Syftet med examensarbetet är att utreda vilken potential det finns för en samverkan mellan Tekniska Verken och växthus. Målet är att genom industriell symbios skapa en resurseffektiv systemlösning där Tekniska Verkens produktionsanläggningars miljöprestanda förbättras samtidigt som växthusets klimatpåverkan minskas. Tekniska Verken har överskottsvärme i sina produktionsanläggningar. Under 2007 hade Gärstad- och Kraftvärmeverket 54 GWh överskottsvärme. Största delen av överskottsvärmen fanns på sommaren, då värmebehovet i fjärrvärmesystemet var som lägst. Effekten som kyldes bort under sommaren uppgick till 25 MW. Om ett par år kommer Svensk Biogas anläggning i Linköping ha överskottsvärme på 26 GWh per år. Effekten kommer då vara 4 MW på vintern och 2 MW på sommaren. Koldioxidmängden från biogasanläggningen uppgår till 16 000 ton per år vilket ger ett flöde på 1,8 ton i timmen. Biogasanläggningen i Linköping producerar 45 000 ton biogödsel per år. Grönsaker som tomat, gurka, örter och sallat odlas i växthus och trivs bäst vid temperaturer på 15-26 ˚C. Under dagen bör temperaturen vara något högre än nattetid. För att öka tillväxten hos plantorna kan koldioxid tillföras. Vid stark ljusinstrålning och varmt klimat kan koldioxidhalten höjas från 375 ppm till 1 200 ppm. Värmeenergibehovet för en tomatodling ligger mellan 350 till 550 kWh per kvadratmeter och år. Maxeffekten för uppvärmningssystemet varierar mellan 200 och 300 W per kvadratmeter beroende på växthusets placering och isoleringsmaterial. Koldioxidtillförseln är 7-20 gram per kvadratmeter växthus. Överskottsvärmen från Tekniska Verkens produktionsanläggningar räcker till att försörja ett traditionellt växthus på 2 hektar. Växthuset har lägst värmebehov på sommaren vilket gör att endast en liten del av värmen från Gärstad- och Kraftvärmeverket kan tas tillvara. Mängden överskottsvärme från biogasanläggningen är som störst under vintern och något lägre under sommaren, vilket gör den väl lämpad för en matchning med växthus. Mängden koldioxid räcker för att tillgodose en växthusareal på 9 hektar. Eventuellt kan det bli möjligt att använda biogödsel som växtnäring i växthus. Dock bör vidare studier utföras innan detta kan fastställas. Tekniska Verken utreder hur ett samarbete med företaget Plantagon skulle kunna se ut. Plantagon har tillsammans med Sweco tagit fram ett innovativt odlingskoncept där växter odlas på höjden i ett sfärformat växthus. För att verifiera Swecos uppgifter om energi- och effektbehov samt få en uppfattning om vilka parametrar som påverkar växthusklimatet har beräkningar utförts. De faktorer som tagits hänsyn till i beräkningarna är värmeledning, konvektion, solstrålning, ventilation, avfuktning och vattenanvändning. För att se hur effektbehovet varierar över året har beräkningarna upprepats för varje månad. Överskottsvärmen från Tekniska Verken räcker gott och väl för att täcka Plantagons växthus värmebehov. För att uppskatta hur mycket Tekniska Verkens resurser skulle kunna reducera en växthusodlings klimatpåverkan har sex olika scenarier ställts upp. Med hjälp av en befintlig livscykelanalys för svensk tomatodling har koldioxidekvivalenterna per kilogram producerade tomater för de olika scenarierna beräknats och jämförts. Två av scenarierna är kopplade till Tekniska Verken. Det ena scenariot är en traditionell växthusodling och den andra är Plantagons växthus. En traditionell växthusodling som förses med Tekniska Verkens resurser samt producerar närproducerade grönsaker visade sig få en väsentligt mycket lägre klimatpåverkan än en genomsnittlig växthusodling. Produktion av 78 kilogram tomater i det växthuset motsvarar samma klimatpåverkan som 1 kilogram tomater från en genomsnittlig svensk växthusodling.  Plantagons växthus kan på samma sätt producera 7 kilogram tomater för samma klimatpåverkan som 1 kilogram tomater från en genomsnittlig växthusodling. Genom att använda överskottsvärme, koldioxid och biogödsel från Tekniska Verken till att driva växthus kan en systemlösning med låg miljöpåverkan skapas. Resurser som tidigare inte utnyttjats kan få ett användningsområde, vilket ökar miljöprestandan för produktionsanläggningarna. Grönsakerna som produceras får en låg miljöpåverkan vilket gör att de exempelvis kan klimatcertifieras samt säljas som närproducerade i Linköpingstrakten. Genom att undvika långa och kostsamma transporter samt kunna sälja grönsaker till ett högre pris ökar förtjänsten för odlingsföretaget. / The purpose of this master thesis is to assess the potential from a joint venture between Tekniska Verken and greenhouses. The goal is