BakgrundUnder vistelsen på förskolan tillbringar barnen mycket tid ute på gården och i skogen, utevistelsen bör förses med betydelsefullt innehåll av varierande inslag för att barn ska lära och utvecklas. Utomhuspedagogik står för den okonstlade upptäckten av att erfara här och nu. För att lärande ska ske på ett för barnen meningsfullt sätt bör både gården och naturen erbjuda en miljö som skapar nyfikna, upptäckarlystna barn som vill. Utemiljön bör vara ett komplement till innemiljön.SyfteSyftet med undersökningen är att ta reda på pedagogers uppfattningar av utomhuspedagogik. Syftet är vidare att undersöka hur de menar att de arbetar med utomhuspedagogik och vad de tror det innebär för barns lärande och utveckling.MetodEn fenomenografisk studie med kvalitativa intervjuer för att få reda på pedagogers uppfattningar av fenomenet utomhuspedagogik och vilken betydelse den har för barns lärande och utveckling. Sex pedagoger har intervjuats på två förskolor.ResultatPedagogerna uppfattar utomhuspedagogik som ett utrymme för den fria leken samt att den medför frihet för barns egna tankar och intressen. Pedagogerna beskriver att de vägleder, stödjer och utmanar barnen i deras lärande och utveckling och att utemiljön har en stor betydelse för barns lärande och utveckling. Under utevistelsen får barn utlopp för rörelsebehovet samt utforska och undersöka sin omvärld. Utemiljön ger andra förutsättningar för fantasi, sinnen samt att leken får en annan dimension än i inomhusmiljön är vad pedagogerna också uttalar. / Program: Lärarutbildningen

BakgrundDå utomhusaktiviteten är en viktig del i barnens vardag på förskolan skall utomhuspedagogiken ses som ett komplement till den vanliga undervisningen som sker inom fyra väggar. Genom att förskolan har en varierad och pedagogisk utformad utemiljö främjar det barnens utveckling och hälsotillstånd. Forskning visar att pedagogens roll är oerhört viktig vid utomhusaktiviteter, eftersom barnen behöver en trygg bas att återvända till vid sina upptäcktsresor utomhus. Pedagogen skall också vara delaktig i barnens aktiviteter och finnas till hands för att svara på frågor som uppkommer samt uppmana till lek och lärande.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur pedagoger ser på utomhusverksamheten och hur barnen på förskolan uppfattar utomhusaktiviteterna.MetodMetoden är en kvalitativ intervjustudie med fyra pedagoger och sju barn på en förskola.ResultatPedagogerna är positiva till utomhusaktiviteterna och ser dessa som en viktig del i vardagen och anser att det är centralt att barnen dagligen får vara utomhus och röra på sig genom fri lek och aktiviteter. De finner både fördelar och nackdelar med att vara utomhus och menar på att vädret, tidsbrist och rädsla för att någonting skulle hända när de är utomhus är väsentliga nackdelar. Fördelarna de tar upp är bland annat att barnen får röra på sig, får frisk luft, blir mindre bråkiga samt får en förbättrad syn på miljö- och naturfrågor. Barnen tycker om att vara ute och ser pedagogen som ett viktigt stöd och en uppskattad medupptäckare men menar på att för mycket tid går åt till annat. / Program: Lärarutbildningen

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur samspel mellan barn i utomhusmiljön ser ut från ett barns perspektiv. I denna studie observerar vi samspelet i sandlådan. Vår metod har bestått av observation med videoinspelning samt barnintervjuer. Genom detta metodval har vi kunnat besvara de forskningsfrågor som vi skapat utifrån vårt syfte. Frågorna är följande; Hur ser samarbetet ut mellan barn i sandlådan på förskolan? Hur upplever barn deras eget samspel mellan varandra i utomhusmiljön i sandlådan? Resultatet visar att de flesta barn nämner sandlådan som en gemensam plats där de helst leker tillsammans. Barnen uttrycker att sandlådan är en plats där de helst inte leker om de är ensamma. Barns samarbete och samspel uppkommer i sandlådan genom att de tillsammans leker olika lekar så som bland annat rollekar. De skapar också olika konstruktioner av sanden. Barnen använder sig mest av hink och spade, och vi kan se att de är intresserade av olika naturmaterial. Kring dessa material samtalar och leker barnen på olika sätt, främst används löv som dekoration på sandtårtor och annat liknande. I vårt resultat framkommer det också att konflikter mellan barn är något som inträffar flera gånger i sandlådan. Konflikterna beror oftast på barns olika lekregler, viljor men också av förstörelse av det någon skapat. Resultat som vi fått fram har vi analyserat utifrån tidigare forskning samt teorierna som för denna studie är relevanta. De teorier som vi beört är sociokulturellt perspektiv samt pragmatismen.

