Bakgrund: Hjärtsvikt är en komplex sjukdom som i livets slut ger många svåra symtom. Den sjukes livskvalitet påverkas avsevärt och många vårdas i ordinärt eller särskilt boende den sista tiden i livet. Sjuksköterskan har ett stort ansvar och ska arbeta personcentrerat, ge symtomlindring och främja god livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med hjärtsvikt i livets slut som bor i särskilt boende och ordinärt boende med stöd av hemsjukvård. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på 11 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och Cinahl Complete. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Caldwells ramverk och analyserades med tematisk analys. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde att de behövde mer kunskap om hjärtsviktsbehandling, symtomlindring och palliativt förhållningssätt. De efterfrågade bättre kommunikation och kontinuitet och upplevde att tvärprofessionellt arbete främjade planering och god vård. Vårdmiljön påverkade sjuksköterskornas förutsättning att arbeta personcentrerat.   Slutsats: Ett personcentrerat förhållningssätt möjliggörs av en god vårdrelation. Vårdmiljön är beroende av kommunikation, samarbete och kontinuitet. Det finns ett behov av ökade kunskaper kring hjärtsvikt och palliativ vård hos sjuksköterskor och deras förutsättningar är avgörande för god symtomlindring och patientens livskvalitet. / Background: Heart failure is a complex disease with many severe symptoms. The patient's quality of life is significantly affected and end of life care is often provided in nursing homes or in the patient's own home. The nurse has a great responsibility and is expected to work with a person centered approach, provide symptom relief and promote good quality of life. Aim: The purpose of this review was to describe nurses’ experiences of caring for people with heart failure at the end of life in nursing homes and home health nursing. Method: Literature review with an inductive approach based on 11 scientific articles from the databases PubMed and Cinahl Complete. The quality of the articles were reviewed with Caldwell's framework and analyzed with thematic analysis. Results: There is a need for more knowledge about heart failure treatment, symptom relief and palliative care. The nurses' expressed a need for better communication and continuity and felt that interprofessional work promoted planning and good care. The care environment affected the nurses' ability to work with person centered care. Conclusion: Person centered care is made possible by a good relationship between the nurse and patient. A caring environment is dependent on communication, cooperation and continuity. There is a need for increased knowledge about heart failure and palliative care among nurses and their work environment play a crucial part in managing the patients symptoms and enabling quality of life.

Bakgrund Det finns en ökad risk hos äldre personer att drabbas av åldersförändringar som kan medföra behov av utökad omvårdnad. En flytt till ett vård- och omsorgsboende kan vara ett alternativ för många äldre, med möjlighet till vård och omsorg dygnet runt. Flytten kan innebära en stor förändring inom individen. Sjuksköterskans ansvar är att identifiera risker och behov för att främja välbefinnande varpå det är av vikt att sjuksköterskan medvetandegör de äldres upplevelser i samband med flytt för att vidta åtgärder vid behov. Syfte Syftet med föreliggande litteraturöversikt är att beskriva äldre personers upplevelser i samband med flytt från det egna hemmet till ett vård- och omsorgsboende. Metod Arbetet utfördes som en strukturerad litteraturöversikt med artiklar hämtade från databaserna CINAHL, PubMed samt PsycINFO. Resultatet analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat Resultatet frambringade två huvudkategorier; Beslutet att flytta och Anpassningen. I samband med beslutet upplevdes delaktighet som bidragande till känsla av lättnad och trygghet medan motsatsen ledde till stress och maktlöshet. Vid anpassningen upplevdes regler och rutiner som frustrerande och kontrollerande. Möjligheten att bibehålla relationer, upprätthålla sin självbild och fortsätta med tidigare aktiviteter var viktigt för välbefinnandet. Slutsats Upplevelsen hos en äldre person i samband med flytt till ett vård- och omsorgsboende har visat sig bero på en rad påverkbara faktorer. Faktorer som sjuksköterskan kan medvetandegöra och med hjälp av omvårdnadsprocessen bidra till en positiv transition för den äldre i samband med flytten. / Background There is an increased risk in older persons of being affected by age-related changes that may entail the need for extended care. A move to a residential care facility can be an option for many elderly persons, with the possibility of round-the-clock care. There location can lead to a major change within the individual. The nurse's responsibility is to identify risks and needs to promote well-being, where upon it is important that the nurse raises awareness of the elderly's experiences when moving in order to implement measures if necessary. Aim The purpose of the present literature review is to describe older persons ́ experiences when moving from their own home to a residential care facility. Method This study was carried out as a structured literature review with articles from the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO. The results were analyzed using a content analysis. Results The result produced two main categories; The decision to move and Adaptation. In relation with the decision, the older person experienced participation as contributing to feeling of relief and security, while the opposite led to stress and powerlessness. During adaptation, rules and routines were perceived as frustrating and controlling. The ability to maintain relationships, one's self-image and continue with previous activities was important for well-being. Conclusions The experience of an elderly person when moving to a residential care facility has been shown to depend on several influenceable factors. The nurse should raise awareness of the factors and with the help of the nursing process contribute to a positive transition for the elderly when moving.

