Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare resonerar kring sitt uppdrag gällande barns lärande och utveckling i relation till utomhuspedagogik, samt hur de väljer att gå till väga för att barnen ska få möjlighet till ett lärande även utomhus. Utomhuspedagogik är en möjlighet till fortsatta lärprocesser i utomhusmiljön och denna studie undersöker hur förskollärare förhåller sig till detta i praktiken. Studien tar utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. För att besvara studiens frågeställningar ligger den kvalitativa forskningsmetoden som grund, där åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts. Resultatet i studien visar att det ligger i förskollärarens intresse samt vilka tidigare erfarenheter och vilken kunskap de besitter som ligger till grund för hur de förespråkar användningen av utomhuspedagogik. Resultatet visar också att barndomen har en viss påverkan på deras förhållning till utomhuspedagogik idag. Slutsatsen är att det finns centrala faktorer som påverkar hur förskollärare förhåller sig till att undervisa utomhus.

Denna litteraturstudie syftar till att utforska och sammanställa den aktuella forskningen som belyser utomhuspedagogikens betydelse för elevers lärande i matematik. Detta genom att undersöka påverkan av utomhuspedagogik på elevernas prestationer samt vad utomhuspedagogik har för effekter på elevers utveckling i ämnet matematik. Studien behandlar de fem matematiska förmågorna, motivation, traditionell och icke-traditionell undervisning samt innebörden av utomhuspedagogik. Genom systematiska undersökningar har vetenskapliga artiklar inom området samlats in och granskats för att besvara studiens frågeställningar. Resultaten från denna litteraturstudie indikerar att utomhusundervisning har effekter på elevernas lärande, såsom utveckling av de matematiska förmågorna och ökad motivation. Genom denna litteraturstudie belyser vi hur utomhuslärande kan berika matematikundervisningen och öka elevernas intresse samt möjligheter till fördjupat lärande.

Under vår praktiktid (VFU) har vi utvecklat ett särskilt intresse för utomhuspedagogik inom matematik. Detta växande intresse grundar sig i att, i kontrast till traditionell undervisning, skapa ett lustfyllt matematiklärande ute i naturen. Denna kunskapsöversikt ämnar undersöka befintlig forskning inom detta område. Skolverket (2020) påpekar att utomhusundervisning inte bara kan öka elevers intresse för ämnet utan även bidra till deras sociala och emotionella utveckling, vilket är viktigt för en bra lärmiljö.  Syftet med denna kunskapsöversikt är att systematiskt kartlägga de karakteristiska dragen i den befintliga forskningen kring utomhuspedagogikens inverkan på matematikinlärning hos elever i årskurs f-6 i grundskolan. Vår huvudsakliga forskningsfråga är: Vad kännetecknar forskningen om utomhuspedagogikens påverkan på elevernas lärande i matematik?  För att undersöka detta, har en litteratursökning samt urval av studier inkluderats i metodavsnittet. Detta har gjorts på ett systematiskt sätt genom att tillämpa en urvalsprocess som Eriksson-Barajas, Forsberg och Wengström (2014) belyser. Detta bidrog till att tio artiklar valdes. De valda artiklarna analyserades utifrån fyra forskningsfrågor:  1.    Vilka syften och frågor behandlar utvalda studier?                                   2.    Vilka metoder och teorier används i utvalde studier?                              3.    Vilka är de viktigaste slutsatserna i de utvalde studier?                          4.    Vilka forskningsluckor finns inom området? Våra resultat visar att utomhuspedagogik ofta är effektivare än traditionell undervisning i klassrummet. Den ger inte bara positiva resultat och förbättrade prestationer, utan kan också öka intresset för matematikämnet. För att få ut mesta möjliga av utomhusundervisning krävs en engagerad lärarroll och noggrann lektionsplanering. Forskning från olika länder visar att utomhuspedagogik ökar elevers engagemang i matematik på ett effektivt sätt.

Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om utomhuspedagogik i stadsmiljö inom ämnet biologi. Examensarbete undersöker hur verksamma F-3 lärare på tre stadsskolor i en mellanstor stad i västsverige upplever stadsmiljön och dess påverkan på implementering av utomhuspedagogik i ämnet biologi. Det är en kvalitativ metod och informationen har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer. Med hjälp av den fenomenologiska teorin gjordes en innehållsanalys. Resultatet visade att stadsmiljön uppfattas både som en begränsning och möjligheter bland lärarna i studien. Långt avstånd till skogsområden upplevs som ett hinder på två av tre skolor när det kommer till undervisning av organismer och växter. Vid undervisning om kroppen och hälsan uppfattas stadsmiljön som en möjlighet bland samtliga informanter. Alla tre skolorna upplever att utomhuspedagogik i biologi är en konkret undervisningsmetod eftersom eleverna får möjlighet att skapa sina egna upplevelser av naturen. I resultatet framkommer det även hur lärarnas motivation och uppfattning kan påverka utomhuspedagogiken och platsens betydelse.

Uppsatsen är en kvalitativ studie som handlar om förskollärarens arbetssätt med utomhuspedagogik. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver arbetet med utomhuspedagogik. Frågeställning som besvaras i denna studie:  Hur beskriver förskollärare att dem använder utomhuspedagogik i sitt arbete? För att besvara studiens syfte och frågeställningar har två fokusgruppsintervjuer med åtta förskollärare genomförts där resultatet analyserats utifrån en tematisk analys. I resultatet har det framkommit att förskollärarna använder utomhuspedagogik men att de vill utveckla arbetet mer. Vidare framkommer det att förskollärarnas förhållningssätt och förutsättningar påverkar hur de arbetar med utomhuspedagogik. En förutsättning är exempelvis att det inte finns tillräckligt med tid och att planeringen för utomhuspedagogiken inte prioriteras mycket. Studien ska lyfta nya perspektiv om hur utomhuspedagogiken kan utformas i praktiken. I fokusgruppsintervjuerna har det framkommit att samtliga förskollärare upplever att “Vi flyttar bara ut sakerna”.

