No description available.

I vår uppsats studerar vi goodwillredovisning utifrån ett kommunikativt perspektiv. Vigenomför en litteraturstudie och en innehållsanalys för att finna samband mellangoodwillredovisning och kommunikation. Vi finner att årsredovisningar är företags främstakommunikationsmedel gentemot intressenter och detta gör att posterna de presenterar börkommuniceras på ett trovärdigt sätt. För att trovärdighet ska uppstå krävs det att ett sambanduppstår mellan upprättandet och förmedlandet av informationen gällande goodwill. Det vikommer fram till i vår studie styrker tesen, goodwill är problematiskt att förmedla på etttillfredställande sätt. Av de företag vi studerat i innehållsanalysen finner vi att många företaghar betydande andel goodwill sett till totala tillgångar vilket medför svårigheter vidkommunicerandet av goodwillnedskrivningar. Detta är något som leder till att företag mångagånger undviker att göra nedskrivningar av goodwill. Ett nedskrivningsundvikande är någotsom strider mot de nya standardernas direktiv då nedskrivningarna ska spegla utvecklingen avförändrat verkligt värde. Vidare finner vi att den kommunikativa aspekten hosgoodwillredovisningen ständigt påverkar sin omgivning. Företag drar sig för att rapporterahändelser som kan medföra ekonomiska konsekvenser. Goodwillnedskrivningar tenderar attskicka negativa marknadssignaler, något som får företag att undvika goodwillnedskrivningar.Beslut om nedskrivningsbehov kan samtidigt vara grundade i olika ledningsmotiv, något somförsvårar intressenters förståelse av den finansiella informationen. Vår innehållsanalys styrkerdetta då enbart 2 av 33 årsredovisningar visar på att nedskrivningar av goodwill hargenomförts under perioden. Även om det förekommer nedskrivningar av goodwill börutomstående intressenter ta hänsyn till företagsledningars bakomliggande motiv. / Program: Civilekonomprogrammet

<p>Uppsatsens titel: Att synliggöra det osynliga</p><p>– en studie om kommunikation i upplevelseföretag-</p><p>Seminariedatum: 2007-05-30</p><p>Ämne/kurs: FEK. Kandidatuppsats, Vårterminen 2007</p><p>Författare: Annika Lindeberg och Hannah Moström</p><p>Handledare: Sofia Isberg</p><p>Nyckelord: Upplevelser, värde, identitet, image, kommunikation, garantier.</p><p>Studie objekt: 2 företag inom Turism, 2 företag inom Utbildning och</p><p>2 företag inom Självförverkligande</p><p>Syfte: Vårt främsta syfte med den här studien är att söka en förståelse för hur upplevelseföretag kommunicerar den upplevelse de säljer till marknaden. Ett av våra delsyften är att urskilja likheter eller skillnader mellan företagen i deras sätt att kommunicera.</p><p>Vårt andra delsyfte är att öka förståelsen kring vad upplevelseföretag bör tänka på vid valet av kommunikationssätt.</p><p>Metod: Kvalitativa intervjuer och en dokumentanalys av hemsidor.</p><p>Teoretisk referensram: Teorier inom ämnesområdena upplevelser, värde, identitet, image kommunikationskanaler och garantier.</p><p>Slutsatser: Graden av gripbarhet eller ogripbarhet på upplevelsen kan påverka kommunikationen. Inga branschspecifika kommunikationskanaler har urskiljts. Däremot använder företagen sig minst av PR och events för att kommunicera sina upplevelser. Företagen använder många olika kommunikationskanaler, men anser samtidigt att några av dem är sämre än andra. Företagen bör istället koncentrera sig på färre kommunikationskanaler som är mer genomtänkta, och arbeta mer aktivt med dessa. Att strategiskt arbeta med företagets image och identitet och försöka sammanlänka dessa genom kommunikationen, kan vara ett bra sätt att lyckas kommunicera företagets identitet så att den stämmer överens med den image som kunderna upplever. Företag som säljer olika upplevelser använder sig av liknande bilder, värdeord och budskap för att kommunicera sin upplevelse.</p>

