<p>Vi har genom intervjuer undersökt hur pedagoger på olika förskolor beskriver sin utemiljö och hur de anser att den används av barnen. Vi har ställt frågan hur pedagogerna anser att lärande och social utveckling kan stimuleras på förskolans gård. Vår undersökning utgår från pedagogernas syn när det gäller planerad utevistelse och vilket syfte de har med den. Metoden vi valt är kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer med 6 pedagoger från olika förskolor. En av förskolorna arbetar utifrån Reggio Emilia pedagogiken och fem förskolor är traditionella.</p><p>Någon större skillnad kunde vi inte se, alla hade en positiv syn på utevistelse. Däremot såg vi en stor skillnad i hur utevistelsen planerades. Pedagogen som endast arbetade med utemiljön på Reggio Emilia förskolan planerade utevistelsen tillsammans med arbetslaget och det fanns ett syfte med de aktiviteter som barnen erbjöds. Av vår undersökning kan vi dra slutsatsen att det finns många möjligheter och fördelar att planera utevistelsen mera än vad som görs. Gården kan användas som en resurs i verksamheten eftersom den öppnar nya möjligheter för barnen till lärande. Dessutom är den stresslösande och minskar konflikter.</p>

<p>I lärarutbildningens allmänna utbildningsområde tre ingår det ett examensarbete. Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur mycket pedagogerna i skolans tidigare år arbetar med att undervisa i utomhusmiljö. Enligt olika studier har det visat sig att barn idag tillbringar mindre tid ute i naturen.</p><p>För att få svar på mina frågeställningar har jag använt mig av kurs och referenslitteratur i utomhuspedagogik samt litteratur som jag haft i kurser tidigare i lärarutbildningen. Jag har valt att göra en kvantitativ undersökning.</p><p>Syftet med min undersökning är att få kunskap om, när och hur ofta pedagogerna använder skolans närmiljö när de undervisar. Samt vad de ser för möjligheter och hinder. I diskussionen lägger jag tyngdpunkten på att se utomhusundervisningen som något naturligt, som en del av undervisningen i olika miljöer. Resultatet av undersökningen visar att utomhusundervisning bedrivs, då främst i matematik, i de naturvetenskapliga ämnena och i idrott och hälsa.</p>

<p>Vår undersökning utgår från rektorers förhållningssätt och pedagogers arbetsätt till utomhuspedagogik och varför användandet av utomhuspedagogik i förskolan. Vi har även valt att inrikta oss på utomhuspedagogikens betydelse för barns utveckling och hälsa. Metoden vi använt oss utav är den kvalitativa forskningsprincipen som innebär att vi samlat in data via intervjuer med fyra rektorer och åtta pedagoger. Vi har besökt fyra olika förskolor, där en av förskolorna är en profilerad uteförskola.</p><p>Resultatet vi fick fram genom våra intervjuer var att samtliga informanter tycker det är viktigt med utomhuspedagogik och att det har en betydelse för barns utveckling och hälsa. Arbetet med utomhuspedagogik skiljer sig från förskola till förskola, då vissa kommit längre i utvecklingen än andra.</p><p>Av vår undersökning drar vi slutsatserna att de olika förskolorna ser olika på vad utomhuspedagogik är och hur man kan använda det i förskolans verksamhet och att alla rektorer</p>

<p>Denna studie syftar till att se hur den alternativa undervisningsformen <em>Utomhuspedagogik </em>används på en slumpmässigt utvald grundskola. Mina erfarenheter är att denna undervisningsform mestadels används på förskolor, trots att akutell forskning från bland annat Linköpings universitet (NCFF, 2006) visar många positiva möjligheter med utomhuspedagogik. Syftet med mitt arbete är därför att dels utveckla mina egna kunskaper om ämnet, men framförallt se hur den slumpmässigt utvalda skolan ställer sig till detta. Arbetar lärare i de tidigare skolåren med utomhuspedagogik? Resultaten av den kvalitativa undersökningen som genomfördes visade att de tio utvalda pedagogerna var positiva till utomhuspedagogik och varierade sin undervisning kontinuerligt. Studien gav även mig som framtida pedagog goda förslag på hur man kan arbeta på detta alternativa sätt, samt stärkte min tes om att utomhuspedagogik är ett verktyg med oändliga möjligheter till att skapa en lärorik, varierad och lustfulld lärprocess.</p>

