Sammanfattning Informellt ledarskap och hierarkibildning i grupper Syftet med denna uppsats är i huvudsak att studera hur man som formell ledare påverkar hierarkibildning och styrkan i det informella ledarskapet. Ett andra syfte har också varit att undersöka huruvida den interaktiva forskningsdesignen är tillämplig i en magisteruppsats. Den metod jag har använt är strukturerade och ostrukturerade observationer som jag har reflekterat över tillsammans med en praktiker. Detta har skapat lärprocesser hos oss båda och har genererat kunskap. De resultat jag har kommit fram till är att relationen mellan den formella ledaren och varje enskild gruppmedlem är viktig. Den relationen förhindrar hierarkibildning och avlastar den känslomässiga stress som kan föregå hierarkibildning, genom bland annat konfliktlösning. Relationen med ”mellanlagret” i gruppen är också viktig för att skapa de värdefulla relationerna i gruppen som kan vara till grund för att stärka både de svaga och de starka.  Den formella ledaren påverkar gruppen genom dennes förväntningar på den. Kanske är det viktigare att alla når kunskapsmålen än att sänka hierarkibildningen, om den sistnämnda inte är något problem. Valet är av vikt och här har jag förtydligat just detta, att det finns ett val och att man som ledare väljer. Resultatet när det gäller min forskningsdesign är att studien blir väldigt djup och praktiknära. Den korta tiden bidrog till att ledarens eventuella förändring inte hann märkas och att det är svårt att skapa bredd på studien. Därför rekommenderar jag metoden till längre studier. Men jag finner ändå att tillvägagångssättet skapar en bra kunskap och djupet innebär att man når längre än man skulle ha gjort i sin egen tolkning. Därför är den lämpligare i större studier. Nyttan med denna studie är att påvisa ledarens roll för gruppen. Med denna kunskap kommer man att kunna hjälpa grupper som har hög hierarkibildning och informella ledare som har en osund påverkan på gruppen. / Abstract Informal leadership and hierarchy formation in groups The purpose of this paper is mainly to study how a formal leader affects hierarchy formation and strength of the informal leadership. A second aim was also to examine whether the interactive research design is applicable to a master's thesis. The method I've used is the structured and unstructured observations which I have reflected upon with a practitioner. This has created a learning process for us both and has generated knowledge.The results I've come up with is that the relationship between the formal leader and each team member is important. The relationship prevents hierarchy formation and relieve the emotional stress that may precede hierarchy formation, by including conflict resolution. The relationship with the "middle layer" of the group is also important in creating the valuable relationships in the group that can be the basis for strengthening both the weak and the strong. The formal leader affects group through their expectations of it. Perhaps it is more important to reach all learning objectives than reducing hierarchy formation, if the latter is not a problem. The choice is important, and here I have clarified exactly this, that there is a choice and that as a leader chooses.The result in terms of my research design is that the study will be very deep and practical nature. The short time contributed to the leader of any change could not be labeled and that it is difficult to create width on the study. Therefore, I recommend the method to further studies. But I find, however, that approach creates a good knowledge and depth means that it reaches further than they would have done in their own interpretation. Therefore, it is more appropriate in larger studies.The benefit of this study is to demonstrate the role of the leader of the group. Having this knowledge will be able to help groups that have high hierarchy formation and informal leaders who have an unhealthy influence on the group.

