<p>Jag har i detta examensarbete fördjupat mig i hur slöjdundervisning kan ske utomhus. Vilka fördelar och nackdelar som finns med att bedriva undervisningen utomhus och i vilka former det kan ske. Jag har själv ett stort intresse av att vistas utomhus i naturen och att använda mig av naturens former i mitt slöjdande. Detta intresse har gjort att jag velat undersöka huruvida det är möjligt att utveckla skolslöjden genom att förlägga delar av undervisningen utomhus. För att ta reda på detta har jag genomfört fyra lektioner utomhus på den skola där jag arbetar som slöjdlärare. Mina erfarenheter från dessa lektioner tillsammans med litteraturstudier inom ämnet ligger som bakgrund till undersökningen.</p><p>De resultat jag kommit fram till är att det är absolut möjligt att bedriva slöjdundervisning utomhus och att det dessutom kan vara positivt för elevernas lärande. Som lärare upplever jag att det är positivt att vistas ute med mina elever när vädret är bra och det ger variation till min vardag. Det ger mig också möjligheter att se mina elever i en annan miljö och en annan kontext. Eleverna beskriver att ”ha slöjd ute” på ett liknande sätt och menar att det är positivt att ibland göra något annat. Lektionerna har också inneburit samarbetsövningar och att eleverna kunnat se ett större sammanhang från idé till färdig produkt. De negativa sidorna med att undervisa utomhus är att det finns fler störningsmoment eftersom yttre begränsningar inte existerar på samma sätt som i klassrummet. Det blir svårare att samla och se alla individer i gruppen, vilket även gör att bedömning av deras insats försvåras. Att genomföra lektioner utomhus kräver i alla fall i ett inledande skede mer förberedelser av mig som lärare. Sker detta kontinuerligt är det möjligt att både elever och lärare utvecklar en slags rutin på att lära sig ute. Att vistas utomhus i naturen är stimulerande och roligt, med de rätta formerna och kunskaper om att lära ute finns det dessutom flera fördelar för elevernas lärande.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers uppfattningar om</p><p>utomhuspedagogik samt att belysa vad utomhuspedagogik är. De</p><p>frågeställningar vi hade var: Vilket stöd finns för utomhuspedagogik i skolans styrdokument? Hur definieras utomhuspedagogik av de intervjuade pedagogerna? Vilka eventuella fördelar och nackdelar finns inom utomhuspedagogiken enligt de intervjuade pedagogerna? Studien har utförts genom bearbetning av relevant litteratur samt en kvalitativ intervjuserie med olika pedagoger verksamma inom området. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer som utförts på en förskola samt en grundskola, intervjuades totalt sex pedagoger. Resultaten visade att utomhuspedagogik är ett sätt att lära med hela kroppen och alla dess sinnen samt att det ger en möjlighet att arbeta tematiskt. Fördelarna med utomhuspedagogik rör lärande, social kompetens samt hälsa. Nackdelarna har inte huvudsakligen med utomhuspedagogiken som arbetssätt att göra utan att det är faktorer runt omkring som kan utgöra hinder så som t.ex. kläder, väder och föräldrar. Den nackdel som resultatet visade var elevers bristande koncentration som i sin tur kan leda till att de inte lär sig i samma utsträckning som de som är koncentrerade.</p>

<p>Syftet med undersökningen var att belysa utomhuspedagogikens möjligheter, samt ta reda på vilka attityder som finns gentemot utomhuspedagogik bland förskollärare i förskolan. För att uppfylla syftet valdes den kvalitativa metoden som beskrivs som en relativt subjektiv och djupgående metod. Vidare präglas den här studien av en positiv attityd till utomhuspedagogik och kan därmed ha påverkat och vinklat resultatet till att se möjligheter i större omfattning än svårigheter. I den här undersökningen gjordes åtta intervjuer som valdes ut i ett så kallat bekvämlighetsurval, men ändå med avsikten att få informanter från olika typer av förskolor. I åtanke fanns också ständigt de forskningsetiska principerna för att skydda deltagarna. Genom intervjuerna framgick att samtliga informanter hade en positiv inställning till att bedriva utomhuspedagogik. Några deltagare ansåg att utomhuspedagogiken gynnar barnens utveckling och lärande på flera sätt. Skogen var, enligt alla informanter, en bra plats för utomhuspedagogik, eftersom den erbjöd både jämlikt material och mycket material. Informanterna framhävde att de gick ut minst en gång per dag och ibland två, eftersom det fanns så mycket möjligheter med utomhuspedagogik. Enbart kläder kunde utgöra ett hinder för utomhusverksamheten, ansåg informanterna. Slutsatsen av det här arbetet var att utomhuspedagogikens möjligheter är många och förskolor verkar redan ha anammat utomhusvistelse och utomhuspedagogik. Skogen erbjuder många spännande möjligheter i såväl material som miljöer och detta är något som måste vårdas för att kunna nyttjas och bevaras. Utomhuspedagogiken ger barnen kunskap och möjlighet att skapa en relation och koppling till naturen som behövs för en hållbar utveckling.</p>