<p>Bakgrund:</p><p>År 2005 infördes en ny rekommendation att förvaltningsfastighetsföretag ska redovisa sina fastigheter till verkligt värde istället för anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar som tidigare. Detta nya sätt att redovisa förändrade mycket i den finansiella rapporten men troligtvis även det ekonomiska arbetet.</p><p>Syfte:</p><p>Syftet med denna uppsats är att med hjälp av representanter från några stora förvaltningsfastighetsföretag studera hur företagen ser på att värdera till verkligt värde.</p><p>Metod:</p><p>Studien är utförd genom kvalitativa intervjuer med några stora svenska förvaltningsfastighetsföretag som värderar till verkligt värde. Information är även hämtad från deras årsredovisningar och hemsidor.</p><p>Teori:</p><p>Presentation av de olika lagar och regler som gäller för fastighetsförvaltningsföretagen samt hur man bör utföra värderingen. Även beskrivning på komplikationer med att värdera till verkligt värde och vad som kan tänkas ha förändrats.</p><p>Empiri:</p><p>De intervjuade förvaltningsfastighetsföretagen i en kortare beskrivning samt en presentation av de intervjuer som genomförts.</p><p>Analys:</p><p>Diskussion kring den empiri som framkommit. Koppling till teoridelen samt syftet med studien.</p><p>Slutsats:</p><p>Företagen är väldigt positiva till att värdera till verkligt värde även om det krävt kunskap både för de interna och externa intressenterna. Det har skapats en norm att noterade företag ska redovisa till verkligt värde. Denna norm borde även gälla andra delar i redovisningen, som värderingsmetod och hur värdeökning presenteras i resultaträkningen. Problematik kring redovisningen kvarstår dock gällande bland annat hur den uppskjutna skatten värderas och redovisas. Detta är nått som företagen hoppas på en förändring av.</p>

<p>Reglerna kring verkligt värde i IFRS i dag finns i många olika standarder och är ofta inte konsekventa. Definitionerna på verkligt värde varierar beroende på vad som ska värderas och det finns inte heller någon enhetlig beskrivning för hur värderingarna ska genomföras. I den amerikanska motsvarigheten till IFRS finns en standard som behandlar alla typer av värderingar till verkligt värde, SFAS 157. Där gäller definitionen för alla typer av tillgångar och skulder och en hierarki har skapats för att lätt kunna avgöra hur värderingarna ska ske.</p><p>I november 2006 publicerade IASB ett förslag som innebär en stor förändring av hur verkligt värde ska redovisas enligt IFRS. IASB vill nämligen införa en enda standard för verkigt värde som ska baseras på SFAS 157. Intressenter erbjöds att kommentera förslaget och jag har valt att undersöka hur dessa förändringar uppfattas. Syftet med uppsatsen är att undersöka för- och nackdelar med att basera verkligt värde i IFRS på SFAS 157. Studien har ett deduktivt angreppssätt och har genomförts med en kvalitativ metod. Sex banker eller bankföreningar som besvarat de frågor IASB ställt kring det nya förslaget valdes som respondenter och datainsamlingen utfördes genom att sammanställa svaren kring ett antal utvalda punkter.</p><p>Undersökningen visade att fördelarna med att basera IFRS på SFAS 157 bland annat är att reglerna kommer att bli mer konsekventa och jämförbarheten kommer att öka. Några nackdelar är att den amerikanska standarden endast tillåter värderingar baserade på försäljningspriset och att hierarkin för värderingar till verkligt värde skapar en subjektivitet som kan leda till missbedömningar och bedrägerier.</p>

