Inledning Utomhuspedagogik är ett alternativ till den teoretiska undervisningen i de naturorienterande ämnena som stödjer sig på traditionella läromedel. Elevernas intresse för området tycks öka om verklighetsanknytning finns. Syfte Studiens syfte är att undersöka hur eleverna ser på undervisningen i naturorienterande ämnen och den betydelsen undervisningen utomhus respektive i klassrummet har för deras lärande i dessa ämnen. Teori Centrala begrepp som ”hands on”, ”minds on” och ”learning under the skin” berörs i studien som bygger på reformpedagogen John Dewey’s teori ”Learning by doing”, där teori och verklighet kopplas samman och används. Metod Studiens metod är kvalitativ med gruppintervjuer av elever. Tjugofyra elever har medverkat i studien och utifrån de svaren har ett resultat formats. Resultat I resultatet framkommer det tydligt att eleverna som medverkat i studien påverkas av sina sinnen, de påverkas också av anknytning till verkligheten i autentiska miljöer och av lärarens förmåga till variation. Inlärning kan gynnas av utomhuspedagogik och då eleverna gillar att kunna samarbeta och se sammanhang. Några viktiga aspekter som väder och stimulans har en avgörande roll. Slutsats Studiens resultat leder till slutsatsen att för att eleverna ska nå bättre kunskap bör fler sinnen aktiveras. Det framkommer också tydligt att det även blev enklare att nå kunskap när den visualiserades och inlärningen skedde i en autentisk miljö. Eleverna blev mer stimulerade till att lära när de fick använda sin kropp, kreativiteten och nyfikenheten ökade.

Inledning Den här studien handlar om förskollärares arbetssätt med uterummet som lärmiljö. Vi är intresserade av hur förskollärare arbetar med uterummet, vad sker under utevistelsen och vad anser förskollärarna att utevistelsen har för betydelse för barns utveckling, lärande och välbefinnande. I Läroplanen för förskolan (Lpfö 18) framhålls vikten av att barnen ska kunna växla mellan aktiviteter i olika miljöer, både utomhus och inomhus. Vilken roll beskriver förskollärare sig själva ha under utevistelsen. Vi vill ta reda på hur uterummet används av förskollärare som lärmiljö. Forskning visar att utevistelse är bra för barns hälsa och välbefinnande men att vissa barn vistas i större utsträckning inomhus på senare år   Syfte Syftet med studien är att undersöka förskollärares arbetssätt med uterummet som lärmiljö. Studiens frågeställningar är hur beskriver förskollärare sitt arbete i uterummet som lärmiljö? Hur beskriver förskollärare syftet med uterummet som lärmiljö?   Metod Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna antecknades med penna och papper. Ljudinspelningar valdes ej på grund av vår osäkerhet vad gäller skydd av personuppgifter. Då förskollärare har det yttersta ansvaret i barngruppen och antas ha bra insyn i förskolans verksamhet valde vi att inrikta oss på just förskollärare. Sju stycken förskollärare intervjuades på två olika kommunala förskolor, en traditionell förskola och en förskola med uteprofil. Namnen på förskollärarna och på förskolorna är samtliga fiktiva   Resultat Studiens resultat visar att förskollärarna har liknande uppfattningar om uterummet som lärmiljö och dess betydelse för barns lärande, utveckling och välbefinnande. Förskollärarna beskriver att uterummets lärmiljö ska utmana barnen i leken, ge barnen naturupplevelser och möjlighet till välbefinnande. Förskollärarna påtalade att genom att vara en medforskande, närvarande och engagerad pedagog så stimuleras barnen i deras lärande, utveckling och välbefinnande. Tematiskt arbetssätt med fokus på naturvetenskap var något som de uttryckte att de arbetade med. De anser att utomhuspedagogik är ett förhållningssätt där man tar vara på det som finns i naturen, det enkla. Barnen upplever med alla sina sinnen i naturen. Vid intervjuerna framkom att förskollärarna anser att det är viktigt att barnen kommer ut dagligen. Flera av förskollärarna påpekade att barnen har större möjlighet att röra sig utomhus, större frihet ute och mer möjlighet att välja aktivitet. Några menade också att det blir färre konflikter ute och mindre grupperingar. Barnens hälsa och välbefinnande stärks och barnen håller sig mer friska påtalades.