Innan studiens start gav vi, två lärarstudenter, två skolor möjligheten att deltaga i ett interaktivt förändringsarbete. Efter betänketid tackade skolorna nej till erbjudandet. Detta fick oss att fundera över hur skolor ser på utvecklingsarbete som involverar externa aktörer. Syftet med studien var att framhäva möjligheter och hinder inom skolutveckling som är i interaktion med utomstående aktörer, i form av bland annat lärarstudenter och forskare. Vidare syftade studien till att studera vilka faktorer som påverkar en skolas personals inställning. Dessutom ämnade arbetet skapa vidare förutsättningar för ett framåtsträvande samarbete mellan skolan och övriga tänkbara aktörer. Utifrån kvantitativa enkäter, som genomfördes på den valda gymnasieskolan, kunde vi fastställa den allmänna inställningen till interaktivt utvecklingsarbete med utomstående aktörer. Utifrån enkätresultatet utformades och genomfördes kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer syftade till att komplettera och fördjupa några anställdas tankar kring en integrerad skolutveckling. Det samlade resultatet påvisade en positiv inställning till ett interaktivt samarbete med utomstående aktörer, men att det saknas erfarenhet samt kunskap inom området. De fyra stycken kvalitativa intervjuerna visade även på att respondenterna själva besatt kreativa idéer som de inte ansågs uppmärksammades av skolan. Uppsatsen avslutas med konkreta förslag på hur den valda skolan kan analysera den egna verksamheten och på ett bra sätt kunna skapa ett positivt förhållningssätt till ett utvecklingsarbete i interaktion med andra. / In the process of starting this study, the authors gave two schools the opportunity to take part in an interactive development work. After some thought, the schools chose to turn down our offer, which led us to consider on how schools in general look at interactive development work that involves external actors. The purpose of this study was to highlight possibilities and obstacles within school development, which is in interaction with outside parties, including teacher students and other researchers. The aim was likewise to study which possible affects there might be that could influence the personnel inside a school. We also aimed to promote and further a positive attitude towards this kind of change. Trough quantitative questionnaires, which were implemented on a chosen comprehensive school, we were able to pinpoint the general attitude towards development work in interaction with an outside part. Trough the collected answers we chose to design and carry out interviews of more qualitative character. Our aim was to complement and enter more deeply into some of the employer's thoughts about school development. The collected result showed a positive attitude towards an interactive cooperation with an outside part, but it also showed a lack of experience and knowledge within the topic. Through these four interviews our attention was drawn to our participants' creative ideas that they wished to develop. They also expressed that their ideas didn't get enough support from the school management. The conclusion of this study ends with concrete suggestions on how the selected school can analyze the organization, as well as find easy applicable ways on how to create a more positive attitude towards school development, in interaction with outside participants.

<p>Innan studiens start gav vi, två lärarstudenter, två skolor möjligheten att deltaga i ett interaktivt förändringsarbete. Efter betänketid tackade skolorna nej till erbjudandet. Detta fick oss att fundera över hur skolor ser på utvecklingsarbete som involverar externa aktörer.</p><p>Syftet med studien var att framhäva möjligheter och hinder inom skolutveckling som är i interaktion med utomstående aktörer, i form av bland annat lärarstudenter och forskare. Vidare syftade studien till att studera vilka faktorer som påverkar en skolas personals inställning. Dessutom ämnade arbetet skapa vidare förutsättningar för ett framåtsträvande samarbete mellan skolan och övriga tänkbara aktörer.</p><p>Utifrån kvantitativa enkäter, som genomfördes på den valda gymnasieskolan, kunde vi fastställa den allmänna inställningen till interaktivt utvecklingsarbete med utomstående aktörer. Utifrån enkätresultatet utformades och genomfördes kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer syftade till att komplettera och fördjupa några anställdas tankar kring en integrerad skolutveckling. Det samlade resultatet påvisade en positiv inställning till ett interaktivt samarbete med utomstående aktörer, men att det saknas erfarenhet samt kunskap inom området. De fyra stycken kvalitativa intervjuerna visade även på att respondenterna själva besatt kreativa idéer som de inte ansågs uppmärksammades av skolan.</p><p>Uppsatsen avslutas med konkreta förslag på hur den valda skolan kan analysera den egna verksamheten och på ett bra sätt kunna skapa ett positivt förhållningssätt till ett utvecklingsarbete i interaktion med andra.</p> / <p>In the process of starting this study, the authors gave two schools the opportunity to take part in an interactive development work. After some thought, the schools chose to turn down our offer, which led us to consider on how schools in general look at interactive development work that involves external actors.</p><p>The purpose of this study was to highlight possibilities and obstacles within school development, which is in interaction with outside parties, including teacher students and other researchers. The aim was likewise to study which possible affects there might be that could influence the personnel inside a school. We also aimed to promote and further a positive attitude towards this kind of change.