BAKGRUND: I läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998) finns riktlinjersom förskolan ska följa. Där står bland annat att barnen ska få chansen att utveckla sinmotorik och förstå betydelsen av sin hälsa och sitt välbefinnande. Det är också viktigt attbarnen får testa olika miljöer för att utveckla sin kreativitet och fantasi och att som pedagogockså uppmuntrar deras lust till att lära. Det är lätt att ta utomhusverksamheten för givet ochmycket kan kännas självklart. Många forskare anser att det är bra för barnen att vistasutomhus och studien vill framhäva varför.SYFTE: Vårt syfte med undersökningen är att ta reda på vad pedagogerna anser omutomhusverksamheten.METOD: Studien har inspirerats av en fenomenografisk ansats där intervju använts sommetod till att besvara vårt syfte. Fyra pedagoger som alla arbetar inom förskolan harintervjuats.RESULTAT: Resultatet visar att alla pedagogerna hade en positiv inställning till att vistasutomhus då barnen blir friskare och lugnare. Ljudnivån är en annan inomhus eftersom barnenär mer nära inpå varandra. Deras grovmotorik utvecklas också bättre utomhus eftersom detdär finns olika nivåskillnader som ger barnen utmaningar. En stor nackdel som pedagogernanämner är att under vintern är det mer omständligt att gå ut då det tar längre tid med på- ochavklädning. / Uppsatsnivå: C

BAKGRUND: Redan i mitten av 1700-talet skriver Jean, Jacques Rouessau attbarns miljö är en lärandeplats, både inomhus och utomhus, där dekan använda sina sinnen och aktivt söka kunskap. Likväl 2000-taletsLars-Owe Dahlgren menar att utomhuspedagogik inbjuder till olikasinnesuttryck genom erfarenheter och upplevelser i miljön utomhus.Utgångspunkten för den teoretiska ramen av arbetet är sett ur ettsociokonstruktivistiskt perspektiv.SYFTE: Syftet med studien är att undersöka vilken syn pedagoger i förskolanoch skolan har på utomhuspedagogik, hur de arbetar medutomhuspedagogik i den dagliga verksamheten samt vad somutvecklar barns lärande i utemiljön.METOD: Studien genomfördes med kvalitativ forskningsmetod.Datainsamlingen utfördes med hjälp av self report som besvaradesav 16 pedagoger verksamma i förskola och skolaRESULTAT: Resultatet visade att alla deltagande använde sig avutomhuspedagogik i verksamheten. Utomhuspedagogik upplevdessom ett spontant område där barn och elever aktiverade sig praktiskti utomhusmiljön. Ett flertal pedagoger som var delaktiga i studienansåg att utomhuspedagogisk verksamhet skapar situationer där ettlärande sker.

BAKGRUND:Utomhuspedagogik är en mycket aktuell pedagogisk avgrening med komplex innebörd. I vårt bakgrundsavsnitt närmar vi oss en begreppsförklaring så väl som en spegling av det utomhuspedagogiska fältet. Detta görs ur ett historiskt såväl som nutida perspektiv med en didaktisk aspekt.SYFTE:Vår studie syftar till att undersöka verksamma utomhuspedagogers uppfattning om utom-huspedagogik som arbetsmetod och vad som särskiljer denna sorts pedagogik.METOD:Vi använder oss av kvalitativa intervjuer, på så vis kan vi undersöka verksamma utomhus-pedagogers uppfattningar. Vi har vänt oss till åtta verksamma utomhuspedagoger som dagli-gen arbetar med utomhuspedagogik och därmed förhoppningsvis besitter den kunskap vi är intresserade utav.RESULTAT:Vårt resultat leder till slutsatsen att den utomhuspedagogiska arbetsmetoden ställer höga krav på pedagogen. Det egna engagemanget är nödvändigt för en givande och fungerande utomhuspedagogik. Utomhuspedagogikens särskiljande drag utröns och redovisas. / Program: Lärarutbildningen

