pedagoger kan undervisa om. Slutligen beskrivs det kort om vad vidare forskning kan granska.

No description available.

Utomhuspedagogik i förskolan handlar dels om att förlägga verksamheten utanför de ordinarie lokalerna och dels om att använda omgivningarna som en pedagogisk resurs, inte minst för att lära barnen mer om naturen.Syftet med mitt examensarbete har varit att undersöka hur man kan arbeta med utomhuspedagogik i förskolan. Jag har också velat ta reda på vad pedagoger i förskolan har för inställning till utomhuspedagogik och vad de ser för möjligheter och hinder med ämnet. För att samla in empirin till mitt arbete och få svar på mina frågor har jag gjort kvalitativa intervjuer på två olika förskolor. Den ena förskolan har en riktning mot utomhuspedagogik och den andra är en ”vanlig” kommunal förskola. Denna jämförelse gjorde jag för att se om attityden och inställningen till utomhuspedagogik skiljer sig mellan pedagogerna på förskolorna.Resultatet av min undersökning visar att de intervjuade pedagogerna ser utomhuspedagogik som något positivt och något som de använder sig av i verksamheten mer eller mindre. Har pedagogerna själva positiva tankar om naturen och att vistas utomhus överförs detta till barnen. De hinder som pedagogerna ser är oftast saker som pedagogerna själva inte kan påverka i någon större utsträckning, men att de i övrigt inte ser hindren utan möjligheterna istället.