Bakgrund: Världen har en åldrande befolkning och den beräknas öka. Stigande ålder ökar risken att drabbas av sjukdomar vilket kan leda till ett ökat hjälpbehov. Äldre människor är sårbara relaterat till förluster. Denna sårbarhet ökar ytterligare vid flytt till en vård- och omsorgsboende. Emotionellt stöd beskrivs som ett abstrakt begrepp då det inbegriper det existentiella mötet och innehåller olika dimensioner. Emotionellt stöd beskrivs även som medmänsklighet och har visat sig leda till bättre hälsa samt att det förebygger depression. Syfte: Att beskriva betydelsen av- och vilka erfarenheter äldre personer som bor på vård- och omsorgsboenden har av emotionellt stöd som ges av sjuksköterskor och omvårdnadspersonal. Metod: Litteraturöversiktens artiklar sökes i databaserna PubMed och Chinal, 15 artiklar inkluderades med både kvantitativ, kvalitativ och mixad ansats. De inkluderade artiklarnas resultatdelar analyserades genom att söka efter skillnader och likheter som sedan sammanställdes i kategorier. Resultat: Äldre människorna upplevde att det emotionella stödet brister. Då det emotionella stödet inte gavs upplevde de äldre att de inte blev bekräftade som personer, kände ensamhet och otrygghet. Slutsats: För att de äldre ska uppleva emotionellt stöd är det viktigt att sjuksköterskan och omvårdnadspersonalen arbetar med ett personcentrerat förhållningsätt genom att möta de äldre, lyssna på dem och samtala med dem. / Introduction: The world has an aging population and it is expected to increase. When you get older, there is a high risk of diseases and due to that an increasing need of care. Older people are vulnerable due to losses. This vulnerability increases further when moving to a nursing home. Emotional support is described as an abstract concept, an existential meeting, with many dimensions. Emotional support is also described as humanity and emotional support has been shown to improve health and prevent depression. Aim: To describe, from the perspective of older people living in nursing homes, the meaning of and the experiences of emotional support given by registered nurses and nurse assistants. Methods: The articles of the literature review were searched in the databases PubMed and Cinahl, 15 articles of quantitative, qualitative and mixed methods approaches were includes. The articles were analyzed by searching for differences and similarities. The differences and similarities were then grouped together in categories. Result: The result showed that older people experienced shortcomings concerning emotional support. Older people felt that they were not confirmed as persons, felt loneliness and insecurity when emotional support was not given. Conclusion: In order for older people to experience emotional support, it is important that registered nurses and nurse assistant’s uses a person-centered approach by meeting the older people, listening to them and have good conversation with them.

