De flesta av oss har upplevt väntan i vården och hur påtaglig den kan vara. Särskilt när man själv eller någon nära är skadad eller sjuk. En stor del av väntan sker i väntrummen men också i samhället. Som uttryckts inom vårdadministrationen (Region Skåne) finns ett stort behov av bättre lösningar att göra väntan mer meningsfull för patienterna. Syftet med detta arbete har därför varit att undersöka hur man genom användarcentrerad- och tjänstedesignmetodik kan skapa en mer meningsfull väntan. Underlaget för arbetet grundar sig på enkäter och intervjuer inom olika åldersgrupper av patienter. Resultaten visar att särskilt omhändertagande och bättre information för väntande patienter är viktigt men även att det finns en rädsla för smittsamma sjukdomar. De förslag på koncept som fått bäst respons från representanter inom vårdadministrationen är ett Digitalt kösystem samt Vårdvägen, där patienter kan få en mer övergripande bild av sitt vårdförlopp.

“Waiting room dilemmas- an ethnographical study of interactions and dilemmas in social welfare waiting rooms”  The social services activity is a balance between service and control. Uniting these parts is a challenge, and this study’s main intention is about how various social offices relates to this in their work with peoples waiting room experiences. The purpose of the study is by observations and interviews, to investigate what exists in a place like a public authority waiting room. Questions like what kind of interactions will take place and which dilemmas might occur are asked. The result shows that different approaches in how social workers do call clients up occur, the accessibility or lack of accessibility to computers, telephone and copying machine, clarifies the power imbalance that exists in governmental work. The result also shows that some waiting room interactions may be experienced as enforced and that the social services law is hard to maintain. / Socialtjänstens verksamhet balanserar på en våg där den ena vågskålen innehåller service och den andra innehåller kontroll. Att förena dessa delar är en utmaning och denna studie intresserar sig för hur olika socialkontor förhåller sig till denna balansgång i deras arbete med besökares väntrumsupplevelse. Studien har syftat till att genom observationer och intervjuer, undersöka vad som gestaltas i socialtjänstens väntrum, vilka interaktioner som synliggörs samt hur eventuella dilemman framträder. Resultatet visar på att olika tillvägagångssätt för att ropa upp klienter till besök förekommer och att tillgängligheten till eller avsaknaden av lånedatorer, kopiator och telefon tydliggör den maktobalans som råder inom myndighetsutövning. Resultatet visar även på att vissa interaktioner i väntrummet kan upplevas som tvingande och att innehållet i socialtjänstlagens portalparagraf många gånger blir svår att leva upp till.

<p>Syftet med studien är att ur väntrumsbesökarens perspektiv få en uppfattning om hur miljön i väntrummet på en akutmottagning upplevs, samt att skönja om det går att tillämpa digitala tjänster för att tillgodose deras eventuella behov. Avgränsningen består i ett väntrum på en akutmottagning i en mellanstor svensk stad. Litteratur har tillsammans med väntrumsmiljön och patienter/anhöriga utgjort studiens huvudsakliga källor. Datainsamlingen har gjorts genom observation av miljön i väntrummet samt genom strukturerade intervjuer med patienter och anhöriga. Resultatet analyserades därefter kvantitativt. I analysprocessen användes begreppet affordance tillsammans med Maslows behovsindelning för att tolka och få förståelse för undersökningens resultat. Materialet bearbetades i olika enheter för att därefter kunna sammanställas till en helhet. Resultatet beskriver dels väntrumsmiljön, dels väntrumsbesökarens behov och användning av digitala tjänster. Det tyder på att användningen av digitala tjänster hos målgruppen är stor, varför slutsatsen dras att de specifika behov som finns skulle kunna tillgodoses av digitala tjänster. </p>