to, through industrial symbiosis, create a resource-efficient solution in which Tekniska Verken’s facilities can improve their environmental performance while the greenhouse’s climate impact is reduced. Tekniska Verken has excess heat in their facilities. In 2007 Gärstad- and Kraftvärmeverket had 54 GWh excess heat. The largest quantity of excess heat occur during the summer when the demand for heat in the district heating system is the lowest. The excess heat during the summer reached a high level as 25MW. In a few years, Swedish Biogas’s plant in Linköping will have an excess heat of about 26 GWh per year. The effect will then be 4 MW during the winter and 2 MW during the summer. The amount of carbon dioxide released from the biogas plant is 16 000 tons a year resulting in a flow of 1.8 tons per hour. The biogas plant in Linköping produces 45 000 tons of bio-fertilizer a year. Vegetables like tomatoes, cucumbers, herbs and lettuces are grown in greenhouses thrives best at temperatures of 15-26 ˚ C. During the day, the temperature should be slightly higher than during the night. In order to enhance growth of the plants, carbon dioxide can be added. In strong light and warm climates, carbon dioxide concentration can be increased from 375 ppm to 1200 ppm. The energy demand for tomato cultivation is somewhere between 350-550 kWh per square meter and year. The power requirement varies between 200 and 300 W per square meter depending on plant location and the house insulation. The carbon dioxide supply is 7-20 grams per square meter greenhouse. The excess heat from Tekniska Verken’s facilities is enough to support a traditional greenhouse with the size of two hectares. The greenhouse has its lowest heat demand in the summer, which has the effect that only a small portion of excess heat from Gärstad- and Kraftvärmeverket can be used. The amount of excess heat from the biogas plant is highest in the winter and slightly lower in the summer, making it well suited for a match with the greenhouse. The amount of carbon dioxide is enough to meet the demand of a greenhouse with an area of 9 hectares. It could potentially be possible to use bio-manure as fertilizer in the greenhouse. However, further studies should be conducted before this can be assured. Tekniska Verken is investigating how a joint venture with the company Plantagon could be set up. Plantagon together with Sweco has developed an innovative cultivation concept in which plants are grown in levels in a sphere-shaped greenhouse. To verify the data on energy and power needs given by Sweco, and to get an idea of the parameters that affect greenhouse climate, calculations have been performed. The factors taken into account in the calculations are the heat conduction, convection, solar radiation, ventilation, dehumidification and the use of water. To see how the power requirements vary throughout the year, the calculations have been repeated for every month. The excess heat from Tekniska Verken is more than enough to cover the greenhouse’s heat demand. In order to estimate how much Tekniska Verken could reduce a greenhouse cultivation’s climate impact, six different scenarios is set. Using an existing life cycle analysis of Swedish tomato cultivation the carbon dioxide emission per kilogram of tomatoes for the different scenarios were calculated and compared. Two of the scenarios are linked to Tekniska Verken. One scenario is traditional greenhouse cultivation and the other is Plantagon greenhouse. A traditional greenhouse cultivation which is provided with resources from Tekniska Verken and is locally producing vegetables has a smaller carbon footprint than average greenhouse cultivation. The production of 78 kg of tomatoes in that greenhouse corresponds to the same carbon footprint as 1 kilogram tomatoes from average greenhouse cultivation. Plantagon greenhouse can similarly produce 7 kilograms of tomatoes in the same climate impact as 1 kilogram of tomatoes from average greenhouse cultivation. By using excess heat, carbon dioxide and bio-manure from Tekniska Verken to power the greenhouse, a system solution with low environmental impact is created. Previously not used resources will have a sector of application, which increases the environmental performance of the production facilities. The produced vegetables will get a lower environmental impact and could, for example be climate certified and sold as locally produced in the Linköping area. By avoiding long and expensive transports and to be able to sell vegetables at a higher price increases the profits for cultivation company.