Syftet med den här studien är att belysa förskollärares uppfattningar av utomhuspedagogik.Frågeställningarna var: Vilka uppfattningar har förskollärare av utomhuspedagogik med fokus på hälsa?och Vilka uppfattningar har förskollärare av utomhuspedagogik med fokus på lärande? För att få svar påfrågeställningarna användes en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats. För att få svar påfrågeställningarna intervjuades fem förskollärare på fyra olika förskolor. Resultatet visade att de femförskollärarna upplever att de arbetar med utomhuspedagogik. Utifrån intervjufrågorna var det främsthälsan och barnens välbefinnande som lyftes fram. Även lärandet sågs som en viktig del, men ingen avförskollärarna upplevde att barnen lär sig bättre eller sämre utomhus. Istället handlar det om hurpedagogerna förmedlar lärandeobjektet.

InledningArbetets undersökningsområde är utomhuspedagogik inom de naturorienterande ämnena.Utomhuspedagogik är ett pedagogiskt förhållningsätt som syftar till att sammanföra teori ochpraktik i autentiska miljöer genom upplevelse och reflektion. I arbetet har den pragmatiskalärandeteorin använts som utgångspunkt. Kvalitativ metod användes för att få en djupareförståelse över hur elever har resonerat.SyfteArbetets syfte är att undersöka hur elever i grundskolans tidigare år upplever sitt eget lärandesamt hur deras lärande tar sig i uttryck i undervisning utomhus inom de naturorienterandeämnena.MetodStudien omfattar en kvalitativ forskningsmetod där redskapen intervju och observationanvänts för att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna. Urvalet vid observationenbestod av två klasser med cirka tjugo elever vardera i grundskolans tidigare år. Urvalet vidintervjuerna bestod av tio elever från de båda klasserna. Studien bedrevs i enlighet med deforskningsetiska principerna.ResultatI studiens resultat framkommer det att alla intervjuade elever har en positiv inställning till attundervisas utomhus. De orsaker eleverna främst uppgav till att de upplever sitt lärandeutomhus som positivt är att det är lustfyllt och skapar en variation till undervisningen sombedrivs inomhus. Eleverna redogjorde även för att de framförallt tycker det är bra att varautomhus om de ska lära sig någonting om naturen. Under den utomhuslektion somobserverades togs elevernas lärande i uttryck på det sätt att de fick möjlighet att använda sigav flera sinnen samtidigt, uppvisade en hög motivationsgrad och ett engagemang för dentilldelade uppgiften. I resultatet framkommer vidare att utomhusmiljön ökade möjligheternatill fysisk aktivitet och rörelse, vilket tillvaratogs av samtliga elever under den utomhuslektionsom observerades. Möjligheten till ökad rörelse uppgav många av eleverna också som enpositiv aspekt vid utevistelsen. Därutöver uppgav flera elever att de upplever ett ökatvälbefinnande utomhus.