Sammanfattning Utomhuspedagogik är en pedagogisk inriktning som har fått mycket uppmärksamhet. Syftet med denna studie ämnar jämföra förskollärares syn på utomhuspedagogik och deras syn på barns lärande utomhus, i olika typer av förskolor. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer som metod och intervjuade sammanlagt tio förskollärare. Fem av dessa förskollärare arbetade med traditionell förskolepedagogik och de andra fem förskollärarna arbetade med utomhuspedagogik. Intervjuerna har ägt rum i två medelstora städer i Sverige. Resultatet av denna studie visade att det fanns många likheter mellan förskollärarna vad gäller deras syn på utomhuspedagogik samt vilka möjligheter som förskollärarna ser med utomhuspedagogik och barns lärande utomhus. Samtliga förskollärares syn på utomhuspedagogik präglades av möjligheter. Möjligheterna som lyftes av samtliga förskollärare var att barnen får mycket utrymme och rörelsefrihet i utomhusmiljön. Även att fantasi och kreativitet främjas av utomhusmiljön, då barnen leker med naturmaterial som inte representerar något färdigt. Förskollärares syn på barns lärande utomhus visade att praktisk kunskap och fysisk aktivitet utvecklas ute i naturen. Däremot visade resultatet skillnader vad gäller förskollärarnas arbetssätt och syn på hinder med utomhuspedagogik. Vad gäller förskollärarnas arbetssätt var likheterna få, medan skillnader i arbetssätt framkom i större utsträckning. Skillnaderna som framkom var att vädret påverkade hur lång tid förskollärare som arbetade med traditionell förskolepedagogik spenderade utomhus, medan vädret inte hade samma påverkan på förskollärare som arbetar med utomhuspedagogik. En slutsats är därför att arbetet med utomhuspedagogik påverkas av förskollärares förhållningssätt, men också vilka kläder föräldrar förser sina barn med.

Det här är en kvalitativ studie med fokus på lärares användning av utomhuspedagogik i ämnet biologi. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare i årskurserna F-3. Intervjuerna skedde enskilt med de deltagande lärarna där de inte hade fått tillgång till intervjufrågorna innan.   Utomhuspedagogik definieras som ett förhållningssätt som syftar till lärande i växelspel mellan upplevelse och reflektion grundat på konkreta erfarenheter i autentiska situationer. Enligt styrdokumenten ska eleverna ges möjlighet att göra enkla observationer och fältstudier i lärmiljö. Trots detta står det ingenting i styrdokumenten om att undervisningen måste ske utomhus. Syftet med utomhuspedagogiken är att genom studier och aktiviteter utomhus bidra till att levandegöra läroplanen och undervisningen.   Mycket av den tidigare forskningen pekar på de positiva effekterna som utomhuspedagogiken har för elevers lärande. Utomhusundervisningen kan bland annat bidra till kreativa- och meningsfulla lärprocesser samtidigt som den kan hjälpa till att öka elevers motivation. Utomhuspedagogiken möjliggör en plats för lärande som berör både teori och praktik tillsammans. Denna typ av undervisning bidrar också till ökad fysisk aktivitet vilket bidrar till flera positiva hälsoeffekter. Samtidigt finns det en del faktorer som kan påverka lärarnas val av att använda utomhuspedagogik i undervisningen. Dessa kan bland annat vara stora elevgrupper och bristande resurser. Det har därför varit intressant att undersöka lärares användning av utomhuspedagogik och vilka positiva effekter de kan se på elevernas lärande.   Samtliga av lärarna i denna studie använder sig av utomhuspedagogik i sin undervisning. Lärarna anser att utomhuspedagogiken är en viktig undervisningsmetod. De tycker att de teoretiska- och praktiska arbetsformerna ska ske tillsammans för på bästa sätt kunna levandegöra lärandet för eleverna. Samarbete både i grupp och par är också en viktig del som gynnas av att undervisningen sker utomhus. Samtidigt som lärarna i studie tar upp om de faktorer som påverkar dem i valet av att ha undervisningen utomhus.

The purpose of this thesis was to research what factors determines the teachers choice in using outdoor educational activities in their mathematics teaching as well as when and where the outdoors mathematics teaching is being used. The research that lies behind the study shows that there is a knowledge gap in the research on outdoor mathematics, since most of the research conducted today is focusing on a more general use of outdoor pedagogical activities irrespective of which subject content it`s applied on. The relevance of the study therefore becomes an important source of knowledge for teachers and students in teaching education. The survey was conveyed by a questionnaire as a research method with the purpose of being able to examine how the use of outdoor mathematics occurs today, in correlation to factors such as professional experience, education or which grade the teacher mostly teaches. The result of the survey showed that many teachers today use outdoor educational activities in their mathematics teaching. The purpose of the use of outdoor mathematics was primarily to vary their teaching and to concretise the subject content. The result also shows that the forest was the place that is best suited for outdoor mathematics according to the teachers. The teachers, however, shed light on the lack of time when planning and implementing lessons, class sizes and human resources as obstacles for outdoor educational activities.

No description available.

