This essay is about the development process I have undergone during my experience-based preschool teacher education. I write about my internal process, about how I as a childcare worker go from assertiveness and believing in myself into fighting doubts, thoughts and feelings as a preschool teacher. The purpose with this essay is to make the difficulties with managing new knowledge and practicing it in real life visible, and at the same time overcome your uncertainty in a new professional role. The essay is based on two stories from my professional life where I, in the first one portray my actions and behavior as a childcare worker and in the second one as a preschool teacher. Based on my stories I try to answer questions as what does the individual learning process look like when going from one professional role to another in the same profession? What impact does theoretical knowledge have on practical knowledge? I have used reflection and writing as methods for my paper. I have reflected through dialogues together with fellow students and colleagues, but I have also reflected in my thoughts by having an internal dialogue. I base my essay on phenomenology and hermeneutic theory which both are experience based and evolve from interpretations and understandings of phenomena that arise in one`s mind. To be able to visualize my thinking the reflection has been an important part of my writing and also for being able to take different perspectives and examine myself critically. In this essay I discuss different kinds of knowledge and I base it on Aristotle´s three forms of knowledge. I begin my paper with describing my non doubting period and by using scientific theories I try to deepen my knowledge about why I go from being confident to having doubts.  The core of the story is the part about my doubting period where I discuss the importance of theoretical knowledge. I reflect upon and highlight different dilemmas in which a person`s knowledge is invisible and I discuss whether a uniform would make any difference to what knowledge you possess in the eyes of a beholder. / Den här essän handlar om min utvecklingsprocess jag har genomgått under min erfarenhetsbaserade förskollärarutbildning. Jag skriver om min inre process, om hur jag som barnskötare går från självsäkerhet och att tro på mig själv till att kämpa med tvivel, tankar och känslor som förskollärare. Syftet med denna essä är att synliggöra svårigheterna med att förvalta vetenskaplig kunskap och praktisera den i verkligheten, och samtidigt övervinna sin osäkerhet i en ny yrkesroll. Essän bygger på två berättelser utifrån min verksamhet där jag i den första delen gestaltar mitt handlande och agerande som barnskötare och i den andra delen som blivande förskollärare. Utifrån mina berättelser försöker jag att svara på frågor som, hur kan den individuella lärprocessen se ut när man går från en yrkesroll till en annan inom samma verksamhet? Vilken betydelse har teoretisk kunskap för det praktiska kunnandet?    Jag har använt mig av reflektion och skrivande som metod. Tillsammans med klasskamrater och kollegor har jag reflekterat genom dialog, men jag har också haft en inre dialog då jag har reflekterat i tankarna. I min essä utgår jag från teorier som fenomenologi och hermeneutik vilka utgår från erfarenheten och som bygger på tolkningar och förståelse av fenomen som uppstår i ens medvetande. Reflektionen har varit en viktig del i mitt arbete för att synliggöra mina tankegångar och för att kunna inta olika perspektiv och granska mig själv kritiskt. I essän diskuterar jag olika sorters kunskap och utgår ifrån Aristoteles tre kunskapsformer. Jag börjar med att beskriva min icke tvivlande period och med hjälp av teorier försöker jag fördjupa min kunskap genom att bli medveten om varför jag går från självsäkerhet till att börja tvivla. I den tvivlande perioden finns essäns kärna, där jag ingående diskuterar vikten av kunskap. Jag reflekterar över och belyser olika dilemman då kunskapen inte syns, och funderar över om en uniform har någon avgörande betydelse för vilken kunskap man besitter, i en betraktares ögon.