This report describes the building of a computer model that makes it possible to simulate the thermal climate in a greenhouse. The computer model is built on the physical theory of heat exchange that occur in a greenhouse, such as radiation and convective heat exchange. The model also includes the heat storage that is active in a greenhouse. The computer model is used to simulate the thermal climate in a greenhouse under three periods, winter, spring and summer. It also investigates which effect a concrete wall has on the thermal climate in a greenhouse. The purpose of putting a concrete wall in the greenhouse model is to investigate the possibility to store heat during the day and then use this heat when the temperature drops during the night. The result from the simulations shows that a concrete wall levels the big difference in temperature that normally occurs under a day in a greenhouse. It also shows that heat is stored in the concrete wall and during the night the wall temperature is higher than both the outdoor temperature and the greenhouse temperature. This makes the wall a source of heat during this time. / Växthus är pga. sin utformning väldigt känsligt för klimatets påverkan. Detta resulterar i att klimatet i växthuset under soliga dagar kan uppnå väldigt höga temperaturer medans temperaturen under kalla dagar och nätter kan bli lika låg som den rådande utomhustemperaturen. Växthusets klimat blir därför väldigt extremt och temperatursvängningarna stora. Temperatursvängningarna beror till stor del på växthusets låga värmetröghet och genom att öka trögheten i en byggnad kan temperatur svängningar minskas och ett jämnare termisk klimat uppnås. En ökning av trögheten kan också bidra till att värme lagras under varmare perioder och på så sätt minska ett eventuellt uppvärmningsbehov under de kalla perioderna. För att undersöka tröghetens inverkan och möjligheterna till värmelagring hos ett växthus har detta examensarbete inriktats på uppbyggnaden av en datormodell som kan simulera ett växthus termiska förhållanden. Modellen har sedan använts för att undersöka hur en betongvägg påverkar det termiska klimatet i växthuset samt betongväggens förmåga att lagra värme. Datormodellen har byggts upp i MATLAB vilket gör det möjligt att med klimatdata från olika perioder simulera växthuset inre klimat. Datormodellen bygger på matematiska beräkningar som grundar sig på fysikaliska och termiska samband. Växthuset som undersöks i datormodellen bygger på ett växthus som är planerat att uppföras på trädgårdsanläggningen Wij trädgårdar i Ockelbo. Växthuset går under namnet Eldtemplet och ingår i projektet ”Ny energi i gamla landskap” som ska utforska möjligheterna till nya energikällor inom trädgårds- och odlingsverksamhet. Simuleringar har genomförts med klimatdata från ett dygn under tre olika årstider, vinter, vår och sommar. Resultatet från simuleringarna visar att temperaturerna i växthuset påverkas väldigt mycket av den infallande solstrålningen. Införandet av en betongvägg ökar växthusets tröghet och jämnar ut temperatursvängningarna i växthuset. Simuleringarna visar också att betongväggen får en värmelagrande förmåga och under vissa perioder kan tillföra växthuset värme under natten då temperaturen i växthuset sjunker. Genom resultatet kan slutsatsen dras att det finns åtgärder att ta till som kan förbättra växthusets termiska egenskaper väsentligt och göra växthus mer energieffektiva.