</p><p>Trough quantitative questionnaires, which were implemented on a chosen comprehensive school, we were able to pinpoint the general attitude towards development work in interaction with an outside part. Trough the collected answers we chose to design and carry out interviews of more qualitative character. Our aim was to complement and enter more deeply into some of the employer's thoughts about school development. The collected result showed a positive attitude towards an interactive cooperation with an outside part, but it also showed a lack of experience and knowledge within the topic. Through these four interviews our attention was drawn to our participants' creative ideas that they wished to develop. They also expressed that their ideas didn't get enough support from the school management.</p><p>The conclusion of this study ends with concrete suggestions on how the selected school can analyze the organization, as well as find easy applicable ways on how to create a more positive attitude towards school development, in interaction with outside participants.</p>

Den regionala utvecklingspolitikens karaktär har under de senaste decennierna skiftat dramatiskt. Utvecklingen har gått från centralstyrning till allt större regionalt självbestämmande. Från en inriktning på stödinsatser och regional utjämning till en starkare betoning av tillväxt i landets samtliga delar. Begreppet tillväxt har vunnit mark och man talar allt oftare om en regional tillväxtpolitik.  Samtidigt som man i stor utsträckning betonar den ekonomiska tillväxten finns också en ambition att bredda begreppet med en ekologisk och social dimension. Tilltron till att man genom statliga interventioner kan styra samhällsutvecklingen i Sverige har länge varit stark och stora resurser har avsatts för satsningar inte minst inom området för regionalpolitik. Själva logiken bakom interventionerna har dock sällan klarlagts.  I avhandlingen görs det utifrån en specifik regionalpolitisk insats, nämligen resurscentra för kvinnor. Det blir då tydligt hur regionalpolitiken, i form av policyn bakom interventionen, vilar på motsägelsefulla underliggande logiker vilka praktiken sedan i sin tur måste balansera. Något som i flera fall ger upphov till organisatoriska problem i verksamheten. Resurscentra för kvinnor utgör en regionalpolitisk satsning som funnits sedan mitten av 1990-talet och vars tillkomst och utformning delvis kan förstås mot bakgrund av den utveckling av regionalpolitiken som beskrivits ovan. Inrättandet skedde utifrån att man konstaterat att kvinnor varit missgynnade inom regionalpolitiken. Ett genusperspektiv där man i högre utsträckning tog hänsyn till kvinnors lokala och regionala villkor och förutsättningar efterfrågades därför. Som konsekvens av detta inrättades regionala resurscentra för kvinnor i samtliga län, många lokala resurscentra bildades också. Antalet har varierat över tid men det har i Sverige rört sig om ett hundratal regionala och lokala resurscentra. I avhandlingen står särskilt två län i fokus; Södermanland och Västmanland med två regionala och sjutton lokala resurscentra. Avhandlingen som bygger på en studie av resurscentraverksamheten i Södermanland och Västmanland 2004-2006 visar hur flera av de organisatoriska problem verksamheten i praktiken brottas med kan förstås i relation till en motsägelsefull regionalpolitik. Vid en närmare studie av policyn bakom resurscentra kan den förstås som vilandes på tre olika och delvis självmotsägande underliggande logiker. Logiker som verksamheten i praktiken måste hantera och som många gånger ger upphov till motstridiga krav. / The characteristics of regional development policy during the past decades have altered dramatically. The trend has changed from central control to an increasingly larger regional independence; from a focus on support and regional equalization to a stronger emphasis on growth in all parts of the country. The general emphasis has been on economic growth, but there is also an ambition to widen the concept with an ecological and social dimension. The credence of controlling the development of society by means of interventions by the state has for a long time been strong and great resources have been reserved for interventions, not least in the area of regional development. However, the logic behind these interventions has seldom been investigated. This is done in the thesis in which the logic behind the specific regional policy intervention Resource centers for women is derived. From this perspective it becomes apparent how the regional policy, in the shape of the policy behind the intervention, is based on contradicting logics which the resource centers have to balance. This proves to be an unfeasible balance act where the intrinsic inconsistencies cause organizational problems.   Resource centers for women is a regional policy intervention that has been present since the mid 1990s and its establishment and formation can be understood by the background described above. The reason for its founding was that observations had been made that women were disfavored in regional policy. As a result of this, a request was raised of a gender perspective, where women’s local and regional terms were given larger attention. This led to the establishment of Resource centers for women in all Swedish counties; many local resource centers were also founded. The actual number of centers in Sweden has varied over time but there have been around 100 regional and local resource centers. In the thesis, two regions have the center of attention; Södermanland and Västmanland with two regional and 17 local resource centers. The thesis, which is based on a case study of the Resource centers in Södermanland and Västmanland 2004-2006, shows how several of the organizational problems can be understood in relation to a contradicting regional policy. A policy based on three separate and partly contradicting logics that have to be handled in practice by the organization and often is the cause of contradicting requirements.