<p>Det som vi vill belysa med denna undersökning är hur viktigt det är att använda uterummet för elevers utvecklande i sin helhet. Det är viktigt att tänka på skolgården som ett extra klassrum. Vi vill belysa det faktum att uteverksamhet i skolan är gynnsamt för barnen. Något som vi vill ta upp kring utomhuspedagogiken är problematiken kring att arbeta ute och även ge en bättre bild av vad utomhuspedagogik betyder. Undersökningen har utförts i två skolor i Mellansverige. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning och det material vi använt oss av är 18 enkätformulär och 4 intervjuer.</p><p>Vår undersökning visar att även om pedagogerna anser att det är bra att vara utomhus så förekommer det väldigt sällan. Detta trots att pedagogerna själva anser att de skulle ha tid att gå ut med barnen mer. Pedagogerna anser att uterummet har en betydande roll för elevernas lärande. Respondenterna menar att utomhuspedagogik handlar om att bedriva en sorts pedagogiks verksamhet, utomhus med eleverna.</p><p>Vi vill framhålla att utomhuspedagogik är intressant, roligt, kreativt och nyskapande för både elever och pedagoger.</p>

<p>Syftet med mitt arbete var att planera, genomföra, reflektera och utvärdera en undervisningssekvens utomhus. Målet var att utveckla en metod för hur elever i årskurs 6 kan lära sig om människokroppen genom utomhuspedagogik. Arbetsprocessen påbörjades med litteraturstudier och planering av lektionerna. Lektionerna var planerade för att kunna genomföras under två stycken två timmarslektioner utomhus. De genomfördes och utvecklingen beskriven i detta examensarbete bygger på reflektioner från både under och efter genomförandet samt den utvärdering som genomfördes med hjälp av en enkätundersökning. Litteraturstudien och planeringen gick bra. Genomförandet av Lektion 1 gav tyvärr inte eleverna den ämneskunskap som jag hoppats på. Mycket av elevernas fokus var på kylan. Inför Lektion 2 omplanerade jag och anpassade lektionen utifrån mina reflektioner och elevernas åsikter. Lektion 2 blev en betydligt bättre lektion tack vare detta, Lektion 2 innefattade fler praktiska övningar där eleverna fick röra på sig mer. Resultatet av min enkätundersökning visar tydligt att intaget av ämneskunskap var högre och eleverna uppfattade lektionen som roligare. En del av arbetet fokuserade på de möjligheter och hinder som finns i utomhusundervisning. Att hålla i utomhusundervisning kräver mycket kunskap. Främst är det viktigt med organisatoriska kunskaper. Som en ovan lärare inom utomhuspedagogiken bör läraren börja med kortare sekvenser utomhus för att skapa en vana av att vistas utomhus. Det minskar de negativa mötena med naturen och skapar bättre förutsättningar för undervisningen utomhus.</p>