BakgrundDet optimala för barns lärande är att de får vistas i den miljön som lämpar sig bäst för ändamålet. Barn skapar kunskap och lär genom sin nyfikenhet, drivkraft, intressen och tidigare erfarenheter. För att skapa förutsättningar för barns lärande måste pedagogerna ha ett syfte och en medvetenhet om vad det är de vill att barnen ska lära. Barnen ska i förskolan ges möjlighet att lära sig utifrån sina erfarenheter. Lärandet sker hela tiden oavsett var i förskolans miljö barnen befinner sig. Utomhusmiljön främjar lärande eftersom de får möjlighet att använda hela sin kropp och alla sina sinnen.SyfteVårt syfte med studien är att undersöka hur pedagogerna beskriver att de planerar och använder sig av utevistelsen på ett likvärdigt sätt som inomhusvistelsen.MetodStudien bygger på en kvalitativ metod med self report som redskap för att ta reda på hur pedagogerna beskriver att de planera och använder sig av utevistelsen och hur de ser på miljöns betydelse för barns lärande. Resultatet bygger på 12 pedagogers inlämnade self reports.ResultatPedagogerna beskriver att de aktiviteter som planeras för utevistelsen är aktiviteter som sker utanför förskolans gård. De framkommer också att utevistelsen på förskolans gård sällan planeras utan barnen får ha den tiden till fri lek och eget utforskande. De flesta pedagoger beskriver att de anser att utomhusmiljön och inomhusmiljön är en bra lärandemiljö. Några beskriver att de båda miljöerna ska skilja sig åt. / Program: Lärarutbildningen

BAKGRUND:Utomhuspedagogik är något vi uppmärksammat bli mer och mer vanligt att arbeta med runt om på förskolorna. Dock blir utflykterna i förskolorna färre, och utemiljöerna blir begränsade av olika faktorer. Förskolegården blir då allt viktigare för barns intellektuella förståelse för sin närmiljö. Att arbeta i utomhusmiljön är ett processinriktat arbetssätt där miljön blir till en medupptäckare i barnens lek, lärande och utveckling. Det utmanar pedagogens roll och ställer krav på de miljöer som förskolan erbjuder.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur verksamma pedagoger i förskolan resonerar kring användandet av utomhuspedagogik och utomhusmiljö som ett pedagogiskt verktyg för barns utveckling och lärande.METOD:Vår studie utgår från en kvalitativ metod. Vi har intervjuat 12 förskollärare på fem förskolor.RESULTAT:Pedagogerna använder sig av utomhuspedagogik som ett sätt att stimulera barns utveckling och lärande till exempel när det gäller konkret matematik, språkstimulering, barns motoriska utveckling samt utmanande av lek och fantasi. Även den egna rollen i utomhusmiljön var något pedagogerna berättade om. Det som framträtt är tre olika roller, dessa är att finnas till hands, medupptäckaren och att finnas där som observatör vid konflikter. I arbetslagsdiskussioner prioriterades inte diskussioner om utomhuspedagogik och utemiljö.

BAKGRUND:Utomhuspedagogik är ett mycket viktigt komplement till barn/elevers lärande i både förskola och skola. Envariationsrik naturmiljö erbjuder barn en miljö som främjar barns hela utveckling och hälsa på ett sätt som ingenannan miljö förmår. Vi tar upp aktuell forskning kring utomhuspedagogik. Vår studie grundar sig påuppfattningar om hur människan förstår sin omvärld. Därför har vi inspirerats av fenomenografin som teoretiskutgångspunkt och ett utvecklingspedagogiskt perspektiv när det gäller barn och elevers lärande.SYFTE:Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur lärare uppfattar utomhuspedagogik inom förskola ochskolans tidigare år (förskola – årskurs 6).METOD:Undersökningen har utförts med kvalitativ forskningsmetod. Datainsamlingen genomfördes med skriftligaintervjuer, s.k. Self report och besvarades av 18 stycken pedagoger verksamma inom förskola och skola, 12stycken lärare på 3 förskolor och 6 stycken lärare på 3 skolor.RESULTAT:Resultatet visar att lärare använder utomhuspedagogik som lärandemiljö eftersom naturen har positiva effekterpå bland annat lärande och hälsa. Vidare påvisar studien att utomhuspedagogik är viktig och att lärare uppfattaratt det ett bra komplement till den traditionella inomhuspedagogiken/ klassrumsundervisningen. Vi fann teckenpå variation mellan förskola och skola . I förskolan använder man sig av utomhuspedagogik som ett pedagogisktverktyg medan skolan använder utomhuspedagogik som ett extra läromedel i en mängd sammanhang. Vi anseratt vi fått en djupare inblick och förståelse för utomhuspedagogikens betydelse när vi undersökt hurutomhuspedagogik beskrivs i aktuell forskning och vilka uppfattningar lärare som arbetar inom både förskolaoch skola har. Denna erfarenhet kommer vi att ta med oss till vår egen verksamhet där vi redan idag användeross av utomhuspedagogik Det har framkommit skillnader i lärarnas uppfattningar inom förskola och skola närdet gäller gårdens utformning. Vi anser att vårt examensarbete är relevant för läraryrket eftersomutomhuspedagogik visar sig vara ett utomordentligt bra redskap att använda för främjandet av barns/eleverslärande och utveckling.