Det finns många olika profiler på förskolor, något som gör att läroplanen realiseras på olika sätt. I denna studie har förskollärare från mer traditionella förskolor undersökts, detta med utgångspunkt i hur de realiserar målen och riktlinjerna från läroplanen i de naturorienterande ämnena. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med bildstöd. Detta gjordes genom intervjuer med sex förskollärare, intervjuerna genomfördes med informanter från 6 olika förskolor som alla ligger i samma kommun. Analysen har genomförts genom att kategorisera informanternas svar. Resultatet visar att förskollärarna vill arbeta mycket utomhus i skogen och att de har krav på sig att arbeta där. Den tolkning som har gjorts är att för att realisera de mål och riktlinjer som finns i läroplanen måste förskollärarna ut i skogen, det har även visat sig att förskollärarna har ett socialkonstruktivistiskt synsätt på lärandet, något som setts vara avgörande för hur läroplanens mål och riktlinjer sedan realiseras. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka och fördjupa kunskaper om hur geografilärare i grundskolans senare del använder skolans närmiljö i undervisningen. Det är en komparativ studie som undersöker likheter och skillnader mellan lärares användning och uppfattningar angående närmiljö i stadsskolor jämfört med landsbygdsskolor. För att bemöta och underbygga syftet och de empiriska undersökningarna används teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning som behandlar olika didaktiska och pedagogiska perspektiv. Kurs- och läroplan delges likväl som en pragmatisk inlärningsteori som baseras på John Deweys ”Learning by doing”. Därutöver inkluderas utomhuspedagogikens perspektiv på lärande samt en mer ingående fördjupning i undervisningsmetoderna fältstudie och exkursion. Vid användning av dessa metoder kan geografilärare undersöka flera olika beståndsdelar i närmiljön. Omgivningen ser generellt sett olikartad ut i städer och på landsbygden men exempel på kulturgeografiska mönster och processer påvisas genom den koncentriska modellen, sekormodellen och flerkärnmodellen. Exempel som används på naturgeografiska mönster och processer som kan undersökas vid exkursioner och fältstudier är vegetation, vittring och erosion.Två empiriska undersökningar besvarar frågeställningarna och består av en kvantitativ enkätundersökning med 18 geografilärare samt två kvalitativa intervjuer. Den internetbaserade enkätundersökningen strävade efter att ge svar på frågan om hur och i vilken utsträckning som geografilärare använder skolans närmiljö i undervisningen. Studien påvisar att lärarna använder en variation av metoder varav utomhusbaserad undervisning används oftare än inomhusbaserad gällande undervisning i närmiljön. Jämförelsevis genomför lärare på landsbygdsskolor utomhusbaserad och mer tidsomfattande metodik i större utsträckning än i stadsskolor. Närmiljön används för att undersöka naturgeografiska mönster och processer i större utsträckning på landsbygdsskolor och det kulturgeografiska undersöks oftare i stadsskolor. De semistrukturerade personliga intervjuerna avsåg att besvara frågeställningen om hur geografilärare uppfattar skolans närmiljö och dess användbarhet som lärmiljö. Resultat och analys antyder att uppfattningen om vilka beståndsdelar som är användbara i närmiljön är beroende av var skolan är belägen. Något som framkom var att vilka natur- och kulturgeografiska mönster och processer som uppfattas som användbara beror delvis på om skolan är placerad i en stad eller på landsbygden och delvis på andra aspekter. Dessutom har lärarens kompetens och intresse i och inom geografiämnet en stor inverkan på hur läraren ser på närmiljöns användbarhet som lärmiljö. Ett annat framträdande resultat från studien är att lärarna upplever att användningen av skolans närmiljö som en lärmiljö har didaktiska och pedagogiska fördelar blad annat med tanke på elevernas inlärning och minneskapacitet.

The purpose of this essay is to find out how pre-schools teachers use mathematics in the outdoors to promote and develop children's learning. The essay also focus on similarities and differences between pre-school teachers and their ways of integrating mathematics in the outdoor environment. A comparison is later made to the answers from pre-school teachers in two ''I Ur och Skur" pre-schools about what outdoor education is , how they use the outdoors for mathematics and what kind of mathematics activates they use practical. The survey is based on a comparative method of qualitative interviews and observations. The study builds on Lev Vygotsky's socio-cultural theory in which we have chosen to focus on the concept of '' the proximal development''. It can be summarized as learning occurs in interaction with each other and that children learn better through social relationships. Another concept that we have chosen to use in our study is ''learning by doing’’ by John Dewey's. The concept means that learning takes place through the practice.The essay then tries to analyse how '' I Ur och Skur'' pre-school teachers use mathematics in the outdoor environment. We analyze by see similarities and differences with both pre-school teachers education, outdoor as a learning room and mathematics activates. The conclusion of the study is that mathematics is infinite and therefore they are many different ways of working. We did not find such large differences in pre-schools teachers’ way of working with mathematics outdoor. We also came to the conclusion that nature is as a support tool to develop the interest in mathematics with more space for learning. At the end of our essay we want to point out that the theories helped us to highlight preschool teachers interview answers to more clearly linked to previous research and our observations