Avhandlingsarbetet utgår från ett nätverk av mindre verkstadsföretag som under mer än fem års tid varit engagerade i utvecklingsprocesser för att skapa mer attraktiva arbeten. Arbetet har genomförts inom ramen för att…-projektet i samverkan mellan Högskolan Dalarna och Arbetslivsinstitutet. Det övergripande syftet är att utveckla kunskap om och förståelse för utvecklingsprocesser med utgångspunkt i att skapa mer attraktivt arbete. Särskilt intresse ägnas åt hur dynamiken i utvecklingsprocesserna kan analyseras utifrån ett lärandeperspektiv. Ett resonemang förs om utvecklingsprocessernas karaktär och om egenskaper i arbetets attraktivitet. Ansatsen kan beskrivas som interaktiv forskning med tät interaktion med praktiker i verkstadsföretag och i lokalt utvecklingsarbete. Metodansatsen är aktions-, och processorienterad. Attraktivt arbete ses som ett processuellt begrepp, dvs ett strävansmål utifrån individers upplevelser, vilka är stadda under förändring. En distinktion görs mellan en skalbetonad (tilldragande) och en innehållsbetonad (behållande) egenskap. Avhandlingen baseras på fyra delstudier. Utifrån tidigare forskning och eget material skapas en analysram över utvecklingsprocessers dynamik avseende aktivitetsnivåer och lärdimensioner. Processer kan ut¬ifrån ramen karaktäriseras som ställföreträdande förändring, skalförändrande utveckling, temporärt förändrande utveckling eller reflektiv utveckling. Faktaunderlag och diskussioner har i en spegelmetod utgjort grund för företagens reflektion om interna och externa förhållanden. Aktiviteter för att skapa attraktiva arbeten har skett på diagnos-, intentions-, och handlingsnivå. Analysramen tillämpas på dels utvecklingsprocesser inom fem verkstadsföretag, dels lokalt utvecklingsarbetet för mer attraktiv industriutbildning. / QC 20100929

Starting in the everyday life of Söderhamn’s youth, this thesis presents the driving forces that affect youth as they make decisions to stay in or to leave their home region. The research has been done with an interactive approach in close collaboration with youth and adults, and a number of different methods have been used. Based on the interviews, essays, questionnaires, conversations and meetings that underlie this work, the ambition has been to participate and contribute to the formation of knowledge in dialog with the youth and the adults who surround them. The dissertation (thesis) shows that society’s basic structures have great influence on youth’s decision whether to stay or leave. Important factors are actual circumstances, such as the access that youth have to resources – economical, social, and cultural. Society’s gender order has a big impact on the question whether to move or stay. Likewise, the tension between center and periphery plays an essential role – where the power to define what is “right” and “natural” coincides with values on how youth “are” and “should be”. The dissertation (thesis) shows that the interplay between these factors appears different for different individuals and groups, and that the interplay has significance both for the move/stay –decision and for the youth’s desire and possibility to participate in and have influence over society’s development in the region. / Med utgångspunkt i Söderhamnsungdomarnas vardag visar denna avhandling vilka drivkrafter som påverkar ungdomar i de beslut de fattar om att stanna kvar i, eller flytta ifrån, hemregionen. Forskningen har skett utifrån en interaktiv ansats i nära samverkan med ungdomar och vuxna, och flera olika metoder har använts. Utifrån de intervjuer, uppsatser, enkäter, samtal och möten som ligger till grund för arbetet har ambitionen med avhandlings-arbetet varit att delta i och bidra till ett kunskapsbildande i dialog med ungdomarna och de vuxna i deras närhet. Avhandlingen visar att samhällets grundstrukturer har ett stort inflytande på ungdomarnas flytta/stanna-beslut. Viktiga faktorer är de faktiska förhållandena i samhället där unga har olika tillgång till resurser, såväl ekonomiskt, socialt som kulturellt. I flytta/stanna-frågan har den samhälleliga genusordningen har stor genomslagskraft. Likaså spelar spänningen mellan centrum och periferi en väsentlig roll – där makten att definiera vad som är ”rätt” och ”naturligt” sammanfaller med värderingar av hur ungdomar ”är” och ”ska vara”. Avhandlingen visar att samspelet mellan dessa faktorer ser olika ut för olika individer/grupper och att utfallet av samspelet spelar en väsentlig roll dels för de ungas flytta/stanna- beslut, men också för de ungas vilja och deras möjlighet att delta i och ha inflytande över samhällsutvecklingen i regionen.