I en skola som historiskt präglats av en differentierad arbetsorganisation och autonoma traditioner kan ett skolövergripande arbete med att verksamhetsintegrera informations­teknik antas ställa aktörerna inför en rad utmaningar som involverar både omskapande och nyskapande processer. Föreliggande studie utgör ett bidrag till att med en holistisk och verksamhetsteoretisk ansats utforska arbete med förändring, i detta fall ett arbete med att verksamhetsintegrera modern teknik, i skärningspunkten mellan en skolas arbete med att sprida och utveckla teknikbruk över skolan samt dess lärares arbete med pedagogisk praxisförändring. Studiens övergripande fråga löd: Hur kan arbete med skol­utveckling förstås och förklaras i det potentiella spänningsfältet mellan arbete med skolförändring och lärares arbete med eller motstånd mot pedagogisk praxisförändring? Syftet var att utforska den förändringsprocess som uppstod när en skola satte i sikte att utveckla ”digitala” kompetenser och IT-stödd undervisning inom dess verksamhets­område liksom att över tid följa lärare, IT-pedagoger och skolledare i detta arbete. Studien genomfördes över tre år mellan hösten 2008 och våren 2011 som en etnografiskt orien­terad fallstudie vid en 7–9 skola i en mellan­stor svensk stad. Data­produktionen skedde genom närvaro vid skolan och på nätet genom deltagande och ickedeltagande observationer, genom informella samtal, semistrukturerade intervjuer, dokument­insamling samt genom en enkät. Resultatet visar framför allt hur verksamhets­integreringen av IT, bland de lärare som utforskar informationstekniken, i hög utsträckning motiveras av undervisningsrelaterade och elevutvecklande behov, medan arbetet med att leda skolans arbete med verksam­hetsintegrering av IT i högre utsträckning motiveras av organisations­relaterade behov, samt att dessa skilda motiv framträder på olika och systemiskt inkonsekvent sätt inom skolan. Utifrån studiens resultat formuleras tre interrelaterade utmaningar för skolut­veckling. Dessa rör (a) praxis- och objektsförståelse, vilket uppfattas ha betydelse för möjligheter att åstad­komma gemensam riktning i ett kollektivt och flerstämmigt arbete, samt (b) förutsättningar för gränsöver­skridande lärprocesser inom skolan mellan lärare sinsemellan liksom mellan lärare och skolledning jämte (c) processledarskap och dess förutsättningar.

Denna rapport syftar till att beskriva utvecklingsprocessen för skapandet av salong Laserias nya hemsida. Hemsidans design är skapad med användbarhet i fokus vilket uppnåddes genom studerande av relevant litteratur samt en fokusgruppsintervju med några av salongens kunder. Hemsidan utvecklades med hjälp av Wordpress för att uppdragsgivarna på egen hand ska kunna administrera hemsidan efter leverans.

This paper describes a study of revenue opportunity identification at a telecommunications company in Sweden. The study is based on a development process for creating products and services based on the customers’ needs and opinions. The background of the study is therefore customer value research in order to select a proper method for understanding the customers and to reformulate that knowledge into lucrative products and services. The study aimed at delivering concepts for new revenue opportunities in the fiber business at The Company and a recommended process for future product and service development. Throughout the study, a work process for development was implemented and evaluated in order to give useful recommendations to The Company. The study therefore includes both use of the process and refinements of the same. Identifying customers’ needs, i.e. their perceived value, was done by carrying out in -depth qualitative interviews with the chosen customer segment property owners. The needs were thereafter reformulated into products and service ideas and were limited to a desired amount by implementing various selection processes. This resulted in eight ideas that were formulated into concepts and evaluated by applying business cases. The business cases address various areas necessary for evaluating the concepts. Greatest effort was however put into the economic analyses where several assumptions were made in order to evaluate the economic gain from implementing the concepts. Conclusion from the project is that it is possible to develop lucrative products and services within fiber business based on customer value. Literature within the area states that focusing a business on customer value and customer involvement will create a competitive advantage, wherefore this approach is recommended to The Company. The developed process was customized for implementing customer value strategies at the fiber business unit at the telecommunications company and valuable recommendations were compiled to assure optimized application of the process, resulting in valuable outcomes. Keywords: revenue, customer value, telecommunication, fiber, development process / Denna rapport presenterar en studie om identifiering av intäktsmöjligheter vid ett telekommunikationsföretag i Sverige. Studien är baserad på en process för utveckling av produkter och tjänster utifrån företagets kunders behov och åsikter. Bakgrunden till studien är en vilja att applicera forskning om kundvärden på utvecklingsprocessen för att tillgodose kundernas behov och utveckla lönsamma produkter och tjänster. Studiens mål är att leverera idéer till nya intäktsmöjligheter i fiberaffären på företaget samt en arbetsprocess för framtida utveckling av liknande idéer. Under studien implementerades och utvärderades en arbetsprocess för att ge användbara rekommendationer till företaget. Rapporten inkluderar därför både användandet av utvecklingsprocessen och förfinandet av densamma. Identifiering av kundernas behov genomfördes med djupgående kvalitativa intervjuer med det valda kundsegmentet fastighetsägare. Behoven formulerades därefter till produkt- och tjänsteidéer samt begränsades till en önskad mängd genom flertalet urvalsprocesser. Detta resulterade i åtta idéer som formulerades till koncept och utvärderades med business case. Business casen innehåller flera viktiga kriterier för utvärdering av koncepten, men fokuseras främst på den ekonomiska analysen. Den ekonomiska analysen baseras på flertalet antaganden för att kunna utvärdera den ekonomiska fördelen av att implementera koncepten. Slutsatsen av denna studie är att det är möjligt att utveckla lukrativa produkter och tjänster inom fiberaffären utifrån kundvärden. Litteratur inom området indikerar att verksamheter som fokuserar på kundvärden och kundinvolvering skapar värdefulla konkurrensfördelar och kundfokus inom utvecklingen rekommenderas därför till Företaget. Den framtagna processen anpassades för implementering av kundvärdesstrategier inom fiberaffären på Företaget och rekommendationerna sammanställdes för att möjliggöra optimal tillämpning av processen för ett tillfredställande utfall. Nyckelord: intäktsmöjligheter, telekommunikation, fiber, kundvärden, utvecklingsprocess

