Uppsatsen behandlar kiwimetoden som läsinlärningsmetod bland elever i årskurs F-2. Kiwimetoden innefattar fyra moment i läsinlärningen; gemensam läsning, vägledd läsning, självständig läsning och högläsning och metoden fokuserar på att samtala kring text. Syftet med undersökningen är bland annat att undersöka vad undervisande pedagoger anser är för- och nackdelarna med kiwimetoden och hur de upplever att eleverna utvecklas i sin läsning med hjälp av metoden. Undersökningsmetoden är intervjuer med fyra pedagoger som har olika mycket erfarenhet av kiwimetoden i läsundervisningen. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna upplever att eleverna tycker det är intressant med läsning och att eleverna läser mycket genom metoden. Samtal om det eleven läser, hör eller ser när hon eller han läser är utgångspunkt för förståelse av texten. Detta upplever pedagogerna som motiverande i läsinlärningen då varje elev oavsett förkunskap är delaktiga. Möjligheten att dela in eleverna i nivåanpassade grupper är en fördel, eftersom eleverna då får arbeta utifrån sin egen kunskapsnivå. Pedagogerna betonade flera fördelar med kiwimetoden. Enda nackdelen som kom fram av undersökningen var att metoden kanske inte passar alla elever; då måste pedagogen finna andra vägar för just den eleven. Kiwimetoden upplevdes annars vara en bra utgångspunkt i läsinlärningen.

Undersökningar från PISA visar att läsförståelsen i Sverige har varit dalande i flera år. Densenaste undersökningen från 2015 visar dock motsatt resultat. Syftet med dennakvalitativa studie är att ta reda på hur lärare arbetar medläsförståelseundervisning. Forskningsfrågorna i studien är Vad beskriverlärare utifrån sina egna erfarenheter är betydelsefulla inslag i undervisningenför elevers läsförståelseutveckling? Hur utmanar och stöttar lärarna enskildaelever i läsförståelseutvecklingen?  Studien grundar sig på den sociokulturellateorin och beskriver att elevers läsförståelseutveckling sker i ettsocialt samspel, när lärare vägleder, stöttar och utmanar eleverna. Resultatetvisar att högläsning, grupparbete och att motivera eleven är betydelsefullainslag i undervisningen. Elever stöttas med hjälp av olika redskap såsomdigitala enheter eller läshjälp från läraren.

Inom ramen för UNG-projektet avsåg föreliggande studie undersöka alliansens betydelse i vägledd iKBT för ungdomar mellan 15-19 år med depression och samsjuklighet. Vidare ämnade studien undersöka alliansens utveckling under behandlingens gång. Totalt inkluderades 70 deltagare till projektet, där aktuell studie använde data från de 35 deltagare som randomiserats till behandlingsgrupp. Det prediktiva värdet hos allians, mätt med Working Alliance Inventory-Short (WAI-S), beräknades utifrån partiell korrelationsanalys. Utfallsmåttet utgjordes av förändringsvärden i Beck Depression Inventory-II (BDI-II) mellan för- och eftermätning. I syfte att undersöka alliansens utveckling genomfördes envägs variationsanalys (ANOVA) med upprepad mätning. Resultatet gav inga indikationer på att deltagarskattad allians predicerar behandlingsutfall, varken före eller tidigt i behandling. Inte heller tidig behandlarskattad allians tycks predicera utfall. Vidare visade resultatet att deltagarnas alliansskattning förändrades i positiv riktning över tid, där det förelåg en signifikant skillnad mellan för- och eftermätning. Studiens resultat tyder således på att allians är möjligt att uppnå i iKBT för ungdomar i samma utsträckning som i sedvanlig behandling, men att den inte tycks ha samma betydelse för utfall. Vidare forskning på allians och andra potentiella prediktorer är nödvändig för att ytterligare effektivisera, vidareutveckla och förbättra internetbehandling för målgruppen. / UNG