Idag sker ett samspel mellan alla levande organismer, växter och djur som gör det möjligt att våra levnadsbehov kan tillgodoses. Vid nybyggnation av hus är det många som inte tänker på att man kan anpassa villatomten så att den bidrar till en mindre klimatpåverkan. En villaträdgård där hänsyn tagits till ekosystemtjänster kan t.ex. bestå av växtlighet som hjälper bin att pollinera grödor, växter som ger syre samt träd och buskar som reglerar temperaturen. Det är därför intressant hur ekosystemtjänster fungerar i en mindre skala och vad småhusföretag kan göra för att bidra till en klimatsmart villaträdgård och därav öka den biologiska mångfalden.  Naturvårdsverket vill öka medvetenheten om hur beroende vi människor är av biologisk mångfald, naturen och fungerande ekosystem för växter, djur och människor. Med en ökad kunskap om de ekosystemtjänster som finns idag växer förståelsen som hjälper till att bevara biologisk mångfald samt skapa ett större engagemang för ett hållbart sätt att leva.  Syftet är att undersöka hur en villatomt kan anpassas för att bidra till en mer klimatsmart trädgård med hjälp av ekosystemtjänster. Syftet är inte undersöka VillaZero utan hela tomten där flera perspektiv vägs in för att en familj ska kunna göra skillnad för ekosystemtjänster jämfört mot ett mer traditionellt sätt. Målsättningen med arbetet är att komma fram till ett förslag hur man kan utforma en villatomt som gynnar de ekosystemtjänster som finns i dagsläget. Skillnaden blir påverkbar om flera i ett villaområde eller samhälle väljer denna lösning, där det finns en genomtänkt tanke över helheten.  Studien visade att att det finns goda möjligheter att utforma sin trädgård för att gynna de ekosystemtjänster som finns. Med hjälp av t.ex växthus, pallkragar, en damm och grönska ökar de stödjande, kulturella, reglerande och försörjande ekosystemtjänsterna. Tomten har med hjälp av en mall från Stockholm Stad lyckas uppnå en högre grönytefaktor efter utformning av tomt än innan vilket gör att tomten blir mer ekoeffektiv. / Today, there is an interplay between all living organisms, plants and animals that makes it possible for our living needs to be met. When building a new house, many people do not think that it is possible to adapt the residential plot so that it contributes to a smaller climate impact. A villa garden where ecosystem services have been taken into account can e.g. consist of vegetation that helps bees pollinate crops, plants that provide oxygen as well as trees and shrubs that regulate temperature. It is therefore interesting how ecosystem services work on a smaller scale and what single-family homes can do to contribute to a climate-smart home garden and thereby increase biodiversity. The Swedish Environmental Protection Agency wants to increase awareness of how dependent we humans are on biodiversity, nature and functioning ecosystems for plants, animals and humans. With an increased knowledge of the ecosystem services that exist today, the understanding that helps to preserve biological diversity and create a greater commitment to a sustainable way of life grows. The purpose is to investigate how a residential plot can be adapted to contribute to a more climate-smart garden with the help of ecosystem services. The purpose is not to investigate VillaZero but the whole plot where several perspectives are weighed in so that a family can make a difference for ecosystem services compared to a more traditional way. The aim of the work is to come up with a proposal on how to design a residential plot that benefits the ecosystem services that currently exist. The difference will be noticeable if several people in a residential area or community choose this solution, where there is a well-thought-out idea of ​​the whole. The study showed that there are good opportunities to design their garden to benefit the ecosystem services that exist. With the help of, for example, greenhouses, pallet collars, a pond and greenery, the supportive, cultural, regulatory and livelihood ecosystem services are increasing. With the help of a template from the City of Stockholm, the site has succeeded in achieving a higher green area factor after the design of the site than before, which makes the site more eco-efficient.