Avhandlingsarbetet utgår från ett nätverk av mindre verkstadsföretag som under mer än fem års tid varit engagerade i utvecklingsprocesser för att skapa mer attraktiva arbeten. Arbetet har genomförts inom ramen för att…-projektet i samverkan mellan Högskolan Dalarna och Arbetslivsinstitutet. Det övergripande syftet är att utveckla kunskap om och förståelse för utvecklingsprocesser med utgångspunkt i att skapa mer attraktivt arbete. Särskilt intresse ägnas åt hur dynamiken i utvecklingsprocesserna kan analyseras utifrån ett lärandeperspektiv. Ett resonemang förs om utvecklingsprocessernas karaktär och om egenskaper i arbetets attraktivitet. Ansatsen kan beskrivas som interaktiv forskning med tät interaktion med praktiker i verkstadsföretag och i lokalt utvecklingsarbete. Metodansatsen är aktions-, och processorienterad. Attraktivt arbete ses som ett processuellt begrepp, dvs ett strävansmål utifrån individers upplevelser, vilka är stadda under förändring. En distinktion görs mellan en skalbetonad (tilldragande) och en innehållsbetonad (behållande) egenskap. Avhandlingen baseras på fyra delstudier. Utifrån tidigare forskning och eget material skapas en analysram över utvecklingsprocessers dynamik avseende aktivitetsnivåer och lärdimensioner. Processer kan ut¬ifrån ramen karaktäriseras som ställföreträdande förändring, skalförändrande utveckling, temporärt förändrande utveckling eller reflektiv utveckling. Faktaunderlag och diskussioner har i en spegelmetod utgjort grund för företagens reflektion om interna och externa förhållanden. Aktiviteter för att skapa attraktiva arbeten har skett på diagnos-, intentions-, och handlingsnivå. Analysramen tillämpas på dels utvecklingsprocesser inom fem verkstadsföretag, dels lokalt utvecklingsarbetet för mer attraktiv industriutbildning. / QC 20100929