Syftet med denna uppsats är att få en bild av Mobila förskolans pedagogers uppfattningar om verksamhetens lärmiljö med fokus på barns lek, och om den bilden skiljer sig åt från pedagogers uppfattningar om lek/lärmiljö inom den reguljära förskolan. Min studie består av intervjuer med dels pedagoger från en Mobil förskola, dels pedagoger från reguljär förskola. Jag utgår från en tes jag har: att Mobila förskolans verksamhet, med sin lärmiljö och upplevelsepedagogik, skapar möjligheter för barn att utveckla lek, fantasi och kreativitet på ett annorlunda/särskilt vis; särskilt i den bemärkelsen ”olik” den reguljära förskolans verksamhet. Studien utgår från pedagogernas egna uppfattningar utifrån den verksamhetsform de arbetar i, och har för avsikt att utläsa eventuella särskiljande drag hos Mobila förskolans upplevelsebaserade lek/ lärmiljö - med pedagogernas uppfattningar som underlag. Som bakgrund och stöd för min analys använder jag mig av tidigare forskning kring utomhuspedagogik och barns utveckling, samt ett sociokulturellt perspektiv. Mina frågeställningar fokuserar på att belysa pedagogers uppfattningar om den egna verksamhetens lärmiljö som främjande för barns utveckling av lek, fantasi och kreativitet, och syftar till att studera särskiljande drag för den Mobila förskolan. Resultatet visar att med naturen som lek/lärmiljö, skapar och utvecklar barnen i Mobila förskolan sina lekar anpassade till lärmiljöns opåverkbarhet. Med hänsyn till platsen, dess djurliv och växter, och till andra besökare, får barnen upptäcka och erfara att det är den egna fantasin, kreativiteten och lusten som i samspel med pedagoger och andra barn styr den egna utvecklingen. Ett utmärkande drag hos den Mobila förskoleformen är att avsaknaden av färdigt material och fasta rum, i bemärkelsen rum med väggar och tak, är en särskiljande faktor som ur ett sociokulturellt perspektiv på ett främjande sätt bidrar till pedagoger och barns frihet och möjligheter att utveckla lek, fantasi och kreativitet.

Vår studie grundar sig på att undersöka hur rastverksamhet och meningsfulla aktiviteter kan skapas utifrån upplevelse- och äventyrspedagogik där fokus inriktas mot erfarenhets- upplevelsebaserat, experimentellt och utforskande förhållningssätt. Våra mål är att öka elevers motivation och attityd för vistelse ute på rasten samt synliggöra skolans utemiljö och olika områdens möjligheter för skapande av rastaktiviteter. Vår utgångspunkt i studien är en nulägesanalys som genomfördes i en intervju med tre verksamma fritidspedagoger och utifrån nulägesanalysen skapades syfte och mål. Utvecklingsarbetet grundar sig på rastaktiviteter och morgongymnastik som genomfördes under fem veckor i kombination med vår verksamhetsförlagda utbildning där vi medverkade båda två under rastaktiviteterna, en aktiv och passiv roll. De som fick delta i rastaktiviteterna var årskurs två och tre på frivillig grund. Utifrån nulägesanalys med fritidspedagogerna och eleverna samt vår teori i utvecklingsarbetet har vi skapat tre teman vi grundar vår rastverksamhet på, tema verklighetsanknytning, samarbete och skapande. Studiens dokumentation utgjordes av intervjuer i nulägesanalysen medan det praktiska genomförandet utgjordes av observation under rastaktiviteterna, fältanteckningar, loggbok och fotografering. Resultatet av rastverksamheten visar att elevers intresse för rasten tenderar att öka med stöd av rastaktiviteter där ”flow” uppstår hos elever. Organisation kring rastaktiviteten är en avgörande faktor då konflikter minskade vilket resulterade i bättre motivation och attityd för rastaktiviteterna. Resultatet visar även att morgongymnastik och musik under rastaktivitet uppskattas av eleverna där de visade nyfikenhet, dansade och sjöng.

<p>Godkännandedatum: 2015-03-29</p>

Bakgrund Forskning visar att utomhuspedagogik är positiv i många bemärkelser. En möjlig teori att koppla samman med utomhuspedagogik är den sociokulturella, utifrån ett grupperspektiv. Studien har bedrivits genom ett utvecklingsarbete där de didaktiska för- och nackdelarna med undervisning i ett uteklassrum varit i fokus. Syfte Syftet med studien är att undersöka de didaktiska för- och nackdelarna med undervisning i ett uteklassrum. Metod Studien har bedrivits i form av ett utvecklingsarbete, inspirerat av aktionsforskning. Som grund, inför lektionerna, har halvstrukturerade lärar- och elevintervjuer genomförts. Fjorton elever och 5 lärare har intervjuats. Utifrån svaren som framkom under intervjuerna har tre tillfällen i uteklassrummet planerats, genomförts och observerats. Resultat Studien resulterade i ett möjligt förslag till hur undervisning i ett uteklassrum kan bedrivas. Didaktiska tankar och aspekter som är viktiga att ta hänsyn till vid undervisning utomhus har synliggjorts i studien. Det är mycket man inte kan styra över när man som lärare arbetar utomhus. Tre viktiga faktorer är kläder, väder och mod att pröva sig fram. Uteklassrummet kan skapa en nyfikenhet och en lust till lärande hos eleverna.

Syftet med detta arbete är att undersöka om det är någon skillnad i förskolepedagogernas inställning till utomhuspedagogik och arbetssätt beroende på lokalisering av förskolan. Undersökningen grundar sig på en enkätstudie utförd på fem förskolor i Stockholms innerstad och förorter. Resultaten visade att både pedagoger i innerstad och förort var intresserade av utomhuspedagogik och går till skogen med barnen nästan varje vecka året runt. De såg många fördelar, till exempel att använda sig av skogen som ett pedagogiskt verktyg och utnyttja miljön för barnens lärande. Denna studie visade också att en mycket stor del av pedagogerna önskade mer utbildning inom utomhuspedagogik. Pedagogerna hade planerade aktiviteter både i skogen och på förskolegården. Utomhus finns många möjligheter till upptäckande och utforskande tillsammans med barnen och som pedagoger kan vi planera fler aktivteter utomhus och använda oss av utemiljön för barnens lärande.

No description available.