Den här rapporten handlar om hur vida det är möjligt att på ett effektivt sätt lagra koldioxid med hjälp av aminbaserade mesoporösa sorbenter i ett slutet system. Det slutna systemet är en byggnad konstruerad av Plantagon och vilken innefattar både en kontorsdel och en växthusdel. I kontorsdelen arbetar människor, vilka genom andningen producerar koldioxid och i växthusdelen produceras bladgrönsaker vilka behöver koldioxid för att växa. Tillförsel av koldioxid till växthuset skulle kunna fås genom den producerade mängden koldioxid från människorna i kontorsdelen. Varför Plantagon konstruerar denna typ av byggnad beror på utmaningen i att producera föda i städerna för att på så sätt minska påverkan på klimatet. Rådande klimatförstörning, vilken till stor del beror av utsläppen av växthusgaser så som koldioxid har koldioxidlagring blivit en viktig fråga i klimatdebatten. Då aminbaserade sorbent-material påvisat goda resultat vid adsorption av koldioxid är dessa material i fokus i denna rapport, även om andra tekniker också påvisat goda resultat. För att på bästa möjliga sätt öka fotosyntesens hastighet och få plantorna i växthuset att växa snabbare krävs tillförsel av koldioxid, vilken beräknats ligga på 1000 ppm under de timmar då fotosyntesen äger rum. Koldioxidförbrukningen för växterna har baserats på de viktigaste parametrarna för plantans tillväxt. Koldioxidförbrukningen för Plantagons växthus grundas på tidigare växthusstudier och varierar mellan 288-720 kg per dag, beroende på vilken planta som odlas, samt vilka tillväxtparametrar som tagits hänsyn till. Värdet för hur mycket koldioxid som maximalt kan produceras i växthusdelen varje dag hamnade på 126 kg. De värden som beräknats fram för växthusets koldioxidförbrukning visade att mellan 288-720 kg koldioxid måste tillföras växthuset varje dag för att hålla en konstant nivå om 1000 ppm i växthuset. Även om 126 kg producerad koldioxid från kontoret tillförs växthuset saknas fortfarande stora mängder koldioxid, vilka måste tillföras växthuset från annat håll. På grund av de stora mängder koldioxid som dagligen behöver tillföras växthuset från annat håll är det troligt att inköp och installation av en adsorptionsanläggning för lagring av koldioxid inte blir den perfekta lösningen på problemet. Genom att göra experimentella försök där okända parametrar för koldioxidförbrukning tas fram är det möjligt att slutsatsen blir annorlunda. / This report focuses on whether it is possible to effectively store carbon dioxide from ambient air using amine-based mesoporous support sorbents in a closed system. The closed system is a building designed by Plantagon, which includes both an office and a greenhouse section. In the office sections people are producing carbon dioxide through the respiration and the plants in the greenhouse needs carbon dioxide to grow. Therefore, the supply of carbon dioxide to the greenhouse section could be obtained by the produced amount of carbon dioxide from the people in the office section. Why Plantagon construct this type of building depends on the challenge of producing food in the cities in order to reduce climate impact. The prevailing disturbances of the climate, which is largely due to emissions of greenhouse gases such as carbon dioxide, carbon dioxide storage has become an important issue in the climate debate. Because the amine-based sorbent material demonstrated good results in the adsorption of carbon dioxide, these materials is the focus of this report although other techniques also have shown good results in storing carbon dioxide. The best way to increase the photosynthetic rate and to get the plants in the greenhouse to grow faster, a supply of carbon dioxide is required, which is estimated to be 1000 ppm during the hours when the photosynthesis takes place. The carbon dioxide consumption in the Plantagon greenhouse is based on studies on conventional greenhouses. The needed amount of carbon dioxide varies between 288-720 kg per day, depending on plant, as well as the plants specific parameters of growth. The maximal amount of carbon dioxide that people produce in the office space of the building is 126 kg per day. The calculated values of carbon dioxide consumption showed that quantities of 288 to720 kg carbon dioxide must be supplied to the greenhouse each day to maintain a constant level of 1000 ppm in the greenhouse. Even if the produced amounts of carbon dioxide, 126 kg per day, from the office space are transported into the greenhouse, large quantities of carbon dioxide are still required to keep a constant carbon dioxide level. Therefore carbon dioxide must be supplied to the greenhouse from elsewhere. Due to the high volumes of carbon dioxide that are required in the greenhouse daily, it is likely that the purchase and installation of an adsorption system for the storage of carbon dioxide in the building is not the perfect solution until further investigations are done based up on experimental analyses.

Närproducerad odling är en trend som växer sig allt starkare och visar sig bland annat i form av stadsodlingar på tak och balkonger. Då det är begränsat med utrymme att odla på i städer är vertikala odlingar en alternativ lösning. I den här rapporten presenteras ett gestaltningsförslag av ett vertikalt växthus som ett bostadskomplement. Gestaltningen, byggtekniken och klimatet i växthuset är de områden som präglar dess form och tekniska lösningar. Växthuset har placerats på Haningeterrassen, ett bostadsområde under planeringför vilket olika skisser på kretsloppsanpassade växthus har tagits fram. Syftet var att ta fram ett förslag på hur ett växthus som bostadskomplement kan utformas, anpassas till platsen och bidra till en grönare stadsdel. Genom en