I min studie vill jag undersöka och belysa hur gestaltande lekpedagogik som arbetsprocess kan startas upp och fortlöpa. För att få förskollärares egna berättelser och perspektiv väljer jag att använda mig av intervju som metod. Jag utgår ifrån Lindqvists teori (1996) om gestaltande lekpedagogik. Lindqvist menar att ett gestaltande arbetssätt låter de teoretiska och de estetiska ämnena samarbeta. Lekvärldar byggs upp och gestaltningar genomförs, barnen får en mening och lärandet blir lustfyllt. I Lindqvists teori framträder begreppen; tema, drama, gestaltning, lekmiljö, lekvärld och fantasi, som centrala. Begreppen använder jag för att rikta samtalet i mina intervjuer och för att förklara och förstå vid analys samt redogörelse av mitt resultat. Jag har identifierat olika faser i förskollärarnas arbetsprocess. Dessa faser presenterar jag som mitt resultat, exempelvis “starten”, “syftet”, “välja tema”, “bygga lekvärld”. Varje fas innehåller utmaningar som förskollärarna behöver lösa. En slutsats jag kan dra av min studie är att gestaltande lekpedagogik inte endast är en metod, ett förhållningssätt eller drama. Gestaltande lekpedagogik är något kollektivt som byggs upp tillsammans genom ett gemensamt prövande under en längre tid. Det är en utvecklingsprocess utan slut. / The goal of this study is to examine and illustrate how drama pedagogy as a working process can get started and be continued. To get the teachers own stories and perspectives, I chose to interview them. My study is based on Lindqvist theory (1996) of drama pedagogy. According to Lindqvist, you let the theoretical and the aesthetics subjects cooperate in drama pedagogy. Playworlds are built, drama is used, the children create a purpose and the learning becomes joyful. Lindqvists theory contains different concepts that are central, such as; theme, drama, playworld and fantasy. I use these concepts to guide the conversations in my interviews and to explain my analysis and to submit the result. I have identified different phases in the pre-school teachers' working process. I submit these phases as my result, for example “the start”, “the purpose”, “choosing of theme” and “building a playworld”. Every phase contains challenges that the pre-school teachers have to solve. I have made one conclusion from my study, namely that drama pedagogy is not only a method, an approach or drama. Drama pedagogy is something collective that is built together through cooperative testing during a longer time, it´s a developing process without end.

I denna studie har författaren undersökt hur ett medelstort företag gick tillväga vid framtagan-det av ett produktionssystem och jämfört processen med de teorier och riktlinjer som finns för användarcentrerad systemdesign. Studien har genomförts baserat på litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer. Intervjuobjekten har utsetts tillsammans med handledaren, tillika linjechef för utvecklings-gruppen, på företaget för att redovisa olika perspektiv på utvecklingsarbetet. I resultatavsnittet presenteras utvecklingsprocessen med en modell av flödet tillsammans med en beskrivande text. Genom interna instruktioner för utveckling av datoriserade system anslu-ter företaget bl.a. till olika teorier inom användarcentrerad systemdesign. I det studerade ut-vecklingsprojektet var olika användare inledningsvis med informellt och allteftersom systemet växte så fick de vara med och göra acceptanstester och utvärderingar innan nya uppdateringar skulle släppas. Slutsatsen av studien är att flera inslag av användarcentrerad systemdesign applicerats i ut-vecklingsarbetet i företaget vilket sammantaget gör att användarnas synpunkter tagits tillvara. Dock följer företaget inte någon speciell metod inom området vilket sannolikt skulle förbättra utvecklingsprocessen i framtida projekt.

Genom att föra samman människor med olika bakgrund och utbildning kan åtskilliga idéer skapas, nya metoder utvecklas och mer kreativa och originella designlösningar produceras. Baksidan är, att ju fler olika människor med olika bakgrund som är involverade i ett projekt desto svårare blir det att kommunicera inom gruppen av olika individer och svårare att komma vidare i en design- och utvecklingsprocess. Vi har under våren deltagit som en del i ett större programvaruutvecklingsprojekt och skapat och använt oss av flera olika designartefakter som medel för att främja samarbete, kommunikation och designarbetet av den produkt vi utvecklade. I denna uppsats beskriver vi hur dessa designartefakter har kommit till, förändrats och hur de har påverkat oss och vårt designarbete. Syftet med uppsatsen är att visa på vilket sätt man kan integrera metoder från olika discipliner i ett programvaruutvecklingsprojekt och framförallt hur arbetet med, och kring designartefakter spelar en viktig roll i utvecklingen av en produkt.