Det här är ett examensarbete i Informationsdesign med inriktning mot Rumslig gestaltning. Jag har gjort en studie kring hur man med hjälp av rumsliga element kan bidra till att öka orienterbarheten mot ett mål i ett väntrum. Arbetet har skett i väntrummet på Klinisk Fysiologiavdelningen på Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Efter tidiga observationer i väntrummet kunde det ses att patienter och besökare inte förstod att de skulle orientera sig till den in-checkningsterminal som finns i väntrummet. Denna observation ledde till att jag valde att göra min studie just där. Syftet med arbetet har varit att genom studier ta reda på hur man kan öka orienterbarheten mot ett mål i väntrummet på Klinisk Fysiologiavdelningen. Slutresultatet har kommit ur den empirisk data som metoderna resulterat i och litteraturstudierna. De metoder som använts är observationer, kvalitativa intervjuer och rumsanalys. Resultatet av studierna har lett fram till ett designförslag i 3D-programmet Sketch-Up. Förslaget gestaltar hur väntrummet skulle kunna förändras för att öka orienterbarheten. / This is a thesis in Information Design with focus on spatial design. I have done a study about how spatial elements in a room can facilitate the orientation towards a landmark in a waiting room. The work has been done in the waiting room of Clinical Physiology department at Mälarsjukhuset in Eskilstuna. After early observations in the waiting room I could see that patients and visitors didn’t understand that they would orient themselves to the check-in terminal in the waiting room. That observation led me to do the thesis in that room. The aim of the work has been to find out how you can facilitate orientation toward a landmark in the waiting room of Clinical Physiology Department. The end result has emerged from the empirical data of the methods and literature studies. The methods used in the study were observations, interviews and a room analysis. The results of the studies has led to a design proposal in 3D software Sketch-Up. The proposal shows how the waiting room could be changed to increase orientation.

Syftet med studien är att ur väntrumsbesökarens perspektiv få en uppfattning om hur miljön i väntrummet på en akutmottagning upplevs, samt att skönja om det går att tillämpa digitala tjänster för att tillgodose deras eventuella behov. Avgränsningen består i ett väntrum på en akutmottagning i en mellanstor svensk stad. Litteratur har tillsammans med väntrumsmiljön och patienter/anhöriga utgjort studiens huvudsakliga källor. Datainsamlingen har gjorts genom observation av miljön i väntrummet samt genom strukturerade intervjuer med patienter och anhöriga. Resultatet analyserades därefter kvantitativt. I analysprocessen användes begreppet affordance tillsammans med Maslows behovsindelning för att tolka och få förståelse för undersökningens resultat. Materialet bearbetades i olika enheter för att därefter kunna sammanställas till en helhet. Resultatet beskriver dels väntrumsmiljön, dels väntrumsbesökarens behov och användning av digitala tjänster. Det tyder på att användningen av digitala tjänster hos målgruppen är stor, varför slutsatsen dras att de specifika behov som finns skulle kunna tillgodoses av digitala tjänster.

Bakgrund: Röntgensjuksköterskan undersöker och behandlar patienter medvarierande grad av symtom och diagnos varje dag. Dessa patienter upplever ofta orooch stress, miljön de vistas i innan undersökningen påverkar patienten både fysisktoch psykiskt Syfte: Syftet med studien är att kartlägga väntrummets påverkan på patienter Metod: En litteraturstudie med resultat från åtta kvantitativa studier. Artiklarnakvalitetsgranskades med en mall av Olsson &amp; Sörensens och analyserades i enighetmed Febe Fribergs analysmodell för kvantitativ litteraturstudie. Sökningar utfördes idatabaserna PubMed och CINAHL Resultat: Resultatet delades in i sex underrubriker som uppvisar positiva effekter avolika interventioner i väntrummet, hjälpt av vitalparametrar, HAD depressionsskala,STAI-6 ångestskala med flera. Konklusion: Flera förändringar visade sig effektiva i att reducera patientens ångestoch depression samt normalisera vitala parametrar. Det är viktigt med vidareforskning inom radiologiavdelningarnas miljöer för att utvärdera dess inverkan påpatienterna.

Målet med detta examensarbete har varit att studera Migrationsverkets väntrum vid Asylprövningsenheten i Flen och hur det används. Detta för att identifiera rummets brister och förbättringsmöjligheter. Syftet har vidare varit att ta fram ett gestaltningsförslag som skapar en tydligare identitet för rummet och som bidrar till en starkare länk mellan besökare och myndighet. Genom metoder, såsom observationer, platsanalys, notationer, intervjuer samt omvärldsanalys, har en ökad förståelse för väntrummet skapats och det har konstaterats att det finns en brist vad gäller rummets igenkänning och identitet. Med hjälp av litteratur och resultatet från metoderna har ett gestaltningsförslag sedan utvecklats. Detta förslag har en tydlig igenkänning vad gäller Migrationsverkets grafiska profil. Ytorna utnyttjas på ett effektivare vis än tidigare och fler funktioner finns nu i rummet. Examensarbetet är för avläggande i filosofie kandidatexamen i Informationsdesign med inriktning mot Rumslig gestaltning. / The aim of this thesis was to study the Swedish Migration Board’s waiting room at the Asylum Examination Unit in Flen and how it is used, in order to identify the room’s deficiencies and opportunities for improvement. The aim has also been to develop a design proposal that create a distinct identity for the room and that contribute to a stronger link between visitors and authority. A greater understanding of the waiting room has been created through methods such as observations, site analysis, notations, interviews and environmental analysis, and it has been observed that there is a lack in terms of the room’s recognition and identity. A design proposal has been developed with the help of literature and results from methods. This proposal is a clear recognition in terms of the Swedish Migration Board’s graphical profile. The area is used in a more effective manner and more features are now available in the room than before. The thesis work is for the Degree of Bachelor in Information Design, specializing in Spatial design.