platsanalys har ett lämpligt flerbostadshus valts som referenshus för projektet. Arbetet resulterade i ett förslag på ett vertikalt växthus som har kopplats till bostadshuset och ger de boende ett växthus i direkt anslutning till sin lägenhet. Växthuset är uppbyggt av moduler som alla är lika och utgör ett våningsplan var. Våningsplanet har en rund planlösning och ger då ett vertikalt växthus i form av en cylinder. Den omslutande väggen består till en tredjedel av en tung bärande vägg och resterande av ett öppningsbart glasparti. Ett flertal växthus placeras kontinuerligt utefter fasaden och kopplas till lägenheterna med en kort bro. De boende får med den här komplementbyggnaden en möjlighet att ta ett steg ut till sitt eget privata växthus vilket även kan användas som balkong eller lusthus. Att växthuset har fler funktioner ökar möjligheterna kring dess användningsområde och därmed även dess efterfrågan. Att komplettera ett flerbostadshus med detta växthus kan inspirera till ett kretsloppstänk hos de boende. Detta bidrar i sin tur till att göra Haningeterrassen till ett grönare område. / Local cultivation is a fast growing trend which is seen particularly in the form of urban farms on rooftops and balconies. As there is a limited amount of space for cultivation in the cities vertical greenhouses is an option. This report presents a proposition of a vertical greenhouse as a housing complement. The design, construction and installations in the greenhouse are the areas that characterize the shape and the technical solutions for the building. The vertical greenhouse has been located on Haningeterrassen, a planned area where various sketches on ecocyclic greenhouses has been developed during the planning of the area. The purpose of this project was to develop a proposition on how a greenhouse as a housing complement can be modeled, adapted to the scene and contribute to a healthier urban environment. By doing a site analysis on the area a suitable apartment building where selected to act as a reference object to the project.The project resulted in a proposition of a vertical greenhouse connected to an apartment building that gives the tenants personal access to an own private greenhouse. The greenhouse is built of equal modules that are compounded and each represents a floor plan. The planning is in the shape of a circle which creates a vertical greenhouse in the shape of a cylinder. The enclosing walls are partly structural and partly made of glass. Multiple greenhouses are placed continuously along the façade and are connected to the apartment by a short bridge. The tenants connected with these greenhouses have the opportunity to take a short step outside into their own private greenhouse that can also be used as a balcony or a gazebo. As the greenhouse in this case have multiple functions surrounding its use the possibilities increases, thus do the demand. Applying this greenhouse to the home can inspire the tenants to take recycling in to consideration. This contribution will help shaping Haningeterrassen to a healthier urban environment.

Idén om att kunna utnyttja ett växthus till att skapa ett lokalt mikroklimat kring en byggnad är inte ny, redan 1976 byggdes en sådan villa ute i Saltsjöbaden utanför Stockholm. Där byggdes ett hus inuti ett växthus, och det finns även andra exempel från Sverige och utlandet. Det är däremot ingen vidare utbredd byggnadslösning utan det är endast ett fåtal byggnader som är byggda enligt den principen. Tanken är att glasbyggnaden som omsluter den inre byggnaden ska ge varmare temperaturer runt huset och därmed minska byggnadens värmebehov.  I detta examensarbete har en byggnad innesluten i en glasbyggnad simulerats i simuleringsprogrammet IDA ICE 4.21. Modellen ska gestalta principen och är inte baserad på en existerande byggnad. Byggnaden har antagits ha kontorsverksamhet och vara placerad i Stockholm. Glasbyggnaden har ingen mekanisk ventilation och ingen tillförsel av värme eller kyla görs. Vid övertemperaturer i mikroklimatet öppnas vädringsluckor. Resultatet visade att för en byggnad av nybyggnadsstandard kan 30 % av värmebehovet reduceras, något som ledde till en minskning med 10,6 % av driftenergin och en minskning med 6,0 % av den totala energianvändningen för byggnaden. På en mindre isolerad byggnad blev effekten större, värmebehovet minskade 41,1 %, driftenergin minskade med 30,8 % och den totala energianvändningen minskade med 22,9 %. Då fönstren i innerbyggnaden har låga g-värden ökade kylbehovet när mikroklimatet lades till, men för en byggnad med mindre isolering och med fönster med högre g-värde minskade även kylbehovet när mikroklimatet lades till. Mikroklimatet gör att medeltemperaturen per månad ökar utanför innerbyggnadens klimatskal. Ökningen hos temperaturen blir större ju fler soltimmar månaden har. Månader med i princip ingen sol alls har mikroklimatet endast marginellt högre temperatur. Under ett dygn varierar temperaturerna betydligt mer med mikroklimatet. Nattetid eller