Syftet med detta arbetet är att undersöka vad utomhuspedagogik har för effekter på elevernas lärande i de naturorienterande ämnena. Undersökningen sker genom en systematisk litteraturstudie där har jag samlat forskning kring mitt valda område. Forskningen som används för denna studie är insamlad från  databasen Eruc och  Linköpings universitets hemsida. Studien presenterar en analys av texterna som kopplas till arbetets frågeställningar. Resultatet visar att utomhuspedagogik medför positiva effekter på på elevernas lärande i de naturorienterande ämnena. Utomhuspedagogik som arbetsmetod ökar intresset och motivationen hos eleverna och gör att de fårbättre förståelse för ämnet. Vidare visar resultatet  att eleverna blir mer kreativa och kritiska i sitt lärande. Elevernas kunskaper om de naturorienterande ämnena ökas när undervisningen sker utomhus

Denna studie har ett fokus på utomhusmatematik inom området geometri med starka kopplingartill den generella utomhuspedagogiken. Bakgrunden i uppsatsen beskriver utgångspunkten för studien med koppling till tidigare studier samt lagar och styrdokument som är relevanta. Detta är en kvalitativ studie där tillvägagångssättet har varit att göra undersökningen på en skola med lektioner, observationer och fältanteckningar samt intervjuer tillsammans med en grupp elever i årskurs två. Syftet med studien var att genom denna metod försöka få syn på hur motivation syns på elever som har fått undervisning i utomhusmatematik och inomhusmatematik, men även undersöka vilka erfarenheter de fått med sig från utomhusmatematiken. Resultatet i studien tyder på mycket positiva effekter på elevernas motivation när de blivit undervisade iutomhusmatematik. Erfarenheterna som eleverna fått med sig var lite varierade men till största del goda tecken på positiva erfarenheter speciellt när det gäller den begreppsliga förmågan kring området fyrhörningar inom geometrin.

Utvecklingsarbetets syfte är att öka elevers delaktighet i planering av aktiviteter på fritidshemmet. Utifrån en nulägesanalys upplevde vi att elevers delaktighet inte prioriteras vilket ligger till grund för detta arbete. I samband med ovan vill vi öka elevers sociala samspel med hjälp av olika aktiviteter utomhus. Metoden vi använder oss av är aktionsforskning där vi utgår från den cykliska processen som består av förarbete, aktivitet, observation och reflektion. Med hjälp av modellen har de olika aktionerna analyserats. Vi har även använt oss av intervjuer med eleverna före och efter genomförande, observationer och fältanteckningar för att samla in kvalitativa data. Resultatet indikerar på att engagemanget hos lärare i fritidshem är en viktig faktor och att eleverna vill vara mer delaktiga i fritidshemmet.

Syftet med studien är att undersöka förskollärarnas vanor gällande utomhuspedagogik. För att ta reda på detta har vi genomfört en kvalitativ studie utifrån 10 semistrukturerade intervjuer av yrkesverksamma förskollärare. Vi tolkadematerialet utifrån ett pragmatiskt perspektiv genom Deweys vanebegrepp, hur vanor på förskolan i relation till utomhuspedagogik formar pedagogiska möjligheter och begränsningar. Studiens resultat pekar mot en differens i utomhuspedagogiken utifrån vad som sker på gården och närliggande miljö utanför gården. Resultatet visar även hur pedagogernas olika typer av vanor påverkar förutsättningarna för barns utbildning. Studien lyfter också hur förskollärarna medvetet väljer utomhuspedagogik som ett sätt att kanalisera lärande genom att aktivera flera sinnen. Vi har genom denna studie dragit slutsatsen om att pedagogers förhållningssätt ligger till grund för hur vanor skapar möjligheter och begränsningar för undervisningen i utomhusmiljön

Syftet med studien var att undersöka lågstadielärares inställning till och erfarenhet av utomhusundervisning i naturvetenskap. Vidare undersöktes det även vilka motiv lärarna har för att inkludera eller exkludera sådan undervisning.   För att ta reda på detta utfördes semistrukturerade intervjuer med fem lågstadielärare som alla undervisar i ämnet naturvetenskap. Intervjuerna ägde rum fysiskt, antingen på lärarnas skolor eller på Högskolan i Borås, där vi båda deltog i samtliga intervjuer för att få en klar bild över lärarnas förhållningssätt. Resultatet som går att uttolka utifrån lärarnas intervjusvar är att de gärna vill bedriva utomhusundervisning i naturvetenskap på grund av de didaktiska fördelar som finns av arbetssättet. Dessa är bland annat att arbetssättet är verklighetsbaserat, konkret, praktiskt samt möjliggör att eleverna får lära sig genom flera sinnen. Det i sin tur kan leda till ett ökat intresse för de naturvetenskapliga ämnena hos eleverna. Det beskrivs dock att det finns  olika faktorer som hindrar sådan undervisning såsom resursbrist, tidsbrist, dåliga väderförhållanden, risker, skolans placering samt lärarens egen och andras negativa inställning till utomhuspedagogik. Ytterligare ett resultat är att lärarna anser det vara lättare att bedriva undervisning utomhus i biologiämnet jämfört med kemi- och fysikämnena.