Global ETD Search

21	Improvements within patient experience during MRI / Förbättringar inom patientupplevelse under en MR-undersökning Karlsson, Terese January 2017 (has links) MRI is one of the biggest and most growing imaging techniques. Even though itis one of the most harmless technologies a big portion of the patients experienceanxiety during the exam. By improving the patient experience unnecessary psychologicalstress for the patient can be prevented, the patient movement wouldthen decrease and therefore the imaging can be improved without changing thetechnique. Participant observations at four dierent MRI departments werecompleted with six interviews with radiographers and technical MRI personnelin order to get insight in the work around an MRI exam and the problemsthat patients experience. The data collection resulted in three improvementareas: the atmosphere of the waiting room, the atmosphere of the MRI roomand the headset used by the patient during the MRI exam. These improvementareas were paired up with solution suggestions which were then controlled andcommented by one MRI specialist, one MRI developer and one radiographer tovalidate the suggestions. The conclusion was that there is already much doneto improve the environment in the MRI room, even though more can be done.The waiting room, on the other hand ,has not been an object for studies orfor improvements before. Therefore more calculation about how big of a protit could be, to improving the atmosphere in the waiting room, should be doneso one knows how much resources one can be put into that improvement area.Lastly there are potential solutions for how to create a much better headset butbecause the generated solutions in this area are so technically challenging moreresearch has to be done before it can be realised. / MR är en av de största och mest växande medicinsk bildgivande teknikerna som finns. Även om tekniken är helt ofarlig är det många patienter som lider av ångest kopplad till undersökningen. Genom att förbättra patientens upplevelse kan man förbygga den ångesten, då kommer också patienten kunna ligga mera still under undersökningen och därför kommer bilderna kunna förbättras utan att ändra tekniken.Datainsamlingen bestod av deltagande observationer på fyra olika röntgenavdelningar tillsammans med sex stycken intervjuer med både röntgensköterskor och personal som jobbar med MR-tekniken. Detta för att få en inblick i jobbet runt en MR undersökning och problemtiken som patienterna upplever. Datainsamlingen resulterade i tre olika förbättringsområden: väntrummet, undersökningsrummet och headsetet som patienten använder under MR-undersökningen. Dessa förbättringsområden parades ihop med förbättringsförs-lag och validerades sedan med en MR speciallist, en utvecklare och en röntgensköterska.Slutsatsen var att det idag görs mycket för att förbättre miljön i undersökningsrummet, även om mycket mer kan göras. Väntrummet, och andra sidan, har inte varit föremål för varken studier eller förbättringar och därför behöver uträkningar göras på hur stor vinst det skulle vara med en förbättrad miljö där för att veta hur mycket resurser som kan läggas på det. Till sist kan det konstateras att det finns potentiella lösningar för hur ett bättre headset skulle kunna skapas, men eftersom de förslagen som genererats i den här studien är så tekniskt avancerade behövs mer forskning för att kunna realisera lösningarna. Magnetic Resonance Imaging MRI patient experience headset atmosphere waiting room improvements Magnetisk Resonans Tomogra MRT MR patientupplevelse headset atmosfär undersökningsrum väntrum förbättringar Medical Engineering Medicinteknik
22	Bildskapande i väntrummet på enbarn- och ungdomspsykiatrisk mottagning Richter Sundberg, Linda, Hognert, Lovisa January 2013 (has links) Denna studie har genomförts på en barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning i norra Sverige. Syftet med studien var att beskriva vad barn och ungdomar gestaltar i sina bilder i väntrummet. I väntrummet anslog frivilliga deltagare i studien sina bilder på skärmar. Datainsamlingen pågick under 4 månader. Data analyserades med ett för ändamålet konstruerat skattningsformulär som vilade på en bildsemiotisk teorigrund samt med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade på sex kategorier baserat på bildanalysen och nio kategorier baserat på textanalysen. Kommunikation av känslor och tankar kunde identifieras i såväl bild som text. Slutsatsen är att en del av besökarna i BUPs väntrum använder möjligheten att skapa bilder där och att formen för bildskapande där bilden anslås till öppet beskådande stimulerar ett slags samtal mellan bilderna i väntrummet. Bilderna hade i vissa fall ett starkt emotionellt innehåll som gestaltades i såväl bild som text. / This study was carried out on a child and adolescent psychiatric unit in northern Sweden. The aim of the study was to describe what children and young people create in their pictures in the waiting room. In the waiting room voluntary participants were invited to create and put up images on screens. Data collection lasted for 4 months. Data were analyzed using a specially designed assessment form which rested on a theory of visual semiotics basis and using qualitative content analysis. The results showed six categories based on image analysis and nine categories based on text analysis. Communication of thoughts and feelings could be identified in both images and texts. The conclusion is that some of the visitors in the child and adolescent psychiatry waiting room take the opportunity to create images and that the project stimulated a kind of visual dialogue in the waiting room. The images hade in some cases a strong emotional content that was both visual and verbal. Art therapy waiting waiting room youth children draw paint graffiti child psychiatry visual semiotics qualitative content analysis bildterapi väntan väntrum ungdomar barn teckna måla graffiti barnpsykiatri bildsemiotik kvalitativ innehållsanalys Occupational Therapy Arbetsterapi
