Vänskapsrelationer inom arbetslivet är ett utbrett fenomen, men för att utföra ett arbete korrekt är dessa relationer inte nödvändiga. Därför syftar denna studie att öka förståelsen för sociala relationers betydelse på arbetsplatser och varför vänskap uppkommer i en liten arbetsgrupp på ett fastighetsbolag i Sydsverige. Studien analyserar också varför vänskapen uppkommer genom att undersöka vad vänskapen har för betydelse för arbetstagarnas välbefinnande, arbetsförmåga och formella roller. Studien är kvalitativ och sex intervjuer samt två deltagande observationer har genomförts i den undersökta arbetsgruppen. Studiens vetenskapsteoretiska ansats är hermeneutiken, vilket innebär att den är baserad på informanternas subjektiva upplevelser och därefter tolkningarna av dem. Fastighetsbolaget där materialinsamlingen utfördes har en struktur som kan liknas vid en pyramid med en topp och en bas. Informanterna utgör basen i pyramiden och är bolagets ansikte utåt. Materialet har analyserats utifrån tre teoretiska perspektiv: Collins interaktionsritualer, Asplunds sociala responsivitet, abstrakt och konkret socialitet samt kulturbiologin. Resultatet visar att vänskapen har en betydelsefull funktion för de involverade individerna. Det indikerar att individerna har svårt att hantera de problematiska situationerna och dess tillhörande emotioner som uppstår i arbetet, så som i kontakten med hyresgästerna. Dessa problematiker bearbetas inom gruppen då de starka sociala banden gör att de kan vända sig till varandra. Vänskapen genererar många positiva konsekvenser, så som en känsla av välbefinnande och ett fördelaktigt samarbete. Det kan därför argumenteras för att dessa positiva konsekvenser är den huvudsakliga drivkraften till att informanterna söker sig till varandra och varför vänskapen uppkommer.

Syftet med denna studie har varit att få inblick i vuxna individers upplevelser av vänskap och socialt samspel inom ramen för gemensamt boende. I uppsatsen presenteras och besvaras tre frågeställningar, vilka lyder: Hur upplever individerna vänskap och socialt samspel på sitt gemensamma boende? Vilken funktion fyller det sociala samspelet och vänskapen i deras vardagliga liv och i deras framsteg? och Hur kan individernas upplevelser förstås utifrån begreppen hälsa, meningsfullhet och social jämförelse? Tio intervjupersoner rekryterades från tre olika boenden; ett hem för vård och boende för individer med missbruksproblematik, ett hem för vård och boende för familjer, samt ett stödboende som främst riktar sig till individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. En av intervjupersonerna avböjde i sista stund vilket gjorde att vi slutligen hade nio informanter till studien. Dessa informanters upplevelser har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer, som spelats in och därefter transkriberats. De transkriberade intervjuerna har sedan, i obearbetad form, utgjort det empiriska underlaget för studien. Bearbetningen av materialet har gjorts utifrån Amedeo Giorgis deskriptiva fenomenologiska metod. Ur analysen tog fem konstituenter form: Att ha någonting gemensamt, Stöd från andra, Mänsklig närvaro, Behovet av egen tid samt Egna och andras framsteg. Tillsammans utgör dessa konstituenter fenomenets så kallade essens; den eller de aspekter av det studerade fenomenet som är essentiellt för att det ska kunna bilda en helhet. Resultatet i denna studie visar att essensen av det studerade fenomenet är att samtliga informanter upplever att vänskap och socialt samspel är meningsfullt när man bor tillsammans med andra människor.