Avhandlingen beskriver och analyserar ett regionalt utvecklingsinitiativ i nätverksform, genom vilket de kommunala lärcentrumen i Örebro län samverkar för att utveckla en gemensam infrastruktur för vuxnas lärande. Detta innebär, exempelvis, att utveckla former för samverkan mellan olika regionala aktörer inom området, öka samordningen och samverkan inom den kommunala vuxenutbildningen och utveckla metoder för lärande med fokus på arbetet och arbetsplatsen. Den övergripande forskningsfrågan kan formuleras på följande sätt: Vilka är förutsättningarna för att genom regional samverkan, med en horisontell organisering i nätverksform, utveckla politiken, planeringen och organiseringen för vuxnas lärande, och med vilka teoretiska och metodologiska perspektiv kan vi förstå såväl problem som möjligheter? Två övergripande teoretiska perspektiv presenteras i avhandlingen, som relateras till det studerade fallet. Det gäller å ena sidan ett traditionellt planeringsperspektiv och å andra sidan ett evolutionärt lärandeperspektiv. Dessa perspektiv utgör både kontraster och komplement till varandra. Planeringsperspektivet har ’policysändaren’ som utgångspunkt, medan lärandeperspektivet har ’policymottagaren’ som utgångspunkt. Diskussionen i avhandlingen behandlar också de möjligheter som finns att kombinera de båda övergripande perspektiven, både som analytiska och strategiska perspektiv. Sammantaget kan studien av nätverket beskrivas som en kvalitativt inriktad fallstudie, där mitt kontinuerliga deltagande över tid i nätverkets sammankomster är ett centralt inslag. Intervjuer, en enkätundersökning, diskussioner och dokumentstudier utgör också material till studien. En interaktiv forskningsansats har tillämpats, som syftar till en gemensam kunskapsbildning och lärprocess mellan deltagarna och forskaren. Metodologiskt hämtar studien inspiration från den vetenskapsfilosofiska inriktning som kallas kritisk realism. En hastig överblick över studiens resultat ger vid handen att mycket av det som diskuterats i nätverket har stannat vid intentioner och har inte blivit omsatt i en praktik. Nätverket har också förblivit ganska internt, med en krets av lärcentrum- och vuxenutbildningschefer. Lite tillspetsat kan man säga att nätverket varken arbetat sig ’nedåt’ i respektive lokal organisation eller ’uppåt’ mot den politiska sfären, eller ’utåt’ mot det omgivande samhället och arbetslivet. Nätverket har onekligen ändå skapat nya och bättre förutsättningar för samarbete mellan lärcentrumen. Det finns nu betydligt mer av en gemensam förståelse och någonting att bygga vidare på, regionalt och lokalt. Det är också hoppfullt att se att nätverket fortsätter sitt arbete trots att det inte längre har externt stöd. Nätverket har, förefaller det, etablerat sig som en gemensam utvecklingsorganisation för deltagarna, och har nått ett stadium där mer konkreta och påtagliga former av samverkan börjar äga rum. / The thesis describes and analyses a regional development initiative in network form, through which the municipal learning centres in the County of Örebro are collaborating in order to develop a common infrastructure for adult learning. This involves, for example, developing forms for collaboration between various regional players in the field, increasing co-ordination and collaboration in municipal adult education and developing learning methods with a focus on work and the workplace. The overriding research question can be expressed as follows: What is the potential for developing adult learning policies, planning and organisation by means of regional collaboration entailing a horizontal organisation in network form, and what theoretical and methodological perspectives can we apply to understand both the problems and the opportunities? Two overriding theoretical perspectives are presented in the thesis and are related to the case studied. These are, on the one hand, a traditional planning perspective and on the other an evolutional learning perspective. These perspectives both contrast and complement each other. The staring point for the planning perspective is the ’policy transmitter’, while the starting point for the learning perspective is the ’policy receiver’. The discussion in this thesis also addresses the opportunities that exist to combine the two overriding perspectives, both as analytical and strategic perspectives. Overall, the study of the network can be described as a qualitatively-oriented case study, in which ongoing participation in the meetings of the network over a period of time is a central element.Interviews, a questionnaire, discussions and studies of documentation also form part of the material for the study. An interactive research approach has been used, that aims to establish a joint knowledgeacquisition and learning process between the participants and the researcher. Methodologically the study takes inspiration from the philosophical concept of critical realism. A brief review of the results of the study suggests that many of the ideas and proposals discussed in the network have come to nothing but good intentions. The network has also remained rather internal, consisting of a circle of learning-centre and adult-education managers. The network has neither worked much ’downwards’ in the respective local organisations, nor ’upwards’ towards the political sphere, nor ’outwards’ towards society and working life at large. Still, the network has undoubtedly created new and better conditions for collaboration between the learning centres. Mutual understanding has increased significantly and a base for further efforts, both regionally and locally, has been created. It also inspires hope to see that the network is continuing its work even though it no longer has external support. It appears that the network has established itself as a joint development organisation for the participants, and has reached a stage where more concrete and tangible forms of collaboration are beginning to take place.