vid andra tillfällen då solen inte är framme är temperaturen endast någon grad över utomhustemperaturen, men då solen är framme kan skillnaderna bli 10 °C ‑ 15 °C mellan mikroklimatets temperatur och utomhustemperaturen. Temperaturstyrning med olika gränsvärden under sommaren jämfört med övriga året möjliggör bättre utnyttjande av mikroklimatets möjligheter att spara energi. / The idea of profiting from a greenhouse to create a local microclimate around a building is not new, in 1976 such a house was built in Saltsjöbaden outside of Stockholm. The house was built inside a greenhouse, and there are also other examples from both Sweden and abroad. However, this is not a widely spread building solution, and there are only a few buildings that are built in Sweden according to this principle. The idea is that a glass building that encloses an internal building will provide warmer temperatures around the house and as a result the building's heating demand could be reduced.  In this thesis a building enclosed in a glass building was simulated in the simulation program IDA ICE 4.21. The model should prove principle and is thus not based on an existing building. The building has been assumed to be an office building that is based in Stockholm. The glass building has no mechanical ventilation, and no supply of heating or cooling. Airing hatches are opened when the temperatures in the microclimate reaches temperatures above the comfort level. The results showed that for a building of new built standard, 30 % of the heating demand is reduced, which led to a decrease of 10.6 % of facility energy and a decrease of 6.0 % of the total energy use for the building. On a less insulated building the effect was greater, the heating demand decreased 41.1 %, facility energy decreased by 30.8 % and the total energy use was reduced by 22.9 %. When the windows in the enclosed building have low g-values, as in the case for the building of new built standard, the cooling demand increased with the usage of a microclimate. With the case of windows having a higher g-value, like the less insulated building, even the cooling demand decreased as the microclimate was added. A microclimate makes the average temperature per month increase outside the internal building envelope. The increase is larger when the number of hours with sun is higher. During months with virtually no sun at all, the microclimate has only marginally higher temperature than the outside temperature. During a day the temperatures vary much more inside the microclimate, than outside. At night or at other times when there is no sunshine, the temperature is only a few degrees above the outside temperature, but when the sun is out, the differences may be 10 °C – 15 °C between the temperature in the microclimate and the outdoor temperature. The use of various set points for the temperature controlled airing hatches during the summer compared to the rest of the year allows for better utilization of the microclimates potential for saving energy.

Föreställ dig hur en modern stad  - vad skulle hända om man placerar en enorm glaskapsel över den? Hur lång tid skulle det ta innan livet däri skulle upphöra? Förmodlingen ganska snabbt. Med detta enkla tankeexperiment förstår vi hur beroende vi är av naturen - även i staden.     Vivarium är ett latinskt ord som betyder “plats för liv“. Min idé är att inkorporera samt återföra naturen in i staden. Göra det möjligt att producera mat året runt på den yta som huskropparna tar i anspråk. Jag anser att städerna i framtiden bör  ha målet att vara så självförsörjande som möljligt gällande energi och matproduktion. Med  självförsörjande städer skylle energi och avgaser från transport reduceras och samtidigt skulle Sverige bli mindre beroende av matimport. Vivarium är ett projekt bestående av ett studenttorn och två kontorsbyggnader som skall vara passiva. Idéen är även att husen ska ha  växthus på de översta våningarna som ska producera mat samt ge ett härligt rum där man kan vistas året runt.

Operabyggnaden placeras längst ut på piren och tar hela dess udde i anspråk. Operan riktar sig mot staden. Byggnadens storlek och koncept kräver viss rymd och ljus runt sig varför valet av plats blev naturligt.  Den stora operavolymen skärs itu i flera delar och de olika volymerna binds sedan samman av en stålkonstruktion som på vissa ställen fungerar som ett orangeri medan den på andra ställen är en öppen pergolastruktur. Växtligheten används som ett material och ger intressanta rum, skuggspel och klimat. Orangeriet/pergolan löper igenom och runt byggnaden och såväl personal som besökare rör sig på gångar genom orangeriet/pergolan och upplever olika typer av rum, på olika nivåer.  En önskan med uppdelningen i flera volymer är dels för att få in ljus på ett vackert sätt i en annars djup och mörk byggnad, dels för att försöka bryta ner skalan, samt även för att kunna ge personalen bra arbetsmöjligheter. Slutligen finns även en önskan om en mer transparent verksamhet.