<p>Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vilka förutsättningar som finns att arbeta med storboksmetoden och relatera dessa till hur storboken används på Nya Zeeland. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och bygger på en kvalitativ enkätundersökning, intervjuer med fyra lärare samt en intervju med en förlagsredaktör på Bonnier Utbildning. Resultatet visar på de förutsättningar som finns för att arbeta med storboksmetoden i Sverige idag och dess ställning. Genom intervjuer med lärarna undersöker vi även varför eller varför inte de svenska lärarna skulle kunna tänka sig att undervisa utifrån storboksmetoden. Undersökningen pekar på de olika förutsättningar som finns att arbeta utifrån storboksmetoden beroende av skolans ekonomi, huruvida skolan är kommunal eller privat och skolans läge. Under intervjuerna märkte vi också att lärarnas pedagogiska arbetssätt påverkas mycket av skolans och samhällets kunskapssyn, skolans styrning samt lärarnas kännedom om olika läs- och skrivmetoder. Att storboksmetoden inte fått ett större genomslag i den svenska läs- och skrivinlärningen tror vi kan bero på lärarnas rädsla för att använda en metod de inte känner sig säkra på. Att metoden inte heller har fått framstående svenska forskare bakom sig kan även vara ett skäl till lärarnas skepticism. För att elever ska kunna lära sig läsa och skriva krävs en beredskap där läraren möter alla barn där de befinner sig i sin utveckling. Enligt oss är det också viktigt att ta i beaktande att alla barn lär sig på olika sätt och lärare måste vara beredda på att använda sig av olika läs- och skrivinlärningsmetoder, där de stora böckerna från Nya Zeeland kan vara en av dem.</p>

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vilka förutsättningar som finns att arbeta med storboksmetoden och relatera dessa till hur storboken används på Nya Zeeland. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och bygger på en kvalitativ enkätundersökning, intervjuer med fyra lärare samt en intervju med en förlagsredaktör på Bonnier Utbildning. Resultatet visar på de förutsättningar som finns för att arbeta med storboksmetoden i Sverige idag och dess ställning. Genom intervjuer med lärarna undersöker vi även varför eller varför inte de svenska lärarna skulle kunna tänka sig att undervisa utifrån storboksmetoden. Undersökningen pekar på de olika förutsättningar som finns att arbeta utifrån storboksmetoden beroende av skolans ekonomi, huruvida skolan är kommunal eller privat och skolans läge. Under intervjuerna märkte vi också att lärarnas pedagogiska arbetssätt påverkas mycket av skolans och samhällets kunskapssyn, skolans styrning samt lärarnas kännedom om olika läs- och skrivmetoder. Att storboksmetoden inte fått ett större genomslag i den svenska läs- och skrivinlärningen tror vi kan bero på lärarnas rädsla för att använda en metod de inte känner sig säkra på. Att metoden inte heller har fått framstående svenska forskare bakom sig kan även vara ett skäl till lärarnas skepticism. För att elever ska kunna lära sig läsa och skriva krävs en beredskap där läraren möter alla barn där de befinner sig i sin utveckling. Enligt oss är det också viktigt att ta i beaktande att alla barn lär sig på olika sätt och lärare måste vara beredda på att använda sig av olika läs- och skrivinlärningsmetoder, där de stora böckerna från Nya Zeeland kan vara en av dem.

Uppsatsen behandlar en läs- och skrivutvecklingsmetod, Kiwimetoden. Metoden härstammar från Nya Zeeland och grundtanken är att elever genom socialt samspel i meningsfulla sammanhang utvecklar språkkompetens. Nya Zeelands skola anses vara ”pedagogikens Mecka” och intresserar ”skolfolk” världen över. Fokus i studien ligger på hur den nyzeeländska skolans metod kan anpassas till det svenska skolsystemet. Studien belyser även lärares erfarenhet av Kiwimetoden samt den praktiska tillämpningen av läsundervisningsformen vägledd läsning, i grundskolans tidigare år. Verksamhetsfältet är även detsamma som vi, författare till denna uppsats, kommer att bli verksamma i. Sex lärare som använder sig av Kiwimetoden verksamma i södra och mellersta Sverige har intervjuats och observerats. Lärarna anser att det är till elevernas fördel att arbeta med Kiwimetoden då tonvikten ligger på språk och kommunikation. Metoden inbjuder till ett flexibelt arbetssätt lämpligt för individualisering. Arbetssättet uppmuntrar eleverna till delaktighet och reflektion, enskilt och i grupp. Lärare som arbetar utifrån Kiwimetoden följer ett viktigt mål i läroplanen: att väcka elevernas nyfikenhet och lust att lära.

Insomni och depression är två vanliga former av psykisk ohälsa som mycket ofta förekommer samtidigt. Psykologisk behandling med KBT i form av vägledd självhjälp är väl utprövat för dessa båda tillstånd var för sig. Endast ett fåtal behandlingsstudier har utvärderat någon form av psykologisk behandling för personer med samtidig insomni och depression. Vägledd självhjälp är inte utvärderad för denna grupp. I denna randomiserade studie jämfördes två KBT-baserade vägledda självhjälpsbehandlingar, den ena mot insomni (n=22), den andra mot depression (n=21), för personer med samtidig insomni och depression. Båda behandlingarna hade effekt på både insomnisymtom mätt med ISI och depressionssymtom mätt med MADRS-S. Effekterna var mindre än i tidigare studier av behandling för insomni respektive depression var för sig. Det var ingen skillnad i effekt mellan grupperna i något av utfallsmåtten. Att ingen skillnad kunde fastställas kan bero på för få deltagare.