<p>Vi befinner oss just nu i en lågkonjunktur och detta påverkar det mesta i vårt samhälle. Arbetslösheten stiger och fastighetspriserna sjunker. Företag med stora tillgångar i fastigheter värderade till verkligt värde kan tvingas till resultatsänkande nedskrivningar. Majoriteten av tillgångarna i fastighetsföretag utgörs av förvaltningsfastigheter som alltså kan bli föremål för nedskrivningar. Med hjälp av olika former av earnings management kan företagen minska eller öka effekterna av en låg- respektive högkonjunktur. Problemformuleringen vi utgår ifrån är: Hur påverkas fastighetsföretagens benägenhet till upp/nedskrivningar av sin finansiella ställning samt konjunkturen? Studien baseras på en kvantitativ undersökning av alla svenska börsnoterade fastighetsföretag och inkluderar åren från och med 2005. Med hjälp av en statistisk undersökning analyseras både interna och externa faktorer som kan tänkas påverka företagens upp- och nedskrivningar. Tidigare studier visar till exempel att skuldsättningsgraden och förändring i BNP har en påverkan på företagens upp- och nedskrivningar. Vår studie granskar, förutom skuldsättningsgraden, även om ROE, ROA, rörelsemarginalen, Market/Book-kvoten samt konjunkturen kan ha någon påverkan. De hypoteser vi utgår ifrån är att fastighetsföretag med svag finansiell ställning troligen är extra försiktiga med att göra nedskrivningar när tiderna är sämre. När konjunkturen vänder uppåt är det sannolikt de finansiellt svaga företagen som försöker maximera uppskrivningarna. Analysen genomfördes med hjälp av statistikprogrammet Minitab i vilket vi gjorde spridningsdiagram för att visuellt undersöka linjära samband samt regressionsanalyser för att undersöka hur starka dessa eventuella samband är. Det starkaste sambandet hittades mellan konjunkturen och värderingen av förvaltningsfastigheterna. Detta var också det enda sambandet vi med statistisk signifikans kan bekräfta. Måtten på företagens finansiella styrka verkar inte påverka företagens benägenhet att göra upp och nedskrivningar i den mån vi utgick ifrån i våra hypoteser. Studien resulterade inte i några statistiska bevis för att någon form av earnings management förekommer hos fastighetsföretagen vid värdering av fastighetsbeståndet till verkligt värde. Dock kan vi inte heller utesluta att så är fallet.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka vad kunder inom den industriella marknaden värdesätter i valet av ny leverantör. Den teoretiska referensramen diskuterar hur utvecklingen av en nyetablerad kundrelation ser ut från det inledande relationsstadiet då kontakt tas fram till det etablerade stadiet där parterna har samarbetat under flera år och känner varandra väl. Intervjuer på fallföretaget Sjölanders Mekaniska samt intervjuer med två representanter från respektive Kund, Kund A och Kund B, har genomförts. Målet var att få en bred förståelse för fallföretagets och kundernas verksamhetsområde, dess kultur samt vad de värdesätter i en affärsrelation för att kunna hitta en röd tråd i hur ett lyckat samarbete mellan ny kund och leverantör uppnås. Ett samarbete har skett med en parallell undersökning (L. Ask & K. Westh 2009) av fallföretagets redan etablerade kundrelationer för att få en helhetsbild av fallföretagets kundrelationer. Det som värdesätts i en ny relation är att en öppen dialog kan föras och att företaget har den kompetens som behövs samt att de är flexibla inför kundernas behov. Andra viktiga faktorer som framkom i undersökningen var bland annat kommunikation, öppenhet och ärlighet.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att belysa begreppen utvärdering och värde i utvärderingar kopplade till offentlig verksamhet. Forskningsfrågan lyder: Vilken betydelse tillskriver tjänstemän och politiker begreppen utvärdering och värde vid utvärdering inom offentlig verksamhet? Forsk­ningsfrågan har brutits ned i tre frågeställningar: Vilka uppfattningar finns om begreppet ut­värdering? Vilka uppfatt­ningar finns om begreppet värde i en utvärdering? Vilken med­veten­het finns hos mottagaren av en utvärdering att se till bakomliggande faktorer?</p><p> </p><p>Uppsatsens metod är en triangulering sammansatt av kvalitativa och kvantitativa forsknings­strategier samt utgången från ett ideografiskt angreppssätt. Tre studier är genomförda; två öppna intervjustudier och en enkätstudie. Tolkningen av intervjustudierna har genomförts via hermeneutisk ansats och analysen i enkätstudien har genomförts genom rangordning i ett da­torbaserat statistikprogram. Respondenter är politiker och tjänstemän som arbetar inom barn- och skolförvaltningen i kommuner i två län. </p><p> </p><p>Resultatet visar att respondenterna har en insikt om att utvärdering ses allsidigt utifrån olika synsätt om teorier och modeller. Termer som kan sättas i samband med utvärdering är nog­grannhet och bedömning. Flertalet anser att det finns mer eller mindre uttalade krav på att utvärderingar bör genomföras i kommunerna. I svaren återkommer också benämningar såsom beskriv­ning, definition och förklaring som återfinns i teorisammanhang tillika med att sam­manställa fakta och att skapa ordning i uppgifter. Respondenternas svar beträffande begreppet värde är lite mer diffust. Det går inte av resultatet att se om värdebegreppet anses som något specifikt att beakta i en utvärdering. Respon­denterna ser sig dock som professionella yrkesut­övare och anser därmed att de har kompe­tens att se till bakomliggande faktorers betydelse när de får en utvärdering i sin hand. I resultatet ses också ekonomin som ett viktigt kriterium att ta hänsyn till. Samtidigt finns en vilja att sätta den enskilda människan i fokus. De två sist­nämnda anspråken kan ibland stå i ett motsatsförhållande men det främsta målet med kom­munens verksamhet, enligt respondenterna, bör vara att ge varje individ trygghet.</p>