Väntrum och ångest har en stark koppling med varandra. Majoriteten av Sveriges befolkning besöker ett väntrum som patient minst en gång per år. I dagsläget planeras belysningen i första hand för vårdpersonalens behov och förutsättningar. På grund av detta blir ljusmiljön och väntrumsupplevelsen för patienter kan bli lidande. För att kunna skapa tillfredställande väntrumsmiljöer undersöktes det om det finns någon koppling mellan ångest och ljusnivå. I studien undersöktes även ljusupplevelsen och inverkan av fönster med utsikt på patienters ångest.  Studien undersökte påverkan av låg och hög belysningsstyrka samt påverkan av fönster på ångest. Dessutom undersöktes hur olika rumsutformning och belysningslösning påverkar upplevelsen av ljusmiljön och miljöns inverkan på måendet. Med hjälp av en förstudie kunde ett experiment utformas där fyra olika ljusscener testades. För att undersöka om fönster och utsikt har en påverkan, har två typrum skapats: ett med fönster och ett utan fönster.  Deltagarna i studien bestod av 16 kvinnor och 8 män med en blandning av studenter och yrkesverksamma som fick svara på 5 enkäter. Enkäter utvecklades från väl validerade metoder för att få svar från deltagarna angående hur de har mått de senaste två veckorna. Även hur deltagarna kände och upplevde ljusscenerna under experimentet, detta för att kunna besvara studiens frågeställningar.  Resultatet visade inga signifikanta skillnader gällande belysningsstyrkans eller fönsters påverkan på ångest. Men resultatet visade också att det fanns signifikanta skillnader i ljusupplevelsen när det kommer till ljushet, trygghet, ljusfärg samt bländning. Slutsatsen av studien är att belysningen kan påverka ljusupplevelsen och måendet. Men mer forskning behövs när det kommer till belysningsstyrkans samt fönster och utsikts påverkan på ångest. / Waiting rooms and anxiety have a strong connection with each other. Most of the Sweden's population visit a waiting room as patient at least once a year. At present, the lighting is primarily planned for the health professionals´ needs and conditions. Because of this, the lighting environment and the waiting room experience for patients suffers. To be able to create satisfying waiting room environments, this study wants to examine whether there is a connection between anxiety and light level. Also, it studies how the light will be experienced and if windows with views affects patient’s anxiety.  The study examined the influence of low and high illuminance and the influence of windows on anxiety. In addition, it was investigated how different room shapes and lighting solution affect the experience of the light environment and the environmental impact on the mood. With the help of a prestudy, an experiment could be designed where four different light scenes were tested. To investigate whether windows and views have an impact, two types of test rooms have been created: one with windows and one without windows. The participants in the study consisted of 16 women and 8 men with a mixture of students and professionals who had to answer 5 questionnaires. The questionnaires were developed from well-validated methods to get answers from the participants regarding how they have felt the last two weeks. Also, how the participants felt and experienced the light scenes during the experiment, in order to be able to answer the questions of the study.  The result showed no significant differences regarding the effect of illuminance or window on anxiety. The result showed however that there were significant differences in the light experience when it comes to brightness, safety, colour of the light and glare. The conclusion of the study is that the lighting can affect the light experience and the mood. But more research is needed when it comes to illuminance and windows and views impact on anxiety.

In this bachelor thesis, a prototype of a digital tool is designed, aimed at self-registering patient data in an emergency ward. Normally, patients not arriving by ambulance are treated in the order they enter the waiting room. Nurses performing the first examination—a triage—must ask the patient about their identity, previous medical history and similar questions, and enter this data into a new treatment case in the healthcare information system. It has been suggested that having the patient enter this data themselves would be beneficial, allowing nurses to concentrate on the medical issues. After gathering and analyzing data from observations and from interviews with the staff at a Swedish hospital, a prototype of a digital tool was designed, where patients step-by-step could enter the required data in the waiting room, thus saving valuable time in the triage. Benefits for the patient include receiving feedback about the number of persons ahead in line. The prototype was received favorably by test persons and by the staff, indicating that it could work as a model for a product to be put into work use.

