Syftet med vår studie var att ur vägledarens perspektiv skapa en beredskap för att kunna arbeta med tolk i vägledningssamtal. Vi har undersökt vad verksamma studie– och yrkesvägledare, utifrån erfarenhet, säger om att vägleda i samtal med tolk som språklänk. Rörlighet över världens gränser ställer krav på individen att dagligen och i många olika situationer hantera kontakter med människor med olika kulturella bakgrunder. I vägledningssamtal arbetar studie- och yrkesvägledare med tolk som möjliggör kommunikation om det finns språkbarriärer mellan sig och sin klient. Det ställer krav på vägledaren att veta hur man arbetar med tolk i samtalet men även krav på hur man hanterar kulturmötet som också ska tolkas. Vi har tittat på vilka utmaningar i kommunikationen man som vägledare kan stå inför i dessa samtal. Samt vilka metoder som kan användas för att upprätthålla kvalitet i samtalen. Vår studie är kvalitativ med en fenomenologisk inriktning och vi använde oss av kommunikationsteori och modeller samt konstruktivistisk vägledningsteori och metod för att analysera vår empiri.Huvudresultatet visar på utmaningar i att rätt budskap ska nå fram utan missuppfattningar, tolkar som inte håller sig till sina riktlinjer, samt kulturella barriärer som ska överbryggas. Genom att prioritera relationsskapandet med sin klient, vara övertydlig i kommunikationen, ha en medvetenhet om tolkens arbete och våga ställa krav, se den icke-verbala kommunikationens betydelse och samtidigt vägleda i en kulturkontext kan kvaliteten i samtalet bibehållas.

No description available.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för vilka strategier vägledarna på grundskolorna anser är centrala för att förbereda eleverna inför det individuella vägledningssamtalet samt belysa hur vägledarna uttrycker betydelsen av dessa förberedelser. En kvalitativ intervjustudie används som metod för att besvara studiens syfte samt forskningsfrågor och studien är baserad på intervjuer med åtta yrkesverksamma vägledare på grundskolor. Tidigare relevant forskning i kombination med valda teoretiska ramverk, karriärteorin Cognitive Information Process (CIP) samt Goffmans Inramningsteori, används som analysverktyg, vilka står i enlighet med studiens syfte och forskningsfrågor. Sammanfattningsvis indikerar resultatanalysen att de förberedelsestrategier som vägledarna anser är centrala för att förbereda eleverna inför det individuella vägledningssamtalet kan delas upp i åtta kategorier, vilka fördelas under tre teman; Strategier för att öka elevernas kunskap om alternativen, Strategier för att öka elevernas självkännedom samt Strategier för ett djupare vägledningssamtal. Betydelsen av att i vägledningens praktik kombinera samtliga förberedelsestrategier för att förbereda eleverna inför det individuella vägledningssamtalet är att den individuella samtalstiden i vägledningssamtalet ges goda förutsättningar för att bli av en mer kvalitativ och produktiv karaktär.

Det finns brister i skolans studie- och yrkesvägledning, bland annat när det gäller tillgänglighet och styrning, konstaterar en statlig utredning. I skolan måste undervisningen anpassas för att bli tillgänglig för alla elever, men görs detta med vägledningen? Funderingar uppstår kring hur kvalitén kan höjas och hur vägledningen kan tillgängliggöras. Studiens syfte är att bredda kunskapen om hur studie- och yrkesvägledare i skolan arbetar för att nå alla elever med vägledning. Syftet är även att undersöka hur studie-och yrkesvägledare resonerar kring och beskriver sitt arbete med snäv vägledning och hur den kan anpassas för att göras tillgänglig för alla elever. Forskningsfrågorna är: Vilka konkreta arbetssätt använder studie- och yrkesvägledare för att nå alla elever med snäv vägledning, hur ser studie- och yrkesvägledare på det enskilda samtalet, dess betydelse och möjligheterna till anpassning samt vilka faktorer påverkar möjligheterna att anpassa och tillgängliggöra den snäva vägledningen i skolan? Sex studie- och yrkesvägledare intervjuades i studien och det som genomsyrar resultatet är deras inkännande och empatiska förhållningssätt. Respondenterna beskriver att de anpassar samtalet och mötet med eleven efter individen. Flera vägledare tar upp relationsskapande, som en förutsättning för att kunna nå eleverna med vägledning. Samarbete lyfts fram som centralt och att vägledningen med fördel kan starta i klassrummet, för att sedan fångas upp i samtal hos SYV. I studiens resultat framkommer att flera olika faktorer påverkar möjligheten att anpassa och tillgängliggöra vägledningen. I analys och diskussion besvaras forskningsfrågorna utifrån studiens resultat och en diskussion förs kring orsaker och möjliga lösningar. Kompetensutveckling, relation som metod, samarbete och fokus på vägledningens innehåll ur ett helhetsperspektiv diskuteras. Framtida forskning skulle kunna vara att undersöka elevers uppfattningar om hur vägledningen kan anpassas.