Bakgrund: Vi har i vår bakgrund skrivit om utomhuspedagogiken och dess olika faktorer som både kan vara hinner och möjligheter för utomhusvistelsen, utifrån olika sorters litteratur..Syfte: Vårt syfte är att ta reda på vad utomhuspedagogik innebär för våra utvalda pedagoger samt vilka möjligheter och hinder det finns med detta arbetssätt.Metod: Vi har valt att intervjua fem pedagoger som arbetar påen förskola där utomhuspedagogik bedrivs.Resultat: Vårt resultat föreslår att utomhusvistelsen tränar barns motoriska utveckling automatiskt. Utomhus ökar barnens koncentrationsförmåga. Barnen får möjlighet att uppleva med alla sinnen vilket främjar deras inlärning.

BAKGRUND:Vår undersökning behandlar biologiundervisning med fokus på artkunskapen och hur inlärning kan främjas genom att eleverna får möjlighet att urskilja växterna från sin omgivning samtidigt som eleven ser variationen. Inlärning om växter kan möjliggöras genomutomhuspedagogik. Växtkunskaperna är en del av allmänbildningen och även en del av vårtkulturarv. I bakgrunden beskrivs undersökningar som visar på att elevernas kunskaper gällande växter sjunker.SYFTE:Undersökningens syfte är att undersöka vilka uppfattningar några lärare har om artkunskapens funktion i dagens skola och samhälle och på vad de grundar sina uppfattningar.METOD:Studien är en kvalitativ undersökning utifrån fenomenografisk inspiration. Insamling av data har skett genom intervjuer med yrkesverksamma lärare.RESULTAT:Undersökningen visar att lärare uppger att artkunskapen fyller en viktig funktion i dagens skola och samhälle. Undervisning som bedrivs om arter sker till stor del inomhus men lärarna uttrycker en vilja att bedriva undervisning utomhus med eleverna. Lärarna säger att de tror att eleverna lär sig bättre när de får se växterna i deras naturliga livsmiljö och kan urskilja dem.

Utomhuspedagogik har haft störst genomslagskraft i matematiken. Denna litteraturstudie syftar till att undersöka hur lärare och elever i förskoleklass och årskurs 1-3 upplever utomhusmatematik och vilken inverkan utomhusmatematik kan ha på elevers motivation. Detta har undersökts genom att samla in, analysera och granska vad tidigare forskning visar. Studierna som utgör resultatet har hämtats via UniSearch och ERIC samt genom manuell sökning. Resultatet av litteraturstudien visar på en positiv inställning hos både lärare och elever vad det gäller utomhusmatematik. Vidare visar studien att elevers motivation ökar tack vare denna undervisningsmetod.

BakgrundFörskolegården erbjuder barnen motorisk träning och utmaningar för deras rörelsebehov.Verksamhet som vanligtvis bedrivs inomhus, kan med fördel flyttas till uterummet. I eninspirerande och ständigt föränderlig miljö, flödar inspirationen, fantasin och upptäckarlustan hos såväl barn som medforskande pedagoger. Miljön blir en medupptäckare i barnens lek och det ställs krav på de miljöer som förskolan har att erbjuda.SyfteStudiens syfte är att ta reda på hur barnen, med tyngdpunkt på motorisk utveckling, använder förskolans lekplatser. Syftet är vidare att höra hur barnen resonerar kring dessa samt ta del av deras önskemål, gällande lekplatsernas framtida utformning.MetodStudien utgår från en kvalitativ metod, med observationer och intervjuer som redskap. Urvalet består av tolv stycken femåriga pojkar och flickor, på två olika förskoleavdelningar.ResultatBarnen beskriver sin dagliga utevistelse på förskolegården i mestadels positiva ordalag.Gjorda observationer har utvisat att barnen för det mesta är sysselsatta med någonting som de själva valt att göra under uteleken. Vi konstaterar att både stora och små barn tycks få tillräckligt utrymme för såväl stillsamma som vilda lekar, på förskolegården. Barnen uttrycker sina konkreta önskemål, gällande den lilla förskolegårdens utformning. De önskar sig gungor, cyklar och en klätterställning samt fler småleksaker. / Program: Lärarutbildningen