AbstractArbetets art: C-uppsats i Barndoms- och ungdomsvetenskap.Sidantal: 64 sidor.Titel: Föräldrars uppfattningar om ”Naturförskolan Skog och Hav”.Författare: Maria Hansson och Jeanette Harrysson.Handledare: Ann-Sofi Råstam.Datum: 2006-06-08.Bakgrund: I dagens Sverige finns det ett brett utbud av olika pedagogiska inriktningar inom förskolan. Vi inriktar oss på en förskola, som använder utomhuspedagogiken i sin verksamhet. I Sverige finns det cirka 42 stycken naturförskolor, som arbetar utifrån utomhuspedagogiken. Eftersom det inte finns så många naturförskolor, så var vi nyfikna på varför föräldrar väljer en naturförskola framför annan förskola. Vad är det som har gjort att de har fått upp ögonen för dessa förskolor? Därför har vi valt att studera en grupp föräldrars uppfattningar om ”Naturförskolan Skog och Hav”.Syfte: Vi har valt att skriva om naturförskolor, eftersom vi vill hjälpa naturförskolorna att marknadsföra sig. Syftet är därför att undersöka en grupp föräldrars uppfattningar om vad en naturförskola står för. Vad lägger föräldrarna i begreppet naturförskola och varför väljer de denna profilering av förskola? Metod: Vi har valt att använda oss av en enkätundersökning ställd till föräldrar vars barn är placerade på ”Naturförskolan Skog och Hav”. För att få ett bredare dataunderlag genomfördes även kvalitativa intervjuer med fyra föräldrar och en lärare på ”Naturförskolan Skog och Hav”.Resultat: Både enkätundersökningen och intervjuerna visar att föräldrarna väljer en naturförskola på grund av att barnen får vistas utomhus i alla väder och under alla årstider, samt att barnen får en god naturkunskap. Men vi har även kommit fram till att ett starkt argument för placering av barnen var förskolans belägenhet i närheten av hemmet. Diskussion: Föräldrarnas uppfattningar om en naturförskola grundas på att barnen är ute i skogen, men enligt Dahlgren (Björkman, 2006) är naturen så mycket mer än bara ett besök i skogen. Vuxna knyter an sina minnen till platser där de kommer ihåg sig själv som ”att där var jag barn” och ”där fick jag vara mig själv”. Vi tolkar det som att deras minnen ligger dolt och att det inte är det första man tänker på när man ska motivera sitt val av förskola. Nyckelord: Föräldrar, naturförskola, uppfattningar, utomhuspedagogik.

Titel: Uterummet som kunskapskällaFörfattare: Jeanette Bergman & Carina KarlssonSyftet med denna undersökning är att få kunskap om hur pedagoger på olika förskolor tänker kring uterummet. Vidare är syftet att se hur pedagogerna ser på att bedriva verksamheten ute och om de använder sig av uterummet i undervisningssyfte. Uterummet kan ses som en möjlig tillgång både för lärande och för att stärka hälsan. Hur uppfattar de pedagoger som vi intervjuat detta? Ser de uterummet som en möjlighet för att upptäcka och uppleva olika känslor som nyfikenhet, trygghet, upptäckarlust och inspiration? I klassrummet har lärarna lätt att använda sig av de pedagogiska hjälpmedel som finns. Tillgångarna i utemiljön har många pedagoger svårt att se och använda (Dahlgren & Szczepanski, 1991). För att undersöka detta har vi gjort fyra kvalitativa intervjuer och observationer på förskolor och en skola Vilket resulterade i att alla vi intervjuade var positiva till att vara ute, men att de ofta kände en begränsning i sina kunskaper och i sin fantasi i vad de kunde göra i uterummet. De intervjuade ser att det är mindre konflikter mellan barnen när de vistas i uterummet. Koncentrationen påverkas till det bättre både hos barn såväl hos pedagoger efter en utevistelse. Många nämner att planeringstiden är viktig men att den ofta försvinner i verksamheten på grund av personalbrist och andra åtaganden som pedagogerna har.Nyckelord: Förskolor, Kunskapskälla, Uterummet, Utomhuspedagogik

I vår studie kommer ni som läsare få läsa om utomhuspedagogik. Vårt syfte har varit att få en inblick i vad utomhuspedagogik är, även att få mer kunskaper om hur utomhuspedagogik uppfattas inom aktuell forskning men även av de som arbetar i förskolor med den specifika inriktningen. Vi avser därmed försöka få en mer nyanserad bild av utomhuspedagogik. De frågeställningar vi utgått från har varit vad utomhuspedagogik betyder för pedagogerna? Finns det några nackdelar enligt pedagogerna, och i så fall vilka är dessa? Och den sista frågan vi ställt är om det ställs några specifika krav på pedagoger som arbetar i förskolor med en utomhusinriktad pedagogik?