Syftet med denna studie är att undersöka hur och på vilket sätt studie- och yrkesvägledare använder sig av karriärteorier i praktiken. Syftet har lett till följande frågeställning; På vilket sätt och i vilken utsträckning använder sig studie- och yrkesvägledare av karriärteorier i praktiken inom skolväsendet? För att besvara syftet har vi gjort en kvalitativ undersökning med sex stycken semistrukturerade intervjuer där respondenterna har varit yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare i Malmö kommun. Respondenterna är verksamma på två olika institutioner, grundskola och gymnasiet. Resultatet av den insamlade empirin analyserades med hjälp av tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter som har varit Gerard Egans Trestegsmodell (2010), Anders Lovens Karriärvägledning (2015) och Mitchell, K. E., Levin, S., & Krumboltz, J. D. Planerad händelse (1999). Resultatet i studien visar att utbildade och verksamma studie- och yrkesvägledare använder sig av diverse karriärteorier men implementerar dessa på så vis som passar dem. Det vill säga studie- och yrkesvägledare anpassar teorierna till sitt arbete efter vad den sökande behöver. Respondenterna påpekar att det krävs att man som vägledare har förmågan att ändra och tillämpa teorierna till varje elev och att dela upp teorierna till vad som behövs för specifikt det enskilda vägledningssamtalet.

Studie- och yrkesvägledarens arbete i grundskolan påverkas av ramfaktorer som anställningens omfattning, antal elever per studie- och yrkesvägledare, teknisk utrustning och styrdokument som begränsar vägledningsinsatser. När ramfaktorer inte är anpassade för att ge utrymme för vägledningsprocesser blir vägledningsinsatserna kring gymnasievalet koncentrerade i årskurs nio.Vår studie syftar till att undersöka hur ramfaktorer påverkar studie- och yrkesvägledarens arbete i grundskolan och hur vägledningssamtal inför gymnasievalet utformas för att hjälpa eleverna att göra väl underbyggda val samt vad upplever eleverna som svårt i vägledningssamtal inför gymnasievalet. För att få svar på våra frågeställningar använde vi oss av kvalitativ metod och intervjuade sex studie- och yrkesvägledare från olika grundskolor.Resultatet visar att ramfaktorer inte är anpassade för att ge möjlighet till vägledning som ska stödja elevers gymnasieval. På grund av organisatoriska ramfaktorer som inkluderar anställningens omfattning och antalet elever studie- och yrkesvägledare ansvarar för i samband med vägledningsinsatser visar det sig att studie- och yrkesvägledare inte erbjuder vägledningssamtal förrän eleverna når årskurs nio. Resultatet visar även att vägledningssamtalens innehåll inför gymnasievalet bidrar till elevers val eftersom eleverna tillsammans med studie- och yrkesvägledaren diskuterar olika valmöjligheter. Svårigheter som elever visar i vägledningssamtalen är låg självkänsla och svårigheter med att hantera en stor mängd information kring olika valmöjligheter.Denna studie har tillfört ny kunskap om hur studie- och yrkesvägledare arbetar med vägledningssamtal inför gymnasievalet för att bidra till elevers väl underbyggda val trots ramfaktorbegränsningar.