The aim of the thesis is to understand and explain how a group of women have ended up on the long-term sick-list and how a return to working life can be brought about. Support for their return is organized within the framework of a R&amp;D project within the EU-program EQUAL, where empowerment is one of the key principles. The research has been carried out using an interactive approach in close collaboration with the women in the project who have been signed-off long-term on medical grounds. Group discussions, questionnaires and individual interviews have provided the basis for collective analyses. This learning process, which is the central core in the interactive research, has, resulted in a deeper and more valid understanding of the reasons leading to ill-health and of the return to working life. The empirical part of the study and the analyses are divided into three parts. The first part I call the powerlessness process, namely tha which the women describe as a contributory factor to ill-health, caused by diminishing resources and increasing demands both in working life and in private life, and which eventually initiates a long-term signing-off on medical grounds. The second part is concerned with regaining and/or changing the resources that have been lost during the powerlessness process. The third part illustrates the return to working life, which is described in different steps. The thesis shows the worth of looking at the interplay between individual, organizational and community levels when trying to understand the reasons underlying ill-health and how changes at these different levels can affect the individual. The thesis shows also the importance of looking at ”life as a whole” and not just working life, where a return to work is concerned. In order to achieve a sustainable working life, attention must also be paid to gender structures and work-life balance. / Syftet med avhandlingen är att förstå och förklara hur en grupp kvinnors långtidssjukskrivning har uppstått och hur en återgång till arbetslivet kan gå till. Stödet för återgången organiseras inom ramen för ett utvecklingsprojekt i EU-programmet EQUAL, där empowerment är en av nyckelprinciperna. Forskningen har skett utifrån en interaktiv ansats i nära samverkan med de långtidssjukskrivna kvinnorna i projektet. Gruppsamtal, enkäter och enskilda intervjuer har legat till grund för den gemensamma analysen. Denna lärprocess, som är kärnan i den interaktiva forskningen, har bland annat resulterat i en fördjupad och mer valid kunskap om bland annat förklaringar till ohälsa och återgång till arbetslivet. Den empiriska delen av studien och analysen är indelad i tre delar. Den första delen kallar jag vanmaktsprocessen, det vill säga det som kvinnorna beskriver som bidragande orsaker till ohälsa orsakade av ökande krav och minskande resurser i både arbetsliv och privatliv och som till slut leder in i en sjukskrivning. Den andra delen handlar om att återskapa och/eller förändra de resurser som gått förlorade. Den tredje delen beskriver återgången till arbetslivet, vilken beskrivs i olika steg. Avhandlingen visar på värdet av att se samspelet mellan individ-, organisations- och samhällsnivån när det gäller förklaringar till ohälsa och hur förändringar på de olika nivåerna påverkar individen. Avhandlingen visar även på vikten att se till ”hela livet” inte bara arbetslivet, när det gäller en återgång till arbetslivet. För att uppnå ett hållbart arbetsliv bör hänsyn tas till ”hela livet”. Work-life balance begreppet – vilket innefattar arbete, familj och fritidsaspekterna – har visat sig vara ett fruktbart begrepp i analysen.