Bakgrund: Den äldre populationen ökar och många av de äldre lider av flera olika sjukdomar. Därmed ökar behovet av professionell och god omvårdnad. Den äldre människan som ofta lider av flera sjukdomar bor vanligtvis sista tiden av sitt liv på vård- och omsorgsboende. Äldre människor vårdas inte utifrån ett palliativt perspektiv trots att behov föreligger. Palliativ vård kopplas ofta ihop med människor som är under 65 år och har en obotlig sjukdom exempelvis cancer. Syfte: Att belysa hur den äldre människan vårdas i livets slut på vård- och omsorgsboende, ur de äldres, de närståendes och vårdpersonalens perspektiv. Metod: En litteraturstudie inspirerad av Friberg (2006). Tio kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel har analyserats och strukturerats utifrån den teoretiska referensramen. Teoretisk referensram: Den palliativa vårdens fyra hörnstenar; Symtomkontroll, teamarbete, kommunikation/delaktighet och närståendestöd. Resultat: Samtliga områden visade på stora brister i omvårdnaden om den äldre personen. Sjuksköterskan var ofta ensam i beslutet angående symtomlindring. De äldre kände sig i vägen och till besvär. Vårdpersonalen önskade mer handledning av sjuksköterskan. Närstående saknade information och delaktighet i beslut som rörde livsuppehållande åtgärder. Diskussion: Kunskap, information och kommunikationsbrist har visat sig leda till bristande omvårdnad kring den äldre personen på vård- och omsorgsboenden. Tydligare riktlinjer, samtal och en sammanhållen arbetsgrupp behövs för att kunna möta den äldre personens individuella behov. / Background: The population of elderly people is increasing and many of those suffer from multiple illnesses, thereby the need for professional and high quality care increases. The elderly suffering from multiple illnesses usually live their final years in nursing homes, and are not cared for throw a palliative approach, despite the need for it. Palliative care is often associated with people younger than 65 years and with an incurable disease, such as cancer.  Aim: To illustrate how elderly people are cared for during end- of- life in nursing homes, from the elderly, next of kin and nursing staff perspective. Method: A literature review inspired by Friberg (2006). Ten qualitative articles and one quantitative article have been analyzed and structured using the theoretical framework. Theoretical framework: The corner stones of palliative care; symptom control, teamwork, communication / involvement and support to next of kin. Result: All areas were lacking in the care of the elderly. The nurse was often alone in the decision making process regarding symptom relief for the elderly. The elderly felt that they were in nuisance and in the way for the staff. The caring staff wanted more guidance from the registered nurse. Next of kin were missing information and participation in decision making process concerning life prolonging measures. Discussion: Lack of knowledge, information and communication are shown and was leading to inadequate caring for the elderly in nursing homes. Clearer guidelines, dialogue, and a good teamwork are needed to meet the older person's individual needs.

When an energy simulation is performed for buildings it generates in lower energy consumption than what is later measured. This can often be a problem because of the building regulations which have requirements on the specific energy consumption. What distinguishes the newly built care and nursing accommodation Furugården, the building that the study deals with, is that it is differs from the normal case by having a lower measured energy consumption than what was originally planned. This study aims to find out which parts of the building's technical systems and residents' behavior that contributes to the low energy demand by means of the building energy simulation program BV2, a survey and monitored energy consumption. It can be concluded that the users' behavior has a great impact on the building's low energy consumption. Their behaviors were determined by surveys. It is mainly the low hot tap water usage that contributes to the low energy.

No description available.

Bakgrund: Forskning inom socialt arbete indikerar att omvårdnadspersonal inom arbetet med äldre människor kan agera i strid med vårdtagares rätt till autonomi i situationer då en potentiell risk för skada uppstår. Syfte: Studiens syften var att: a) undersöka omvårdnadspersonalens förhållningssätt till autonomifrämjande och riskaverta omvårdnadssituationer och b) att använda Theory of Reasoned Action (TRA) för att undersöka vilka faktorer som påverkar personalens intentioner till agerande i dessa situationer. Metod: Studien nyttjade en kvantitativ tvärsnitts- och kvasi-experimentell design, med vinjettbaserade enkäter skildrandes tre omvårdnadssituationer som skiljer sig i autonomifrämjande och riskaverta ageranden hos omvårdnadspersonalen. Urval: Urvalet bestod av omvårdnadspersonal (n=62) från fem vård- och omsorgsboenden för personer med demens. Resultat: Sammantaget tyder omvårdnadspersonalens bedömningar av situationerna att riskaverta ageranden var vanligare än autonomifrämjande ageranden både hos dem själva och bland deras kollegor. Genom analyser av TRA ges belägg för att de subjektiva normerna påverkar personalens intentioner till agerande mer än attityder. / Background: Research within social work indicates that staff working in care for older people can act in a way that conflicts with the care-recipient’s right to autonomy in situations where there is a risk of harm. Purpose: The study’s aims were a) to investigate staff’s response to autonomy-promoting and risk-averse care situations and b) to use the Theory of Reasoned Action (TRA) to investigate which factors influence staff’s intentions to act in these situations. Method: A quantitative cross-sectional quasi-experimental design, with vignette-based surveys depicting three care situations differing in terms of autonomy-promoting or risk-averse staff behavior. Sample: Nursing staff (N = 62) recruited from five specialist dementia care homes. Results: Overall, staff ratings of the vignettes suggested risk-aversion is more common than autonomy-promotion, both among their colleagues and in their own behavior, while the TRA analyses indicated that subjective norms more than attitudes influence the behavioral intentions of staff.

Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap om hur kundfokus enligt Total Quality Management kan förstärkas i socialtjänstens uppföljning av insatsen vård-och omsorgsboende. Genom kvalitativ metod har dokumentanalys och kartläggning av dokument från socialstyrelsen och tre olika kommuner genomförts för att undersöka vilka verktyg för kvalitetssäkring som används av socialtjänsten idag. Verktygen som inhämtades var identiska i form av kvantitativa uppföljningsfrågor. De bedömdes inte vara tillräckligt kundorienterade ur TQM perspektiv och därför modifierades dessa till en ny intervjumall med öppna frågor. Den modifierade intervjumallen testades på fyra informanter som bor på vård-och omsorgsboende för att undersöka på vilket sätt kundperspektivet i uppföljningsprocessen kan bidra till högre kvalitet på insatsen. Slutsatsen är att uppföljningar med öppna frågor var ett steg närmare kundperspektivet, men dock inte tillräckligt då uppföljningsfrågorna endast undersökte informanternas basbehov. Förbättringsområden på insatsen vård-och omsorgsboende som identifierats från informanternas utsagor stämmer med vad tidigare forskning definierat som största svårighet med implementering av TQM i offentlig sektor: begränsade ekonomiska resurser samt att tillgodose en stor grupps varierade och individuella behov. Begränsade ekonomiska resurser leder till personalbrist, brist på utbud på aktiviteter och hur ofta de kan genomföras samt mindre varierade måltider och sämre kvalitet på råvaror. / The purpose of this report is to contribute with knowledge of how customer focus from a perspective of Total Quality Management can be strengthened in the social services' follow-up of care and care housing. Qualitative document and survey analysis of documents from the Swedish National Board of Social Affairs and three different municipalities were carried out to investigate which tools for quality assurance are used by the social service today. The tools obtained were identical in the form of quantitative follow-up questions. They were not considered to be sufficiently customer-oriented from TQM's perspective and therefore these were modified to a new interview template with open questions. The modified interview template was tested on four informants who live in nursing homes to investigate how the customer perspective in the follow-up process can contribute to higher quality of the intervention. The conclusion is that follow-ups with open questions were one step closer to the customer perspective, but not enough, since the follow-up questions only examined the informants' basic needs. Areas of improvement in nursing home care services identified from the informants' statements are consistent with what previous research has defined as the greatest difficulty in implementing TQM in the public sector: limited financial resources and meeting a large group's varied and individual needs. Limited financial resources lead to staff shortages, lack of range of activities and how often they can be carried out as well as less varied meals and poor quality of raw materials / <p>2020-06-26</p>

Bakgrund: Äldre med hörselnedsättning är sårbara i dagens samhälle, även inom vård- och omsorgsboenden. Hörselnedsättning bland äldre upplevs problematisk och kan leda till komplexa situationer i vardagen. Vårdpersonal bär ansvar för omvårdnad av alla människor, oberoende tillstånd. Vårdpersonalens möte med äldre som har hörselnedsättning kanpåverka omvårdnaden. Problem: Hörselnedsättning påverkar vardagen för den äldre och den omvårdnad som ska ges. Målet med examensarbetet är att identifiera vårdpersonalens erfarenheter av omvårdnad för äldre med hörselnedsättning. Syfte: Syftet var att skapa en översikt av vårdpersonalens erfarenheter av omvårdnad för äldre med hörselnedsättning vid vård- och omsorgsboende. Metod: En allmän litteraturöversikt med stöd av 12 vetenskapliga artiklar för analys. Utvalda vetenskapliga artiklar är av kvalitativ, mix- och kvantitativ ansats. Resultat: Det framkommer tre kategorier från analysen. Resultatet delas i tre rubriker betydelse av kommunikation, strategier för hörselbedömning och hörselhjälpmedel samtutbildning som resurs för omvårdnad. Slutsats: Vårdpersonalen använderkommunikationsstrategier vid omvårdnad av äldre personer med hörselnedsättning, för att undvika hinder samt konsekvenser som kan uppstå. Vårdpersonalen anser brist på utbildning avseende omvårdnad för äldre med hörselnedsättning. / Background: Elderly with hearing loss are vulnerable in the society, even in nursing homes. Hearing loss among elderly is perceived as problematic and can lead to complex situations in everyday life. Nursing staff is responsible for the care of all people, regardless of condition. Nursing staff interactions with elderly people who have hearing loss can affect nursing careoutcome. Problem: Hearing loss affects elderly´s everyday life, where problems in nursing can arise. The goal of the work is to identify nursing staff’s experiences of nursing care for elderly with hearing loss. Aim: The aim was to create an overview of the care staff's experiences of nursing for elderly with hearing loss in nursing homes. Method: A general literature review supported by 12 scientific articles for analysis. Selected scientific articles are of qualitative, mixed and quantitative approach. Result: Three categories emerge from the analysis. The result is divided into three headings: importance of communication, strategies for hearing assessment and hearing aids and education as a resource for nursing. Conclusions: Nursing staff use communication strategies when caring for elderly with hearing loss, to avoid obstacles and consequences that may arise. They feel lack of training regarding nursing for elderly with hearing loss.