Våldsutsatta kvinnor som tagit steget att lämna en destruktiv relation befinner sig i en ständig utvecklingsprocess i relation till sin självbild. Våldets negativa effekter på en individ kan vara mångfaldiga. En våldsutsatt person bär dock ofta en stark tro på en positiv förändring. Våld i nära relationer är ett etablerat samhällsproblem och i flertal fall krävs professionell hjälp för att bearbeta de traumatiska upplevelser som kvinnorna genomlevt. De sociala nätverk som i många fall blivit begränsade har också visat sig ha en stor betydande del i utvecklingsprocessen som kvinnorna går igenom. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att ta reda på hur personal på skyddat boende upplever de våldsutsatta kvinnornas utvecklingsprocess i fråga om deras självkänsla och självbild under deras tid på det skyddade boendet. Genom de socialpsykologiska ansatser som studien grundas på kunde teorier och begrepp såsom identitet och självbild, spegeljaget, självbilden i relation till makt och kontroll samt normaliseringsprocessen studeras i relation till resultatet. 10 semistrukturerade intervjuer genomfördes med kuratorer på skyddade boenden vilka genererade resultat som påvisade att våldets effekter har en oundviklig påverkan på våldsutsattas självbild. Effekterna innefattar även nedbruten självbild, minskat självvärde, identitetsförvirring och psykosomatiska bekymmer. / Victims of domestic violence who have taken the step of leaving a destructive relationship are in a constant process of development in relation to their self-image. The effects of violence on an individual can be manifold and include a strong belief that the situation will change and it's often based on feelings of hope. Domestic violence is an established social problem and, in most cases, professional help is required to deal with the traumatic experiences that abused women have lived through. The social network that in many cases has been limited has also been shown to have a large impact on the development process that abused women go through. The purpose of this qualitative interview study was to find out how staff experience the development process of abused women in terms of their self-esteem and self-image during their time in sheltered housing. Through the social psychology approach that the study is based on, theories and concepts such as identity and self-image, the looking-glass self,self-image in relation to power and control and the normalization process could be studied in relation to the results. 10 semi-structured interviews were conducted with curators in sheltered housing. The interviews generated results that showed that the effects of domestic violence have an inevitable effect on the self-image of victims of violence and may include a degraded self-image, reduced self-esteem, identity confusion and psychosomatic problems.

Implementeringen av trafikstyrningssystemet European Rail Traffic Management System (ERTMS), som för närvarande det största infrastrukturprojektet i Sverige, kommer successivt att ersätta det nuvarande systemet Automatic Train Control (ATC) fram till 2035. På grund av Sveriges nyligen slutförda avreglering av järnvägsmarknaden är de viktigaste aktörerna i implementationsprocessen de aktörer som ansvarar för tågen (tågoperatörerna) och den som ansvarar för infrastrukturen (Trafikverket). Arbetet är utfört på uppdrag av Trafikverket och syftar till att undersöka riskfördelningen mellan huvudintressenterna i samband med implementeringen av ERTM. En riskanalys med avseende på tekniska risker och finansiella risker är utförd samt en litteraturstudie och intervjuer med relevanta personer inom sektorn. Resultaten visar en motvilja från operatörerna att implementera tekniken och betydande skillnad i den risk som de två aktörerna är utsatta för. Operatörerna exponeras för en relativt hög risk i varje scenario som undersöks och som potentiellt kräver riskreducerande åtgärder. I ett scenario exponeras operatörerna för oacceptabelt hög finansiell risk som kräver riskreduceringsåtgärder. Transportverket är föremål för låg risk i alla scenarier som undersökts. Data från studien tyder på att motviljan från operatörerna mot implementeringen av ERTMS beror på att de risknivåer som denna grupp utsätts för inte lever upp till de fördelar de förväntar sig att systemet kommer leverera. / Currently the largest infrastructure project in Sweden, the implementation of the rail traffic management system European Rail Traffic Management System (ERTMS) will gradually replace the incumbent system Automatic Train Control (ATC) until 2035. Due to Sweden’s recently completed deregulation of the railway market the main stakeholders in this implementation process are the actors responsible for operations (the train companies) and the actor responsible for the infrastructure (the Swedish Transportation Administration). The thesis is commissioned by the Swedish Transportation Administration and aims at examining the allocation of risk associated with the implementation of ERTMS among key stakeholders. A risk analysis with regards to technological risk and financial risk is conducted as well as a literature study and interviews with relevant persons in the sector. The results reveal a hesitation from operators to implement the technology and considerable difference in the risk the two main stakeholders are subject to. The operators maintain a relatively high level of risk in every scenario examined, potentially requiring risk reduction measures. In one scenario the operators are subject to inacceptable levels of financial risk that demands risk reduction measures. The Swedish Transportation Administration is subject to low levels of risk in all scenarios examined. Data from the study suggests that the hesitation from operators to implement the technology may be due to the levels of risk they are exposed to do not match the benefit they expect the system will provide.