Syftet med vårt examensarbete är att skapa en DVD samt ett bifogande arbetsmaterial, häfte, med temat vänskap för grundskolans tidigare år. Vi ville undersöka hur denna tas emot av tre pedagoger. Vårt syfte är även att se om vår digitala produkt kan tänkas användas som undervisningsmaterial i grundskolans tidigare år samt om de tre pedagogerna fått tankar kring en undervisning baserat på en kombination av olika estetiska uttryckssätt. Vi behandlar bland annat begreppen KME samt estetiska språk. Vidare beskriver vi forskning och teorier kring estetiska uttryckssätt i undervisningen. Vi har skapat en DVD och ett bifogat arbetsmaterial, som vi valt att kalla för häfte, med ämnet vänskap. Ämnet är av stor vikt att fokusera på i skolan vilket Lpo94 samt FN:s barnkonvention tydliggör. Genom kvalitativa intervjuer kom vi fram till att vår DVD och vårt häfte kan användas i undervisningen. Dock ansåg pedagogerna att vår målgrupp inte stämde överens med det material de fick se. De menade att förskolan hade varit en mer passande målgrupp. Trots detta användes vårt material i undervisning för grundskolans tidigare år av två pedagoger. I vår undersökning fann vi även att pedagogerna med lång erfarenhet ville ha ett material som gick att använda i en direkt undervisningssituation, medan den nyexaminerade pedagogen ansåg det självklart att man som pedagog anpassar materialet efter sina förutsättningar.

Att knyta nya vänskapsrelationer som vuxen kan vara utmanande. Dels för att möjligheternaför sociala interaktioner förändras genom livet men även för att relationer mellan vuxnaställer högre krav. Nu har appar som Gofrendly trätt in i bilden som en potentiell lösning fördessa utmaningar. Gofrendly är appen för kvinnor som vill ha ut mer av sitt sociala liv ochträffa nya vänner. Denna uppsats syftar till att undersöka hur vänskapsappen Gofrendly kan användas för attskapa och främja kvinnliga relationer, för att skapa en förståelse för hur normer inom appenkan påverka hur användarna knyter nya vänskapsrelationer. Materialet har samlats in genomnetnografi som metod, där observationer på appen har genomförts samt intervjuer genomappens chattfunktion. Materialet har vidare analyserats genom posthumanistisk teori samtBourdieus teori om habitus. Begreppet rum har använts för att avgränsa appen och visa på hurGofrendly fungerar som en social arena som skiljer sig, men samtidigt samverkar medvärlden utanför. Genom den posthumanistiska teorin kan vi se på appens funktioner somspelregler som användarna måste förhålla sig till, och utifrån de spelreglerna har jag tittat påhur användarna orienterar sig i appen och därmed visar sitt habitus. Genom att studeraGofrendly som ett rum med egna spelregler samt titta på appen genom de valda teorierna, harjag sett hur användarna agerar utifrån de ramar som Gofrendly byggt upp. Det blir äventydligt hur användarna blir påverkade av appen på samma sätt som användarna påverkar den

Denna studie har som avsikt att ur ett historiesociologiskt perspektiv försöka förstå den kvinnliga romantiska vänskapen, vad den bestod av, hur den kunde överleva över tid och om den också innehöll maktaspekter. Fenomenet med romantisk vänskap uppstod under romantiken, under 1700- och 1800-talet, och praktiserades av både män och kvinnor. Den romantiska vänskapen var en intim homosocial vänskap som var tämligen accepterad i samhället. Under andra hälften av 1800-talet, när medelklasskvinnorna i Sverige så smått började få medborgerliga rättigheter, var det flera kvinnor som började utbilda sig och yrkesarbeta. Om de gifte sig stod de under förmyndarskap av sin make och fick sluta arbeta, för att istället ägna sig åt hem och familj. Det var under denna tid som ett frirum uppstod, ett frirum för medelklasskvinnor som ville vara självständiga och leva i tvåsamhet med andra kvinnor. Där var de fredade från andras tyckanden, eftersom man inte trodde att kvinnan besvärades av erotiska begär, på samma sätt mannen gjorde. Studiens empiriska material består av två brevsamlingar, skrivna från 1894 till 1939, det vill säga under den tidsepok då den kvinnliga tvåsamhetens frirum existerade. Breven är författade av den svenska författaren och nobelpristagaren Selma Lagerlöf. Brevens mottagare var Lagerlöfs väninnor Sophie Elkan och Valborg Olander. Studien tar också hänsyn till kvinnorörelsen som bland annat tog avstamp i liberalfeminismens tankar och studier avseende social växelverkan mellan människor, vad avser en-, två- och tresamhet. Resultatet av studien visar att den kvinnliga romantiska vänskapen, studerad i mikrosociologiskt perspektiv utifrån Lagerlöfs brevkorrespondens med sina väninnor, bygger på tre viktiga beståndsdelar: förälskelse, kärlek och vänskap.

