Syftet med det här arbetet är att undersöka vilka möjligheter som kan finnas inom området djur och natur och på vilket sätt det i förekommande fall används som en resurs på de förskolor jag besökt. Jag har intervjuat pedagoger för att få en uppfattning om hur de ser på djur och natur och dess möjligheter samt huruvida några hinder kan upplevas i detta arbete. Jag har funnit att djur och natur anses vara ett viktigt område och ett intresse som i många fall delas av både barn och pedagoger. De främsta skälen för att inte hålla egna djur på förskolan var allergier och tidsbrist. Djur och natur används som en resurs på de förskolor jag besökt och flera angav att det var en del av deras arbete med miljöfrågor.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares åsikter gällande utomhuspedagogik som metod inom ämnet naturvetenskap, om de är positiva eller negativa till metoden samt hur de anser att den påverkar eleverna. Den använda metoden är kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor. Resultatet visar att de intervjuade lärarna är positiva till utomhuspedagogik som metod och ser fler fördelar än nackdelar. Vi som genomfört studien har kommit till slutsatsen att utomhuspedagogik är en metod med fler fördelar än nackdelar, och att lärare bör bedriva denna pedagogik om möjligt.

Syftet med studien var att undersöka hur barn i förskolan upplever och tolkar olika miljöer utomhus. I samhället kategoriserar vuxna ofta miljöer utifrån vilka som är naturliga och vilka som är stadsmiljöer. Pedagoger i förskolans verksamhet kan ha liknande synsätt men det är inte säkert att de stämmer överens med barnens synsätt. Studien har utgått från ett fenomenologiskt perspektiv och använt fotoeliticering, vilket innebär att forskaren använder bilder som en samtalsgrund i en intervju. Studien är baserad på nio intervjuer med 4-5 åringar på en förskola. I resultatet presenteras kategorier som visar på hur barn upplever och tolkar olika miljöer utomhus. Erfarenheter, Sociala interaktioner, Lekmöjligheter, Risker samt Estetiska element är de kategorier som jag tolkat utifrån barnens berättelser. Studien kommer fram till att vi måste ha en medvetenhet kring barns tankar och erfarenheter när vi rör oss eller utformar miljöer i förskolans verksamhet. Barnen använder sig inte av kategoriseringarna natur- och stadsmiljö när de tolkar miljöer.

Syftet med denna studie har varit att belysa fritidspedagogers och barns uppfattningar om utomhuspedagogik. En fenomenografisk ansats har använts genom att intervjua tre pedagoger och två fokusgrupper med barn. Det insamlade materialet analyserades genom kodning och följande kategorier framkom i intervjuer av barn: Läran om naturen, Sociala samspelet, fysiskt lärande. Under pedagogernas intervjuer framkom: Naturen som lärandeplats, Rörelse och Möjligheter och problem. Resultatet visar att utomhuspedagogik kan användas för att utveckla flera olika färdigheter. Den kan ses som ett komplement till klassrummets traditionella lärande och både barnen och pedagogerna är positivt inställda till denna form av pedagogik. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

Den här studien handlar om lärandet utomhus. Studiens syfte är att studera hur pedagoger på fritidshem värderar utemiljöns betydelse för lärande i fritidshem. Studiens teoretiska utgångspunkt är ur ett didaktiskt perspektiv med ett fokus på utomhusdidaktik. Våra forskningsfrågor är: Hur uppfattar pedagogerna på fritidshemmen att de tar till vara på lärandemiljön utomhus och i vilken utsträckning arbetar pedagogerna med utevistelsen som ett formellt lärande. För att få svar på våra frågor har en kvantitativ undersökning genomförts med en enkät som har publicerats i fyra grupper för fritidshem på Facebook. Studiens resultat visar att en stor del av pedagogerna tycker att lärandet utomhus på fritidshemmet är viktigt. Mycket av elevens tid på fritidshemmet spenderas utomhus. Det är en förhållandevis liten tid av den som är ett formellt lärande trots att de flesta pedagogerna anser att de har den kompetens som erfordras och fritidshemmets närområde ger en stor möjlighet till lärande. Slutsatsen är att det formella lärandet i utemiljön inte tas till vara i den omfattningen som pedagogerna anser att de vill och har kompetens till.

Trots nationella och internationella politiska bestämmelser finns tecken som antyder att den svenska skolmodellen har vissa svårigheter i att utveckla barns kunskaper och respekt för naturen. Syftet med arbetet är dels att reda ut utomhuspedagogikens innebörd och dess betydelse för lärande, kunskap och naturhänsyn, dels att redogöra för vad pedagoger anser kunna påverka möjligheterna att bedriva utomhuspedagogik. Tillvägagångssättet för intervjuerna är kvalitativt och fenomenografiskt. Skolorna valdes utifrån deras naturnära läge. Fem semistrukturerade intervjuer med pedagoger verksamma inom grundskolans år 1-6 genomfördes och spelades in. Pedagogernas uppfattningar av begreppet utomhuspedagogik och sätt att bedriva uteundervisning på stämmer väl överens med den allmänna definitionen. Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt, med flera indirekta kopplingar till Lpo 94, som utgörs av ett växelspel mellan sinnliga och bokliga upplevelser. Utevistelsen behöver inte nödvändigtvis förläggas i naturmiljöer. Arbetet tar upp nio övergripande faktorer som stimulerar lärandet och främjar kunskapsutvecklingen. Kunskap kan i sin tur medföra ökad respekt för naturen. Utifrån ovanstående bör det därför anses väsentligt för beslutsfattare att skapa gynnsammare förutsättningar för utomhuspedagogik.