Syftet med studien är att undersöka vad förskollärare har för tankar om utomhuspedagogiken som arbetssätt och hur utomhusmiljön används, samt hur den kan stimulera barns utveckling och lärande. Studien kommer även att belysa vilka möjligheter och hinder som kan uppkomma i det utomhuspedagogiska arbetssättet. Intresset för utomhuspedagogik har ökat markant och den blir allt mer allmän i förskolor idag. Det problemområde som finns med utomhuspedagogiken är att den lätt kan misstolkas som att vara en ersättning för den traditionella pedagogiken inomhus. Utomhuspedagogiken har inte som syfte att ersätta någon form av pedagogik, utan den ska istället vara ett komplement i verksamheten. För att få svar på frågeställningarna har tre verksamma förskollärare intervjuats. Resultatet av studien visar på att utomhuspedagogiken ses som ett komplement i verksamheten av förskollärarna, som väl kan tillämpas. Utomhusmiljön används på liknande sätt i verksamheterna. På två av förskolegårdarna är mindre rum konstruerade, där barnens intressen och nyfikenhet har utgåtts ifrån. Att förskolornas gårdar används mest är ett tecken på smidighetsskäl. Den närliggande miljön används olika mycket av samtliga förskolor. En av förskolorna går mer till den närliggande skogen, än vad de andra gör. Förskollärarna var eniga om att det finns övervägande möjligheter än hinder vid användningen av utomhusmiljön i verksamheterna. Möjligheterna kunde vara bland annat att strävansmålen för förskolans läroplan kommer in mer naturligt i uterummet, till exempel finns matematiken med överallt. Hinder som togs upp var bland annat brist på fantasi, otillräckligt med vagnar och att en förskola inte hade någon smidig anslutning till skogen. Förskollärarna var övertygade om att utomhusmiljön bidrar till att barnens utveckling och lärande stimuleras på olika sätt. Den grovmotoriska utvecklingen, samt språkutvecklingen stimuleras. Att det sker ett socialt samspel och att barnet kan använda sig av sina sinnen i de autentiska sammanhangen är exempel på aspekter som styrker att utomhusmiljön påverkar, enligt förskollärarna.

InledningDen här studien handlar om utomhuspedagogik på förskolans gård kopplat till läroplanen. Vi är nyfikna på om förskolans gård används till planerade aktiviteter eller om barnen endast leker fritt på gården.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur ett antal förskollärare uppfattar kring begreppet utomhuspedagogik, samt om och hur de använder planerade aktiviteter på förskolans gård för att uppfylla läroplanens mål. Studiens frågeställningar är vad innebär begreppet utomhuspedagogik för förskollärarna utifrån ett lärandeperspektiv? Vilka kunskaper och färdigheter kan barn utveckla genom utomhuspedagogik, enligt förskollärarna? Vad har förskollärarna för förhållningssätt till utomhuspedagogik på gården?MetodTill den här studien har vi valt att använda en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Det här gjordes för att få reda på förskollärarnas erfarenheter och uppfattningar om utomhuspedagogik utifrån ett lärandeperspektiv.ResultatStudiens resultat visar att de sex förskollärarna anser att det inte är någon skillnad på inom- och utomhuspedagogik. Den enda skillnaden som framkom var att barnen får mer utrymme och plats ute på förskolans gård. Genom att vara ute får barnen använda sig av alla sina sinnen och sin kropp. Ute på förskolans gård kan barnen utveckla olika kunskaper och färdigheter relaterat till läroplanens mål. Det som framgår i resultatet är att barnen får utöva olika ämneskunskaper, socialt samspel och motoriska färdigheter. Något som påverkar utevistelsen på gården är förskollärarnas förhållningssätt och hur de ser på utomhuspedagogik på gården. Är förskollärarna positiva och har bra kläder kommer utevistelsen att ha annan betydelse för både vuxna och barn.