<p>Vänskap har mycket stor betydelse i människors liv, men är än så länge ett outforskat ämne. Vänskapsrelationer utgör ett socialt stöd som är viktigt för psykiskt välmående och mental hälsa. Syftet med föreliggande studie var att öka förståelsen för hur ”bästisrelationen” mellan två unga vuxna kvinnliga bästa vänner kan gestalta sig. Huvudfrågeställningen var; vilka centrala teman karaktäriserar relationen? En explorativ ansats tillämpades och kvinnornas egna upplevelser av relationen stod i fokus. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio kvinnor i åldern 18-25 år som hade en kvinnlig bästa vän. Intervjumaterialet bearbetades sedan enligt induktiv tematisk analys. Resultatet presenteras på gruppnivå. De centrala temana i ”bästisrelationen” var att kvinnorna känner likhet med sina bästa vänner, att de delar en gemensam historia, att relationen är hållbar, att de känner sig förstådda, att de känner sig accepterade samt att de får och erbjuder varandra hjälp och stöd. De centrala temana diskuteras sedan utifrån hur unika de är för relationen, deras förhållande till varandra samt förhållandet till andra centrala aspekter av relationen.</p>

This paper examines, through 13 interviews with children in grades 1 to 3, children’s views on conflicts and friendship. This work has been conducted to capture the view of the child with the specific aim to also discover underlying norms and gender values. The curriculum of the Swedish primary school prescribes an approach that is equal to every child and educationalists generally wish to treat children equally. Despite this, the reality described by current research do not see this equality materialize.   In the material of the study a clear difference can be found in how boys and girls respond. Girls can to a significantly greater extent reason and express themselves around the subject of conflicts than boys. In addition girls tend to have a greater capacity to resolve conflicts themselves than boys, who generally are more dependent on assistance from a teacher in conflict resolution. This pattern is consistent with the differences in expectations between boys and girls that research often see adults expressing. Furthermore these children express a view of the educationalist as a problem solver who is expected to provide a ready answer.   Overall the children seek friends who are kind and who are there in times of need. The children define friendship as positive and approach based while the impression is that the adult world rather rely on rules.   Keywords: child perspective, conflict, gender, norms, friendship

No description available.

<p>Tidigare undersökningar har visat att ökat datoranvändande resulterade i minskat socialt umgänge. Denna studie syftar till att undersöka i vilken utsträckning ungdomar kommunicerar med varandra genom olika elektroniska medel, samt vilken betydelse denna kommunikation har för deras olika vänskapsrelationer. En kvantitativ enkätundersökning genomfördes bland 91 elever som går sista året på gymnasiet. Enkäten innehöll frågor som behandlade vänskap och kommunikation. Resultaten visar att elektronisk kommunikation är en del av ungdomarnas vardag, eftersom alla uppgav att de hade tillgång till Internet och mobiltelefon. Det skiljer sig dock i vilken utsträckning de använder dem. De som träffar sina vänner ofta är de som använder dessa medel i större utsträckning. Elektronisk kommunikation har inte ersatt Ansikte mot Ansikte-relationerna, utan snarare blivit ett komplement.</p>

<p>During adolescence the teenager tries to become an independent individual, something that for many individuals can be experienced as"a hard time". In early childhood the individual was closely connected to the parents, but during adolescence friends and new contacts become more important. Studies in developmental psychology have most often adopted a parent-perspective, which is why a child-perspective is required. The aim of this study is therefore to measure the teenager's relationship with parents and friends and to look for possible correlations between these. As a means of measuring quality in the relationships, the IPPA, the Inventory of Parent and Peer Attachment, was used. The results show that a correlation between the relationship with parents and relationship with friends exists. A good relationship with parents also means a good relationship with friends. The study also shows a sex-difference in attachment. Girls report a higher quality in their relationships with both parents and friends.</p>