Allt vi gör påverkar miljön, både lokalt och globalt. Miljöproblem är något av vår tids större hot och klimatfrågan blir allt viktigare, framförallt för barn och unga. Utbildning för hållbar utveckling har sedan 2005 implementerats i skolans värld men hur undervisningen bedrivs i årkurserna 4-6 finns det begränsad forskning kring. Därför uppstod intresset att undersöka detta. Syftet med denna studie är att redogöra för hur undervisningen bedrivs och varför den bedrivs på det sättet samt om det går att göra kopplingar till några av de traditioner och perspektiv på utbildning för hållbar utveckling som annan forskning visat. Forskningsfrågorna som besvaras lyder: Hur undervisar lärare för en hållbar utveckling? Vilka undervisningstraditioner kan undervisningen kopplas till? Varför bedriver lärarna undervisningen för hållbar utveckling på det sättet? Metoden som används i studien är en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sju lärare behöriga i ämnena NO och teknik i årkurserna 4-6. Materialet analyserades genom färgkodning. Studiens teoretiska bakgrund är sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att lärarna bedriver en undervisning med varierade arbetsformer. Samtal och diskussioner, praktiskt arbete och film är de arbetsformer som är framträdande i undervisningen för hållbar utveckling. Tydliga kopplingar gjordes till den pluralistiska miljöundervisningstraditionen men det finns även kopplingar till den normativa miljöundervisningstraditionen och utomhusundervisning. Resultatet visar även att lärarnas egna uppfattningar av begreppet hållbar utveckling spelar roll för hur de bedriver sin undervisning, men även deras mål med undervisningen att få medvetna och engagerade elever spelar in i deras val av arbetssätt och arbetsform i undervisningen för hållbar utveckling.

No description available.

I den här studien undersöks vilken typ av kunskap som stöds av traditionell klassrumsundervisning jämfört med utomhuspedagogik. Under hösten 2018 har två klasser på en högstadieskola i södra Sverige valts ut och undervisats i biologi inom två jämförbara delområden, svampar och lavar. Eleverna har fått undervisning med traditionell klassrumsundervisning i det ena delområdet och utomhuspedagogik i det andra delområdet. Efter varje delområde har eleverna fått svara på provfrågor som sedan bedömts och resultaten som erhållits utgående från de båda undervisningsmetoderna har sedan jämförts. Resultatet visade att en högre andel av eleverna som fått traditionell klassrumsundervisning klarade minneskunskapsfrågor än de som hade fått utomhuspedagogik. Resultatet visade också att en högre andel av provsvaren från eleverna som hade haft utomhuspedagogik var mer utvecklade, samt att en högre andel av dessa elever klarade en av kunskapsfrågorna som var inriktade på förståelse. Slutsatserna som kan dras från denna studie är att traditionell klassrumsundervisning stödjer att eleverna lär sig minneskunskap och här finns möjligheter för läraren att styra vilka kunskaper som eleverna får. Undersökningen ger delvis stöd för att utomhuspedagogik stödjer att eleverna får med sig mer förståelsekunskap än vid traditionell klassrumsundervisning. När eleverna studerar organismer i verkligheten och aktivt styr sin kunskapsinlärning får de större möjlighet att utveckla sin kunskap.

BAKGRUND:Uterummet ska ses som en möjlighet för att upptäcka och uppleva olika känslor som nyfikenhet, trygghet, upp-täckarlust och inspiration. Detta tar de olika läroplanerna fasta på. Förespråkare för utomhuspedagogik har under århundrade sett att barn behöver både teori och praktik för att tillägna sig ett lärande. Barn lär sig matematik lättast om de får lära sig i ett samspel, sammanhang och genom samtal med varandra och med vuxna. För att barn lättare ska kunna tillgodogöra sig ett lärande bör de få använda sina sinnen och sin kropp. När de får använ-da sig av detta kommer erfarenheterna och av erfarenheterna skapas en stadig grund för fantasi och kreativitet.SYFTE:Vårt syfte med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger resonerar kring uterummet som ett pedago-giskt verktyg i matematik och övrigt lärande.METOD:Studien har inspirerats av en fenomenografisk ansats där kvalitativa intervjuer använts som metod. Åtta pedago-ger som arbetar inom förskola och skola har intervjuats.RESULTAT:Resultatet har resulterat i fyra kategorier som redogör för pedagogernas syn på uterummet. Resultatet visar att alla pedagogerna såg uterummet som ett lärandetillfälle där matematiken synliggörs och blir mer konkret genom samtal. Pedagogerna ser sambandet mellan barnens upptäckter och deras kreativitet och fantasi, vilket i sin tur ger ett ökat lärandetillfälle. Utomhus kopplas sinnena på automatiskt och barn behöver erfarenheter genom sinnena för att det ska bli en bestående kunskap.