Summary: The healthcare environments of the future are developing at a rapidpace, which is a built-in change for us visitors. Today's waiting rooms are often open rooms and can be a problem for users' privacy.This study intends to investigate how zoning can affect the visitor's sense of a safe and secure waiting room environment. The underlying interest in the study is about the research of environmental psychology, which shows that the design of the room can affect the users' perception of privacy and personal space. The visions of this study is that the work will become an aid to future waiting room plans where the aid is in the form of a spatial concept with focus on zoning and its colors. Research question: • Can a zoned waiting room affect the visitor's feeling of a safe and calm waiting environment? • What environmental psychological principles can affect the feeling in the different zones in the waiting room environment? • How can the zoning be shaped in color and form to give the visitor a sense of safety and calm? Purpose: The purpose of the report is to investigate how the waiting room environment in hospitals can be designed with a focus on the user's need for privacy and intimacy and how this can increase the feeling of security. The purpose is also to develop a concept for health care in Region Sörmland that will contain vital and decisive factors in spatial design that are important in a waiting room and which the local development unit can relate to for future renovations of waiting rooms. The waiting room should break the traditional waiting rooms and contribute to a sense of security and integrity. Methodology: Several different methods have been used to obtain the most credible result possible. The study has a qualitative approach where primary data is collected with the help of interviews and surveys. Conclusion: The respondents in the study generally felt that an open waiting room with chairs along a wall felt more insecure than a waiting room with separating walls with different types of seating. Because there were different seating options, the patient could control his or her desire to sit more or less securely and the control could affect safety. The design of the different zones through color and light also affected the room's feel in different ways. Strong colors felt stressful while more saturated, dull colors felt calm and safe. A stripped-down environment with few colors and impressions felt sterile and insecure. The method result resulted in a design proposal where different types of seating possibilities and other selectable activities were divided into zones in the room with the colors that according to results from method and theory create security. / Sammanfattning: Framtidens vårdmiljöer utvecklasi snabb takt, vilket innebär förändringar för oss besökare. Dagens väntrum är ofta öppna rum och kan vara ett problem för användarnas integritet. Denna studie har för avsikt att undersöka hur zonindelning med kan påverka besökarens känsla av en trygg och säker väntrumsmiljö. Det bakomliggande intresset för studien handlar om miljöpsykologins forskning som visar att rumsutformningen kan påverka användarens upplevelse av avskildhet och integritet. Visionen är att arbetet ska bli ett hjälpmedel för kommande väntrumsplaner där hjälpmedletär i form av ett rumsligt konceptmed fokus på zonindelning och dess färger. Frågeställning: •Kan ett zonindelat väntrum påverka besökarens känsla av en trygg väntrumsmiljö? •Vilka miljöpsykologiska principer kan påverka känslan i de olika zonerna i väntrumsmiljö? •Hur kan zonindelningen gestaltas i färg och form för att besökaren ska få en känsla av trygghet? Syfte: Syftet med rapporten är att undersöka hur väntrumsmiljönpå sjukhus kan gestaltas med fokus på användarens behov av avskildhet och intimitet och hur detta kan öka känslan av trygghet. Syftet är också att ta fram ett koncept för sjukvården i Region Sörmland som ska innehålla vitala och avgörande faktorer inom rumslig gestaltning som är av betydelse i ett väntrum och som lokalutvecklingsenheten kan förhålla sig till inför framtida renoveringar av väntrum. Väntrummet ska bryta mot de traditionella väntrummen och bidra till en känsla av trygghetoch integritet. Metod: Flera olika metoder har använtsför att får ett sågenomgripanderesultatsom möjligt. Studien har en kvalitativ ansatsdär primärdata samlats in med hjälp av intervjuer och enkäter. Resultat: Det respondenterna i studien upplevde generellt var att ett öppet väntrum med stolar längs en vägg känns mer otryggt än ett väntrum med avskiljande väggar med olika sorters sittmöjligheter. Genom att det fanns olika sittmöjligheter kunde patienten själv kontrollera sin vilja till att sitta mer eller mindre avskilt och kontrollen kan påverkar tryggheten. De olika zonernas gestaltning genom färg och ljus påverkade också rummets känsla på olika sätt. Starka färger kändes stressande medans mer mättande, dova färger kändes lugna och trygga. En avskalad miljö med få färger och intryckkändes steril och otrygg. Metodresultatet resulterade i ett designförslag där olika sorters sittmöjligheter och andra valbara aktiviteter delades in i zoner i rummet med de färger som enligt resultat från metod och teori skapar trygghet