I denna studie utvärderades effekterna av en individanpassad vägledd självhjälpsbehandling för primärvårdspatienter meddepressiva symtom, och i förekommande fall annan psykisk ohälsa såsom ångestproblematik. Uppsatsen avsåg även att iexplorativt syfte undersöka hur behandlare och patienter upplevt behandlingsmetoden. Uppsatsen var en del i ett större projektsom beräknades pågå fram till 2012. Urvalsgruppen i denna studie var de 39 patienter som erbjöds behandlingsstart senast 11februari 2011. Behandlingseffekterna beräknades dels utifrån de 24 patienter som vid tiden för datainsamling genomfört minst trebehandlingskapitel, och dels de 13 patienter som avslutat behandlingen och fyllt i eftermätningar. Patienternas omdömen ombehandlingen inhämtades med hjälp av en utvärderingsenkät och behandlarna ombads att bidra med sina erfarenheter ochförbättringsförslag via ett frågeformulär.Resultaten visar att behandlingen har måttlig till stor effekt på depressionssymtom och måttlig effekt på ångestsymtom för deprimärvårdspatienter som genomgår den. Av de 14 patienter som fyllde i utvärderingen var majoriteten huvudsakligen nöjda ellermycket nöjda med sin behandling. Av behandlarnas svar framgick enhälligt att de önskar att internetbehandling ska finnas kvarinom Norrköpings primärvård som ett komplement till annan psykologisk behandling. Det avsevärda bortfallet av deltagare istudien pekar på att behandlingsformatet inte passar alla primärvårdspatienter. Angelägna frågor för framtida forskning är attutröna vilken subgrupp av primärvårdspatienter som är bäst betjänta av behandling via internet, samt att göra effectivenesstudiermed en jämförelsegrupp som får treatment as usual.

<p>Uppsatsen behandlar en läs- och skrivutvecklingsmetod, Kiwimetoden. Metoden härstammar från Nya Zeeland och grundtanken är att elever genom socialt samspel i meningsfulla sammanhang utvecklar språkkompetens. Nya Zeelands skola anses vara ”pedagogikens Mecka” och intresserar ”skolfolk” världen över. Fokus i studien ligger på hur den nyzeeländska skolans metod kan anpassas till det svenska skolsystemet. Studien belyser även lärares erfarenhet av Kiwimetoden samt den praktiska tillämpningen av läsundervisningsformen vägledd läsning, i grundskolans tidigare år. Verksamhetsfältet är även detsamma som vi, författare till denna uppsats, kommer att bli verksamma i. Sex lärare som använder sig av Kiwimetoden verksamma i södra och mellersta Sverige har intervjuats och observerats. Lärarna anser att det är till elevernas fördel att arbeta med Kiwimetoden då tonvikten ligger på språk och kommunikation. Metoden inbjuder till ett flexibelt arbetssätt lämpligt för individualisering. Arbetssättet uppmuntrar eleverna till delaktighet och reflektion, enskilt och i grupp. Lärare som arbetar utifrån Kiwimetoden följer ett viktigt mål i läroplanen: att väcka elevernas nyfikenhet och lust att lära.</p>

The purpose of this randomized controlled study was to investigate the effect of internet- administered guided self-help for women suffering from psychological problems following traumatic childbirth. The eight-week treatment program consisted of written chapters based on cognitive behavioral therapy. 56 participants were randomly assigned to a treatment group (n = 28) or a waiting list group (n = 28).The results showed that post-traumatic symptoms decreased as a result of the treatment, with large within-group effects measured by both the Traumatic Event Scale (TES) (d = 1.33) and the Impact of Event Scale-Revised (IES-R) (d = 1.3). The difference between the groups was only significant when measured by the IES-R in which case the between-group effect was large (d = 0.97). The proportion of the participants who showed clinically significant improvement was considerably greater in the treatment group than in the waiting list group. For other measured outcomes, the Beck Depression Inventory-II (BDI-II), Beck Anxiety Inventory (BAI), and the Quality of Life Inventory (QOLI), the difference between the groups were not significant,however the treatment group showed significant improvements between pre-and post measurements on all accounts.LAURA is most likely the first study to examine the treatment of psychological problems following traumatic childbirth. The results are promising and overall show that internet-administered cognitive behavioral therapy reduces post-traumatic symptoms following a traumatic childbirth, indicating a decrease in symptoms of anxiety and depression, and an improvement in quality of life.