Syftet med denna studie är att undersöka vägledningssamtalet och vägledares yrkesroll på högskolan. Undersökningen utgår från rollteorier som genomgående ställs mot det empiriska materialet där vägledarrollen på olika sätt kommer in. Studien tydliggör även begreppet projekt som beskriver hur ett vägledningssamtal kan analyserar beroende på vilka förväntningar och syften de olika deltagarna i samtalet har. Metoden som har använts är kvalitativ och studien utgår ifrån sammanlagt sex informanter, varav fyra med vägledningssökande och två med vägledare.Studien visar på att samtliga vägledningssökande har rollförväntningar som till stor del handlar om att få information, och det är just informationsbiten som de ser som viktigast när det handlar om vägledningssamtalen. Båda vägledarna berättar även att de huvudsakligen arbetar med just informationsbiten. Studien visar också att samtliga av de vägledningssökande är relativt nöjda efter vägledningssamtalet och att deras rollförväntningar har uppfyllts. I analysen och diskussionen presenteras våra reflektioner kring studiens resultat, och hur man skulle kunna arbeta för att ge en tydligare bild av studie- och yrkesvägledares yrkesroll.

Vägledningsmodeller med dess olika samtalssteg ställer inte enbart krav på vägledarens kunskaper, erfarenheter och färdigheter, utan också på den sökandes psykologiska förutsättningar och förmåga att skapa sig en bild av vilken hjälp som behövs, och kunna känna tillräcklig tillit för att förmedla den. Denna studie problematiserar vägledningsmodeller utifrån grundtanken att alla sökande är olika och handlar om hur den vägledningssökandes anknytningsmönster påverkar dennes förutsättningar för att ta emot hjälp i vägledningssamtalet. Arbetet belyser därigenom individens inre psykologiska villkor och förutsättningar som får betydelse i mötet mellan vägledare och den sökande. Resultatet av denna studie visar på individuella skillnader gällande psykologiska förutsättningar hos den sökande att kunna ta emot hjälp i vägledningens hjälpsituation på grund av individuella skillnader i anknytningsmönster. De med tryggt anknytningsmönster visar sig ha bättre villkor än de övriga anknytningsgrupperna, då det kommer till att uppfylla det som vägledningsmodellers olika steg förutsätter dvs. att kunna definiera sitt hjälpbehov, uttrycka detta, och därmed också kunna få detta tillfredställt. Dessa har också oftare goda förväntningar på mötet, vågar ha förtroende för vägledaren samt kan lättare hantera de frågor om makt och beroende som aktualiseras i en hjälpsituation. De upplever inte heller något större hot mot självkänslan då de söker hjälp, i lika stor utsträckning som de övriga grupperna.