Syftet med denna litteraturstudie har varit att ta reda på vad lärare och elever har för erfarenheter inom utomhuspedagogik. För att besvara denna studies syfte och frågeställning har jag använt mig av metoden systematisk litteraturstudie. Genom att använda mig av denna metod har aktuell och vetenskaplig forskning inom området utomhuspedagogik granskats och analyserats. Studiens resultat visar att lärares och elevers erfarenheter inom utomhuspedagogik är positiva samt att utomhusundervisning är ett bra komplement till den traditionella inomhusundervisningen för att eleverna ska få en djupare förståelse i undervisningen. Lärarna och eleverna anser att det i naturen finns mycket konkret material för eleverna att arbeta med i undervisningen. Eleverna anser att det är kul att vara utomhus i undervisningen och lärarnas erfarenheter är att eleverna är mer motiverade och engagerade i undervisningen.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad forskningen har påvisat för samband mellan utomhuspedagogik och elever med diagnosen ADHD. Arbetet har också avsikten att sammanställa sambandet mellan utomhuspedagogik och inkludering för elever med ADHD. En kvalitativ studie av internationell forskning i form av en litteraturstudie har utförts för att besvara arbetets syfte. Litteraturstudien har sin utgångspunkt i utomhuspedagogikens begrepp, varav påverkan av naturmiljön på elever med diagnosen ADHD står i fokus. Litteraturstudiens analys påvisar ett mönster i forskningen på olika positiva effekter hos elever med ADHD där utomhusaktiviteter och naturmiljöer används för att inkludera och öka koncentrationen. I resultatet framkommer det att en majoritet av forskningen påvisar en ökad koncentrationsförmåga till följd av utomhuspedagogik och vistelse i naturmiljöer för elever med ADHD, men även att inkluderingsmöjligheterna kan öka för elever med ADHD. Av studien (resultatet och analysen) går det göra bedömningen att mer forskning behöver göras för att få en helhetsbild av naturmiljöns och utomhuspedagogiken roll som stöd för ökad koncentration hos elever med ADHD och deras möjlighet till att blir inkluderade. Ambitionen med litteraturstudien är att vara teoretisk grund för kommande examensarbete, men ska även vara en möjlighet till djupare kunskap inom ämnesområdet för det framtida läraryrket.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares förhållningssätt och uppfattning av planerade aktiviteter i utomhusmiljön genom utflykter, utanför förskolegårdens område. Studien skulle kunna bidra till en förståelse och insikt hos förskollärare om hur de kan använda utflykter som en pedagogisk metod. I studien används en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjufrågor. Detta för att få en djupare förståelse för förskollärares förhållningssätt i relation till utflykter. Studien utgår från fyra förskollärares perspektiv med olika arbetslivserfarenheter och som arbetar i olika förskoleverksamheter. Utgångspunkten för studiens resultat och analys är det sociokulturella perspektivet, som används som teoretiskt ramverk. Detta för att få fram förskollärares tankar om sitt eget förhållningssätt samt hur de uppfattar planeringen av aktiviteter genom utflykter. I diskussionskapitlet diskuteras resultat och analys utifrån kapitlet tidigare forskning. I studien framkom betydelsen av utomhusmiljön som en arena för barns fortsatta lärande och utveckling. Det framkom även att det finns flera olika faktorer som påverkar huruvida förskollärare väljer att utforma aktiviteter genom utflykter eller inte. En annan aspekt som har framkom i studien är hur liten del ämnesområdet har i förskolans läroplan, trots sin betydelse för barns fortsatta utveckling och lärande.

I denna rapport redovisas hur fyra förskollärare arbetar mot läroplanens mål utomhus, vad förskollärarna uppfattar som för- och nackdelar med att arbeta mot läroplanens mål utomhus, samt hur de uppfattar att de utnyttjar utomhusvistelsen för att arbeta mot läroplanens mål. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur pedagoger ser på barns lärande utomhus i en förskolekontext. För att få svar på syftet och frågeställningarna har vi använt kvalitativa intervjuer som metod. Förskollärarnas utsagor har vi analyserat utifrån pragmatismens filosofiska tradition, John Deweys tankar om lärande och undervisning, samt begreppen learning by doing och inquiry. Den tidigare forskningen som redovisas i denna rapport tar upp begreppet utomhuspedagogik, barns lärande och utveckling utomhus, pedagogers uppfattningar om undervisning utomhus samt hälsomässiga och sociala aspekter av utomhusvistelse. I flera av respondenternas uttalanden framkommer vikten av autenticitet i lärandet, vilket innebär konkreta upplevelser av fenomen i sin rätta miljö. En förklaring till varför detta är viktigt är att barnen får en verklighetsanknytning till ämnet så lärprocessen blir optimal. Även sinnenas och kroppsrörelsernas betydelse för lärande lyfts fram i förskollärarnas exempel på lärande och undervisning utomhus. Vidare lyfter förskollärarna vikten av att pedagoger i förskolan är närvarande i barns lek och utgår från barns intressen, frågor och funderingar när de arbetar mot läroplanens mål. Några av de fördelar förskollärarna uppfattar med att arbeta mot läroplanens mål utomhus är att miljön är innehållsrik, barnen utsätts för många sinnesintryck, lärandet blir konkret och det sociala samspelet främjas. En utmaning förskollärarna lyfter fram är att barnen lättare tappar koncentrationen på vad som är tänkt vid planerade aktiviteter utomhus. Förskollärarna är eniga om att det blir mycket fri lek när de är utomhus men de berättar att de har “läroplanen i ryggmärgen” och ofta arbetar mot läroplanens mål spontant i barns fria lek. Flera av förskollärarna önskar att de använt utomhusvistelsen i en större utsträckning än de gör i dag för att arbeta mot läroplanens mål.