<p>Syftet med studien är att belysa hur pedagoger i I Ur och Skur verksamheter ser på lärande samt vilka lärandemiljöer de använder sig av. För att besvara vårt syfte valde vi att göra en kvalitativ studie med sex semistrukturerade intervjuer med verksamma och utbildade pedagoger. I vår studie deltog två I Ur och Skur förskolor och två I Ur och Skur skolor och vårt resultat visade att alla verksamheter använder sig av både inomhusmiljön och utomhusmiljön som lärandemiljöer. De arbetar med utomhuspedagogik, tematiskt utifrån barnens intresse. Skolorna arbetar med upplevelsebaserad inlärning där alla sinnena aktiveras. I förskolorna arbetar pedagogerna med att lärandet ska vara lustfyllt. Vår slutsats var att pedagogerna i I Ur och Skur verksamheterna i vår studie behöver få djupare kunskap i användandet av olika lärandemiljöer för att på så sätt bättre kunna motivera och utnyttja de olika lärandemiljöerna som finns.</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Christina Andersson</p><p>Louise Flygare</p><p>Planering av utomhuspedagogiska aktiviteter</p><p>2008 Antal sidor: 28</p><p>Syftet med detta arbete har varit att undersöka planering av utomhuspedagogiska aktiviteter inom grundskolans lägre åldrar. Pedagoger och lärare på tre skolor där utomhuspedagogik används på varierande sätt och i olika stor omfattning har intervjuats. Resultatet visade att samtliga pedagoger och lärare planerar i ett preaktivt tidsperspektiv medan den inter- och postaktiva planeringen omnämnts indirekt. Faktorer som är styrande i planeringen är mål, delmål, barns olika inlärningsstilar, hälsa och friskfaktor samt väder och kläder. Utomhusplanering sker i samtliga ämnen men de mest frekventa är matematik och No. Den sociala kompetensen genomsyrar all undervisning och tränas på ett bra sätt utomhus i och med att samarbetsövningar används i högre grad ute än inne. Pedagogernas och lärarnas egen utbildning, förhållningssätt och roll i undervisningen är avgörande för om den utomhuspedagogiska planeringen tar mer tid i anspråk än planeringen för inomhusaktiviteter. Studien visade även att samtliga pedagoger ser positivt på att planera för utomhusaktiviteter. De ser inte planering och genomförande som något merjobb och vid eventuella hinder har de lösningar för detta.</p><p>Nyckelord: Planering, utomhuspedagogiska aktiviteter, utomhuspedagogik</p>

<p>Bakgrund: Efter en kurs i utomhuspedagogik väcktes tanken huruvida utemiljön påverkar individens beteenden. Jag funderade på om elevers roller ser likadana ut inne och ute. Om så är fallet kan jag använda mig av den kunskapen i mitt framtida yrke som lärare. Mitt syfte med uppsatsen är att belysa några elevers roller ute och inne. </p><p>Genomförande: Data samlades in med hjälp av observation av fyra elever. Under sex dagar observerades eleverna på skolgården och i klassrummet. Eleverna fick även svara på frågor utifrån berättelser om ute-och inneaktiviteter. </p><p>Slutsatser: Utifrån de resultat som studien visar på är det ingen större skillnad på elevers roller inne och ute. Elever som tar initiativ inne, tar också initiativ ute. Elever som spelar en osäker roll inne, ger ett osäkert intryck även vid utevistelse. Utemiljön påverkar inte elevernas roller i den utsträckning som jag tidigare trott. I min studie har utemiljön till största del bestått av skolgårdsmiljön. Jag hade möjligen fått andra resultat om jag studerat elevernas roller i en annan miljö än skolgården, då eleverna är väl bekanta med just skolgården.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka om man kan undervisa med hjälp av utomhuspedagogik även i de högre årskurserna i de naturvetenskapliga ämnena. Genom intervjuer försökte jag ta reda på vad tre lärare hade för syn på utomhuspedagogik. Jag intervjuade också en adjunkt på Linköpings universitet som arbetar med utomhuspedagogik och har skrivit litteratur om utomhuspedagogik. Jag kompletterade detta med litteraturstudier. Min studie ledde fram till slutsatsen att det går att undervisa på ett utomhuspedagogiskt sätt men att det är inte så vanligt i de högre årskurserna. Jag har i min reflektion över utomhuspedagogik givit förslag på hur man kan öka förutsättningarna för att kunna variera sin teoretiska undervisning med utomhuspedagogik samt gett några lektionsförslag.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att analysera huruvida det finns belägg för att barn med koncentrationssvårigheter har lättare för att ta till sig undervisningen utomhus än inomhus. Detta har jag undersökt dels genom att läsa litteratur och dels genom intervjuer med pedagoger. Jag har intervjuat fem pedagoger om deras uppfattningar om hur barn med koncentrationssvårigheter och andra grupper av barn tar till sig undervisningen utomhus jämfört med inomhus.</p><p>Resultatet visar att barn som bedöms ha koncentrationssvårigheter ofta har lättare för att ta till sig utomhusundervisningen jämfört med inomhusundervisningen. Men resultatet visar även att alla barn i någon mån har fördel av utomhusundervisning. Detta beror bl.a. på att pedagogiken utomhus skiljer sig från pedagogiken inomhus. I utomhuspedagogiken kan undervisningen bli mer verklighetsanknyten, man får använda hela kroppen och alla ens sinnen i inlärningen. Då barn med koncentrationssvårigheter ofta är praktiskt lagda och har stort rörelsebehov har de lättare för att ta till sig undervisningen utomhus jämfört med inomhus.</p>