Nästan alla som har en kognitiv sjukdom utvecklar någon typ av beteendemässiga och psykiska symptom vid demens (BPSD). De olika symptomen vid BPSD kan ha många olika orsaker, däribland olika kroppsliga besvär eller otillfredsställda behov. Även biverkningar av läkemedel kan vara en orsak till att BPSD uppstår. Riktlinjerna säger att BPSD i första hand ska behandlas med icke-farmakologiska åtgärder. Trots detta behandlas BPSD ofta med läkemedel. Många av de läkemedel som används är olämpliga för personer med kognitiv sjukdom. Icke-farmakologiska åtgärder kan riktas till att tillfredsställa personens behov medan läkemedelsbehandling syftar till att minska ett symptom. Studiens syfte var att undersöka effekten av icke-farmakologiska åtgärder vid BPSD hos personer med kognitiv sjukdom som bor på vård- och omsorgsboende. Den metod som användes för att besvara studiens syfte var en integrerad analys för allmän litteraturöversikt. Data har sökts fram via CINAHL, PubMed och manuella sökningar. Femton artiklar inkluderades till resultatet i denna studie.  Resultatet är presenterat i kategorierna: Enkla interventioner och Komplexa interventioner med underkategorierna: Hundterapi, Ljusterapi och Pedagogiska föremål. Resultatet visar att ett flertal icke-farmakologiska åtgärder hade signifikant minskande effekt på BPSD men även att implementeringen av icke-farmakologiska åtgärder i vissa fall kunde leda till en ökning av somliga BPSD-symptom. Det fanns fall där olika studier kommit fram till olika effekt av liknande interventioner. Slutsatsen är att det finns underlag som motiverar prioriteringen av icke-farmakologiska åtgärder vid BPSD samt att dessa åtgärder ska utformas personcentrerat. / Almost everyone who has a cognitive disease will develop some type of behavioral and psychological symptoms of dementia (BPSD). The different symptoms of BPSD can have many different causes, including physical ailments or needs that have not been satisfied. Side effects from drugs can be another cause for BPSD. The guidelines recommend that BPSD should primarily be treated with non-pharmacological interventions. Despite this, BPSD is often treated with drugs. Many of the drugs used are inappropriate for people with cognitive disease. Non-pharmacological interventions focus on the person's needs while drug treatment is primarily focused on a symptom. The aim of the study was to investigate the effect of non-pharmacological interventions on BPSD in people with cognitive disease living in nursing homes. The method used to answer the aim of this study was an integrated analysis for a review of literature. Data was sought through CINAHL, PubMed and manual searches. Fifteen articles were included in the result of this study. The result is presented in the categories: Simple interventions and Complex interventions with the subcategories: Dog therapy, Light therapy and Pedagogic objects. The result shows that several non-pharmacological interventions had significantly decreasing effect on BPSD but also that the implementation of non-pharmacological interventions in some cases could lead to an increase of some BPSD-symptoms. There were cases where different studies showed different effects from similar interventions. In conclusion it is supported to prioritate non-pharmacological interventions in BPSD and that these interventions should be designed in a person centred way.