The project explores the possibility of a multi-purpose building meant to enhance the lives of the inhabitants of Alberga in Eskilstuna, Sweden. This was done by defining a hybrid program which includes spaces for culture, leisure, education and health. A special part of the program was the inclusion of an "educational greenhouse" which should serve as a hub for greenhouse farming but also as a learning-hub about the possibilities of sustainable food production for present and future use towards a self-sustaining community. Alberga is a rural town, which implies a close geographical tie towards the farming industry. The research that was done showed, however, that most of the inhabitants did not engage or worked in the industry, which effectively demonstrated a mismatch in possible economical and quality-of-life gains from surrounding industry in the form of job opportunities, community-benefits, etc. The project seeks to not only improve the lives of the inhabitants by providing cultural, recreational and training-areas, but also to involve the inhabitants in the sustainable food-production process which is an important aspect for society as a whole but also for future generations to come. / Projektet undersöker möjligheten till en multifunktionell byggnad avsedd att förbättra livet för invånarna i Alberga i Eskilstuna, Sverige. Detta gjordes genom att definiera ett hybridprogram som inkluderar utrymmen för kultur, fritid, utbildning och hälsa. En speciell del av programmet var införandet av ett växthus som ska fungera som ett nav för växthusodling men också som ett lärocentrum för möjligheterna med hållbar matproduktion för nuvarande och framtida användning mot ett självförsörjande samhälle. Alberga är ett landsbygdssamhälle, vilket innebär en nära geografisk anknytning till lantbruket. De undersökningar som gjordes visade dock att de flesta av invånarna inte engagerade sig eller arbetade i industrin, vilket effektivt visade en missmatchning i möjliga ekonomiska- och livskvalitets-vinster från omgivande industri i form av jobbmöjligheter, samhälls-, och gemenskapsförmåner, etc. Projektet syftar till att inte bara förbättra invånarnas liv genom att tillhandahålla kultur-, rekreations- och träningsytor, utan också att involvera invånarna i den hållbara matproduktions-processen som är en viktig aspekt för samhället som helhet men även för kommande generationer.

Backen is a kindergarten with intriguing learning through a museum and nature space. It is located in Sundbyholm, a place just outside Eskilstuna.Sundbyholm is a cozy and nice place, it has a lot of attractions. There is a trotting track, castles, boat docks, nature areas and homes. There are not many community functions nearby and you can get there by car, it has recently built a bike path that goes along the main road. For Sundbyholm to be able to grow and families with children to want to live in the area, schools, preschools and grocery stores are needed. I chose to do a preschool as the nearest one today is 11 km away. Something that was important for the people who live there is their nature and to take care of the nature that exists. There are primarily fields nearby and some forest. I wanted to build in the middle of the forest to get close to as many homes as possible in the development I saw the homes grow. With that said, I did not want to take anything from nature but get the building to interact and maybe contribute to the landscape with its green roof and large windows into the greenhouse. The building is made of wood with a porridge roof that serves as a park for visitors and the kindergarten. There is a large full-grown tree in the middle of the building that is there to preserve the forest but also put it in the center. The façade is made of wood that is wrapped in squares, which makes it resemble a cone and blends in nicely with the pines. the idea is that the preschool and the nature museum would collaborate and help each other in learning and caring for plants. The children get to learn about nature and cultivation. / Backen är en förskola med intrigerat lärande genom ett museum och naturrum. Det är placerat i Sundbyholm, ett område strax utanför Eskilstuna.Sundbyholm är ett mysigt och trevligt ställe, det har en massa attraktioner. De finns bla. en travbana, slott, båtbryggor, naturområden och bostäder. Det finns inte många samhällsfunktioner i närheten och man får ta sig dit med bil, det har nyligen byggt en cykelbana som går längst den stora vägen. För att Sundbyholm ska kunna växa och barnfamiljer ska vilja bo i området behövs det skolor, förskolor och livsmedelsaffärer. Jag valde att göra en förskola då den närmaste idag är 11 km bort. Något som var viktigt för folket som bor där är deras natur och att ta vara på naturen som finns. Det är primärt åkrar i närheten och lite skog. Jag ville bygga i mitten av skogen för att få närhet till så många bostäder som möjligt i den utveckling jag såg bostäderna växa. Med det sagt så ville jag inte ta något från naturen utan få byggnaden att samspela och kanske bidra till landskapet med sitt gröna tak och stora fönster in till växthuset. Byggnaden är gjord i trä med ett gröt tak som fungerar som en park för besökare och förskolan. Det står ett stort fullvuxet trä i mitten av byggnaden som är till för att man ska bevara skogen men också sätta den i centrum. Fasaden är av trä som ligger omlott i fyrkanter, det gör att den påminner om en kotte och smälter fint in med tallarna. tanken är att förskolan och naturmuseet skulle sammarbeta och hjälpa varandra i lärande och skötande av plantor. barnen får lära sig om natur och odling.