AbstractAnna Härstedt och Anna Johansson (2012) Hur ser förskolepedagoger på utomhuspedagogik? Malmö: Lärarutbildningen Malmö högskola.Vår studie handlar om pedagogers kunskaper i utomhuspedagogik på en utvald förskola och hur detta kommer till uttryck i barnens utveckling och lärande. Studiens syfte är att få en djupare inblick i hur pedagogerna på just den utvalda förskolan förhåller sig till utemiljön och om det ligger en pedagogisk tanke bakom utevistelsen. Vår teoretiska utgångspunkt är Szczepanskis teorier om utomhuspedagogik. Vi har använt oss av en kvalitativ metod för vår studie. Vi har samlat in vår empiri genom intervjuer och en observation. Våra frågeställningar är: Använder förskolepedagoger sig av utemiljö i den planerade verksamheten, om de gör detta i så fall, hur och varför? Vad finns det för ämnes kunskaper och inställningar hos pedagogerna kring utomhuspedagogik?Om de bedriver ute verksamhet är den då pedagogiskt planerad? Resultatet pekar på hur kunskaper hänger ihop med den pedagogiska verksamheten. Detta bekräftas i intervjuerna av några pedagoger, det synliggörs i observationen och det styrks också genom teorier och tidigare forskning.

Syftet med uppsatsen är att jämföra klassrumsundervisning och utomhuspedagogik och se vilket av dessa två arbetssätt som lärare föredrar och arbetar med. I den empiriska studien intervjuades lärare som arbetar inom förskola och grundskolans tidigare år om hur de ser på klassrumsundervisning och utomhuspedagogik. Uppsatsen handlar om utomhuspedagogik och klassrumsundervisning. Den utgår från följande frågeställningar:Vilka är för – och nackdelarna med utomhuspedagogik?Varför använder lärarna en viss undervisningsmetod mer?Har omgivningen någon påverkan för att bedriva utomhuspedagogik?I resultatet och analysen framkommer det att lärarna har ungefär samma syn på klassrumsundervisning. Lärarna känner också att de skulle kunna använda sig mer av utomhuspedagogik. Fastän att det finns mycket forskning kring utomhuspedagogik och dess påverkan på elevers prestationer i skolan används det förvånansvärt lite i skolan. Lärarna upplever att det är svårt att planera och förbereda sig för undervisning ute, det är material som ska med, det finns elever som har särskilda behov, elever med rörelsehinder, diabetes eller andra sjukdomar. Även tidsbrist kan vara en av anledningar till att man väljer klassrumsundervisning. I klassrumsundervisning har du som lärare lättare tillgång till läromaterial, översikt på elevgruppen och läraren känner att han eller hon har mer ordning i klassrummet, det är tidssparande och når fram till hela klassen.Nyckelord är inlärning, klassrumsundervisning och utomhuspedagogik.

Det här arbetet handlar om ett projekt som genomfördes med en några femåringar i en förskolegrupp i stadsdelen Rosengård i Malmö. Det främsta syftet med projektet var att undersöka hur utomhusvistelse, bildskapande och andraspråksutveckling kan sammanföras i ett och samma projekt. Jag ville också undersöka hur man kan genomföra utomhuspedagogik i stadsmiljö. För att ta reda på detta genomfördes projektet på så sätt att jag gick ut med en liten grupp och utförde olika moment utomhus ena dagen och nästa dag skapade vi bilder kring det vi hade gjort och upplevt. Planeringen lades även upp på ett sådant sätt att det skulle vara språkutvecklande. Problemställningarna för bearbetningen av projektet i skriftlig form blev sedan:•Hur fungerar det att genomföra ett utomhusprojekt för barn som är ovana vid att vistas i naturen, speciellt om man inte har tillgång till någon ”riktig skog”?På vilket sätt kan bildskapande användas i undervisningen på en lagom styrd nivå?För att få ett större djup i min undersökning genomförde ett antal intervjuer med barnen som ingick i projektgruppen. Intervjuerna tillsammans med mina observationer från de genomförda lektionerna och min teoretiska förankring resulterade sedan i ett resultat. Resultatet av min studie visar på att man enkelt kan genomföra utomhuspedagogik i stadsmiljö, bara man anpassar undervisningen efter de förhållanden som råder där. Att sammanföra utomhusvistelse, bildskapande och andraspråksutveckling visade sig inte heller vara något större problem. Genom att ge de olika områdena specifika syften gick de lätt att sammanföra så att de kompletterade varandra. Under utomhusvistelsen gjorde vi många olika saker som skapade intryck för barnen. Sedan fick bildskapandet till uppgift att vara utvärderande, barnen skulle måla kring det de hade upplevt. Då vi målade och berättade kom även den språkutvecklande delen in, genom att berätta utvecklas språket. Ett av syftena är att det här arbetet ska inspirera pedagoger till att bli bättre på att utnyttja naturen som klassrum, min studie visar att det inte behöver vara så svårt.

Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på lärarnas attityder till utomhusmatematik och dess koppling mellan teori och praktik i grundskolans tidigare årskurs 1-3. Vi vill veta hur utomhusmatematik förhåller sig till styrdokumenten, samt hur lärarna som använder utomhusmatematik omsätter styrdokumenten i sin undervisning utomhus. I vår studie har vi använt kvalitativ metod i form av intervju och observation samt videoinspelning som ett redskap för vårt studieresultat. Vi har intervjuat sammanlagt sex stycken lärare, tre som använder utomhusmatematik i sin undervisning, vars lektioner vi även observerat, och två som inte använder det så ofta samt en som inte alls använder utomhusmatematik. Resultatet av vår undersökning visar, att undervisning utomhus i matematik gör eleverna mer verksamma och nyfikna. Det leder också till att elevernas attityder kring matematik vänder sig till det positiva. Vi kom fram till att lärarna anser att styrdokumenten gällande matematikundervisning utomhus inte är tydliga. Dessutom anser lärarna att användandet av utomhusmatematik inte är vanligt i skolorna. Detta beror på lärarnas tolkning av kursplaner, samt vilka aktiviteter de väljer att använda utomhus.

SammanfattningUppsatsen handlar om utomhuspedagogik och lärande ur en rumslig aspekt. Den baserar sig på en studie av sex förskolor i tre kommuner i södra Sverige. Syftet med studien är att genom kvalitativa forskningsintervjuer och digitala bilder få en uppfattning om uterummets betydelse för två olika typer av utomhuspedagogiska verksamheter i förskolan – uteförskolor och uteavdelningar. Utemiljön skall agera som den huvudsakliga arenan för lärande och utveckling i ett utomhuspedagogiskt arbetssätt. Studien lyfter fram pedagogernas syn på utemiljön som hälsomiljö, social lärmiljö och pedagogisk lärmiljö. Pedagogerna anser att allt som kan läras inomhus kan även läras utomhus, till och med på ett bättre sätt. Lärandet blir mer autentiskt, sinnligt och konkret och ger en helhetsupplevelse som involverar hela kroppen. Det gäller att se möjligheter istället för hinder.Nyckelord: förskola, lärande, utemiljö, utomhuspedagogik / AbstractThis is an essay about situated learning in outdoor education. It is based on a study of six preschools in three different communes in southern Sweden. The purpose of the study is to get a picture of situated learning in two types of preschools – outdoor preschools and preschools influenced by outdoor education. The study consists of qualitative scientific interviews completed with digital pictures. Outdoor environment is supposed to be the main platform for learning and development in outdoor education. The essay highlights teachers´ perspective on outdoor education as a health environment, a social learning environment and an educational environment. The educationalists believe that anything that can be learned indoors can be learned outdoors as well, even in a better way. Learning becomes more authentic, tangible and includes all senses leading to a complete experience that involves the whole body. One should concentrate on possibilities instead of obstacles.Keywords: learning, outdoor education, outdoor environment, preschool

No description available.

Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap kring lärares uppfattningar om bedömning i arbetet med utomhuspedagogik som en del i ämnet biologi. Vidare vill vi ta reda på hur lärare kartlägger sina elevers kunskaper samt vilka möjligheter och hinder lärare upplever i arbetet med utomhuspedagogik och bedömning. I denna undersökning användes enkäter och intervjuer för att samla in information. Vi använde oss av surveyenkät som bidrog med trettiosex svar. Vi intervjuade fyra lärare som var verksamma i årskurs ett till tre i två olika kommuner på tre skolor. Lärarna hade olika lång erfarenhet samt olika behörighet. Likvärdigt var att alla lärare var behöriga i ämnet biologi inom årskurs ett till tre. Resultatet gällande utomhuspedagogikens möjligheter och utmaningar stärks av tidigare forskning. Men vid utomhuspedagogik och bedömning så saknas tidigare forskning som berör frågan. Studiens enkätresultat visar att majoriteten av lärare upplever att bedömning går att genomföra på grupp och individnivå i arbetet med utomhuspedagogik. Lärare beskriver att observationer, frågor och matriser möjliggör för lärare att genomföra bedömningar. Utmaningar beskrivs till största del om stora områden där det kan vara svårt att hinna se alla, samt personalbrist där lärare måste hålla övergripande fokus på hela gruppen och inte har möjlighet att fokusera på en grupp elever i taget. Studiens intervjuresultat stärker enkätresultatet och visar att bedömning är möjlig. Lärare uttrycker att de lagrar större delen av informationen i huvudet eller via dokumentation i bilder eller text. Studiens intervjuade lärare beskriver att studiens egenskapade matris skulle underlätta både formativ och summativ bedömning.