23	Hur blir du en framgångsrik tiggare i Sverige? : en undersökning av tiggandets och givandets bilder 2011 till 2016 / How do you become a successful beggar in Sweden? : an inquiry into the images of begging and giving 2011 to 2016 Parsberg, Cecilia January 2016 (has links) Mitt första möte med en tiggande föranledde mig att under fem år undersöka den nya situationen för tiggeriet och giveriet i Sverige. Förutsättningen är att vardagliga handlingar och reaktioner gentemot en annan människa kan synliggöras estetiskt med en etisk klangbotten. Min undersökning utspelar sig i första hand i gaturummet och i medierna. Det är hela tiden bilderna som är utgångspunkten för resonemangen och de gestaltande verken. Bilder som både separerar och länkar samman kroppar. Vilka bilder är i spel i tiggeriets och giveriets sociala koreografi? Hur kan bilder i detta sammanhang aktiveras på nya sätt? Hur kan nya genereras? Tiggandet är en uppmaning till social interaktion, och vare sig givaren socialt interagerar eller inte med den tiggande människan på gatan så involveras givaren i det europeiska samfundets asymmetriska värdesystem. I min första gestaltning anlitas en professionell marknadsundersökare för att ta reda på hur en tiggare i Sverige skulle kunna göra för att bli framgångsrik. Det blir en film som jag sedan visar mittemot en film där tiggande pratar om hur givare ger. Ur detta verk följer så en rad gestaltningar och en interdisciplinär teoretisk diskussion med bland andra Judith Butler, Sara Ahmed och Hannah Arendt, samt med en rad konstnärers arbeten, kring hur bilder – och kroppsliga handlingar – är kopplade till samhällsbilden och samhällskroppen? Körernas uppställning i gestaltningen Tiggandets kör och Givandets kör anger ett utrymme för social interaktion och demonstrerar därmed en annan ordning som kräver andra insatser, i språk, rörelse och attityd gentemot varandra. Det är en social koreografi: när körerna tränade och sjöng tillsammans uppstod en politisk form. Min förhoppning är att estetiskt synliggöra ett politiskt handlingsutrymme mellan tiggandet och givandet som kan utnyttjas för fortsatta etiska förhandlingar, och nya gestaltningar. / My first encounter with a begging person led me to spend five years investigating the new situation regarding begging and giving in Sweden. The premise is that every-day actions and reactions to another person can be made visible through aesthetics with ethical underpinnings. My investigation takes place mainly in the urban landscape and in the media. The images always constitute the point of departure for the reasoning and for the staged works. Images that separate as well as connect bodies. Which images are at play in the social choreography of begging and giving? In this context, how can images be activated in new ways? How can new images be generated? Begging is a call to social interaction, and regardless of whether the giver interacts socially with the begging person on the street, the giver is implicated in the asymmetrical value systems of the European Union. In my first staged work I hire a professional market researcher to find out how a beggar in Sweden should behave to be successful. This becomes a film that I then show opposite another film in which begging people talk about how givers give. This is followed by a number of staged works and an interdisciplinary theoretical discussion involving, among others, Judith Butler, Sara Ahmed, and Hannah Arendt, as well as a number of artistic works concerning how images – and bodily actions – are linked to the social image and the body politics. The arrangement of the choirs in the staged work The Chorus of Begging and The Chorus of Giving, indicates a space for social interaction and thus demonstrates a different order that demands different actions in terms of language, movement, and attitude toward each other. It’s a social choreography: when the choirs rehearsed and sung together a political form emerged. My hope is to make visible a space for action between the begging and the giving that can be used for continued ethical negotiations and new staged works. / <p>Föreliggande doktorsarbete har genomförts och handletts i forskarutbildningen i Fri konst vid Konsthögskolan, Umeå universitet. Doktorsarbetet läggs fram vid Lunds universitet inom ramen för samverkansavtalet mellan Konstnärliga fakulteten vid Lunds universitet och Konsthögskolan Umeå angående utbildning på forskarnivå i ämnet Fri konst inom ramen för Konstnärliga forskarskolan.</p><p>This dissertation has been carried out and supervised within the graduate programme in Fine Arts at Umeå Academy of Fine Arts, Umeå University. The dissertation is presented at Lund University in the framework of the cooperation agreement between the Malmö Faculty of Fine and Performing Arts, Lund University, and Umeå Academy of Fine Arts regarding doctoral education in the subject Fine Arts in the context of Konstnärliga forskarskolan.</p><p>Avhandlingen är även utgiven i serien: Malmö Faculty of Fine and Performing Arts, Lund University: Doctoral Studies and Research in Fine and Performing Arts, 14. ISSN: 1653-8617</p> fine arts images begging giving beggar giver successful solidarity empathy affect space of action free movement borders politics of waiting gestures urban life participating art filminstallation asymmetry symmetry place house co-presence framing social choreography power activate the image ethics aesthetics ethics video documentation artistic research phronesis Hannah Arendt Judith Butler Sara Ahmed Sven-Eric Liedman fri konst bilder tiggande givande tiggare givare framgångsrik solidaritet empati affekt förhandlingsutrymme den fria rörligheten gränser politiskt väntrum gester urbant liv deltagande konst filminstallation asymmetri symmetri plats hus co-presence framing social koreografi makt aktivera bilden etik estetik videodokumentation konstnärlig forskning fronesis Hannah Arendt Judith Butler Sara Ahmed Sven-Eric Liedman

Page generated in 0.0245 seconds