The purpose of this study is to investigate how professional career counselors look at the concepts self-reflection, self-awareness and the shadow side; “what happens underneath the surface of a conversation”. Furthermore, if they believed that this was something that was highlighted as important during their education and if they have the necessary tools for self-reflection. I also wanted to find out if they spent time self-reflecting in their daily work, and if so, in what way. The study has resulted in the following questions: How do career counselors argue about the concept of self-reflection, self-awareness and the shadow side of a conversation? How do career counselors view the importance of reflecting? What role does self-reflection play for the career counselors in their daily work?  In order to answer these questions, I have used a qualitative approach with in-depth interviews. These in-depth interviews have been performed with professional career counselors in the municipality of Gothenburg. The collected data has then been analyzed, with previous research as a theoretical starting point. The result of the study illustrates the views of these three professional career counselors on the concepts; self-reflection, self-awareness and the shadow side; “what happens underneath the surface of a conversation”. The study found that self-reflection is a central part of the work for all three career counselors. The three counselors believe self-reflection is a prerequisite for self-awareness. They also believe that in order to be a good career counselor, it is important to be aware of yourself and your behavior. Taking time to reflect and to get to know yourself also helped develop their professional roles. The professional development of self-reflection was beneficial for both themselves and their students. The result also shows that an encouraging and positive attitude is required for self-reflection to be part of the work. / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur verksamma studie- och yrkesvägledare ser på begreppen självreflektion, självkännedom och skuggsidan, det som händer under ytan i ett samtal. Vidare om de upplever att detta var något som lyftes fram som viktigt under deras utbildning och om de upplever sig ha redskap för att själva kunna reflektera. Jag vill också ta reda på om de ägnar tid åt självreflektion och på vilket sätt i sitt arbete. Studiens syfte har utmynnat i följande frågeställningar: Hur resonerar studie- och yrkesvägledare kring begreppet självreflektion, självkännedom och skuggsidan av ett samtal? Hur ser studie- och yrkesvägledare på vikten av att reflektera? Vilken roll spelar självreflektion i studie- och yrkesvägledarnas yrkesutövande? För att besvara mitt syfte och frågeställningar har jag använt mig en kvalitativ metod med djupintervjuer. Dessa djupintervjuer har gjorts med verksamma studie- och yrkesvägledare i Göteborgs kommun. Empirin har sedan analyserats med tidigare forskning som teoretisk utgångspunkt. Resultatet av studien belyser dessa tre verksamma studie- och yrkesvägledares syn på begreppen; självreflektion, självkännedom och skuggsidan; ”det som händer under ytan i ett samtal”. I studien har det framkommit att självreflektion är en central del av arbetet för de tre studie- och yrkesvägledare som intervjuats. Dessa vägledare menar att självreflektion är en förutsättning för självkännedom. Att ha god självkännedom anser de är avgörande för att vara en bra vägledare. Att ägna tid åt att reflektera och lära känna sig själv leder också till att de utvecklas i sin yrkesroll. Den professionella utvecklingen som självreflektion leder till gynnar både dem själva och deras elever. Resultatet visar också att för att självreflektion ska vara en del av arbetet, så krävs en uppmuntrande och positivt inställd organisation.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera vilka förutsättningar studie- och yrkesvägledare på språkintroduktionsprogram har för det individuella vägledningssamtalet. Utifrån detta utformades följande frågeställningar: vilka är vägledarnas förutsättningar för det individuella vägledningssamtalet med elever med annan kulturell bakgrund? Hur arbetar studie- och yrkesvägledaren med det individuella samtalet för att stötta eleverna i studie- och yrkesvalsprocessen? För att besvara uppsatsens frågeställningar använde vi oss av en kvalitativ metod och genomförde sex intervjuer med studie- och yrkesvägledare på språkintroduktionsprogram. Tidigare forskning visar att vägledningssamtal utgör en central funktion för studie- och yrkesvägledning och är den plats där framtidsfrågor ges utrymme. Studie- och yrkesval för elever med annan kulturell bakgrund kan innebära utmaningar då eleverna befinner sig i en ny kontext samt kan sakna kunskap om utbildning och arbetsmarknad. För att analysera vägledarnas förutsättningar och hur de arbetar med det vägledande samtalet används begreppen habitus, fält och kapital från Bourdieus sociologiska teori. Begreppet handlingshorisont från Hodkinson och Sparkes careership theory och begreppet levnadsrum från Peavys konstruktivistiska vägledning används även vid analys av empirin. Studien visar att de intervjuade vägledarna trots varierande förutsättningar, arbetar kompensatoriskt genom att informera om utbildning och arbetsmarknad samt samarbetar med andra aktörer i det vägledande samtalet. / Due to the increased cultural differences in schools across Sweden, it has been argued that there is a clash of how different guidance counselors work with language introductory programs. Accordingly, the purpose of this paper is to describe and analyze the prerequisites of guidance counselors in such programs with a focus on individual guidance consultation. The paper adds knowledge to previous research that suggest that consultations are key in the guidance of career and study for individuals coming from abroad. This is because study and career choices for students with different cultural backgrounds can be challenging as students are included in a new context and lacks knowledge about education and the labor market in Sweden. Conducting six interviews with guidance counselors on language introduction programs in Scania region of Sweden, this paper analyzes, using the concepts of action horizon from Hodkinson and Sparkes careership theory and living space from Peavy's constructivist how they work with the guiding conversations, as well as the concepts of habitus, fields and capital drawing on Bourdieu's sociological theory. The study shows that the interviewed guidance counselors, despite different and equal conditions, work compen-satory by informing about education and the labor market and cooperating with other actors in the guiding conversation.