<p>Med bakgrund i rådande finanskris och lågkonjunktur behandlar denna studie problematiken kring värdering till verkligt värde och den specifika tillgång som fokuseras är förvaltningsfastigheter. Syftet med studien är att öka insikten i hur fastighetsbolag värderar sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde i den aktuella finansiella krisen och lågkonjunkturen samt att synliggöra osäkerheten som finns i tillämpade värderingsmetoder. För att uppfylla syftet har en fallstudiebaserad metod använts, vilken inkluderar tre noterade fastighetsbolag. Som ett analysverktyg och ett ytterligare perspektiv på problematiken i studien har även två sakkunniga i form av en revisor och en redovisningsspecialist inkluderats. Insamlingen av empiri har skett genom en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer och analysen har genomförts med hjälp av en komparativ analysmetod. Referensramens roll för att uppfylla syftet består av tre komponenter där den första syftar till att ge en teoretisk bas till studien medan de andra två använts som ett verktyg för att besvara studiens två frågeställningar. Den sammanfattande slutsatsen av hela studien är att den uppdagade problematiken kring värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde i rådande finanskris och lågkonjunktur bottnar i brister avseende transparensen i redovisningsinformationen. Studien har vidare genererat en intressant hypotes att det skulle kunna finnas ett samband mellan hur hög belåningsgrad ett fastighetsbolag har och hur mycket det väljer att skriva ned sina fastigheter.</p>

<p>Under de nio sista veckorna år 2005 genomfördes intervjuer med åtta representanter för tre olika branscher med betydelse för förvaltningsfastigheternas värdering. De svar som erhållits beskriver och förklarar tolv kontrollfunktioner som tjänar till att verifiera eller på något annat sätt bidra till att garantera fastighetsvärderingens kvalitet. De funna kontrollfunktionerna förklaras utifrån uppsatsens teoretiska referensram. Huvudsakligen tar de sikte på efterlevnad av redovisningsreglerna och värderingens förutsättningar. Ett genomgående drag är att fokus ligger på en kontroll av verkligt värdes rimlighet. Det har också konstaterats att kontrollerna varierar beroende på använd värderingsmetod och att erfarna praktiker tycks föredra verkliga värden som grundats på nuvärdesberäknad kassaflödesanalys medan de genomför noggranna kontroller innan den primära värderingsmodellen – ortsprismetod – tillämpas.</p>