Denna avhandling belyser forskarstött förändringsarbete, inom ”Servicenätet Posten”, den division inom Posten Sverige AB som ansvarar för postdistribution till kunderna. Förändringsarbetet har handlat om att förbättra arbetssituationen för 15 000 brevbärare. Den teoretiska grunden utgörs av ett systemtänkande där konceptet ”Människa-Teknik-Organisation” (MTO), används för att granska interventionsprocessen. Det övergripande syftet med denna avhandling är att bidra till kunskapsutveckling-en om forskarstött förändringsarbete utifrån följande delsyften: 1) att illustrera hur ett systemtänkande i förändringsarbete påverkar förståelsen för hur systemkomponenterna Människa, Teknik och Organisation (MTO) interagerar i praktiken, 2) att exemplifiera hur den kunskapen kan omsättas i praktiken genom utveckling och implementering av MTO-anpassade lösningar i samverkan mellan forskare och praktiker, 3) att empiriskt exemplifiera hur former för participation kan bidra till framgångsrikt förändringsarbete genom analys och syntes av process och resultat. Forskningsprojektet har bedrivits med en interaktiv ansats. Den interaktiva ansatsen har gjort det möjligt att belysa samverkan mellan forskare och praktiker på ett verklig-hetsnära och realistiskt sätt under fyra projektfaser fördelade över en femårsperiod. Den inledande projektfasen innebar en diagnostisering av problematiken. Ett antal åtgärdsförslag presenterades av forskargruppen och ledde vidare till ett forskarstött ut-vecklingsarbete under en andra projektfas då ett underlag till olika förbättringsåtgärder arbetades fram. Detta inbegrep utveckling av såväl teknisk som arbetsorganisatorisk ka-raktär för att åstadkomma effektiva och hälsosamma arbetsprocesser för brevbärare inom postutdelningsverksamheten. I en tredje projektfas testades och utvärderades hela åtgärdspaketet genom implementering på ett pilotkontor. I en fjärde och sista projektfas implementerades förbättringsåtgärderna på samtliga 602 postutdelningskontor i landet och forskarna gjorde en utvärdering. Resultaten visar hur man genom att anlägga ett MTO-perspektiv i förändringsarbete ökar möjligheterna att få klarhet i vilka faktorer som påverkar effektiviteten i ett pro-duktionssystem i sin helhet. Den tvärvetenskapliga forskningssatsningen i kombination med samverkan forskare/praktiker visade sig vara en förutsättning för att skapa förståel-se för interaktionen mellan M-T-O-komponenterna. Avhandlingen visar vidare hur olika former för participation i praktiken kan bidra till framgångsrikt förändringsarbete både vad gäller process och resultat. Den utförliga redogörelsen för interventionsprocessen, forskarrollens skiftande karaktär samt hindrande och främjande faktorer för forskarstött förändringsarbete, utgör andra viktiga kunskapsbidrag. / This dissertation illuminates researcher-supported work for change within the “Postal Service Network”, the division within Posten Sverige AB with responsibility for mail distribution to customers. The intervention has been concerned with improving the work situation of 15,000 postmen. The theoretical foundation consists in a form of systems thinking in which the con-cept of Man-Technology-Organisation (MTO) is employed to scrutinise the intervention process. The overall aim of this dissertation is to contribute to the development of know-ledge in the arena of researcher-supported work for change. It proceeds on the basis of the following objectives 1) to illustrate how systems thinking in the change process influences understanding of how the system’s Man-Technology-Organisation (MTO) components interact in practice, 2) to exemplify how this knowledge can be transformed in practice through the development and implementation of MTO-adapted solutions into collaboration between researchers and practitioners, 3) to exemplify empirically how forms for participation can contribute to a successful change process through the analy-sis and synthesis of both process and results. The research project has been conducted interactively. The interactive approach has made it possible to illuminate collaboration between researchers and practitioners in a down-to-earth and realistic manner during four project phases spread over a five-year period. The introductory project phase involved diagnosis of the problem. A number of proposals for action were presented by the research team, which led on to researcher-supported developmental work during a second project phase when a basis for various improvement measures was created. This involved development of both a technical and work-organisational nature to achieve efficient and healthy work processes for postmen in mail distribution. At a third project phase the entire package of measures was tested and evaluated through implementation in a pilot office. At the fourth and final phase of the project the improvements were implemented in all 602 postal distribution offices in Sweden, and the researchers performed an evaluation. The results show how adopting an MTO perspective on work for change increases opportunities to obtain clarity with regard to which factors influence efficiency in a pro-duction system as a whole. The cross-disciplinary research approach, in combination with researcher/practitioner collaboration, proved to be a prerequisite for creating un-derstanding of the interaction between the MTO components. Further, the dissertation shows how different forms of participation in practice can contribute to successful work for change with regard to both process and results. The extensive reporting of the inter-vention process and accounts of the shifting nature of the researcher’s role and of hin-dering and promoting factors in researcher-supported work for change constitute other important contributions to knowledge.