Karolinska universitetssjukhuset bildades i januari 2004 genom en sammanslagning av tidiga-re Huddinge Universitetssjukhus och Karolinska sjukhuset. Medias bevakning av organisa-tionsförändringen har varit omfattande och de politiska beslutsfattarna har jobbat med att förmedla bakgrunden till sammanslagningen. Fusionen genomfördes för att effektivisera sjukvården och därmed förbättra vårdkvaliteten. En viktig del i effektiviseringsprocessen var att koncentrera den högspecialiserade vården och på så sätt även stärka dess konkurrenskraft. Syftet med denna uppsats var att ta reda på om patienterna vid Karolinska Universitetssjukhuset har uppfattat några effekter i form av förbättrad vårdkvalitet samt om det finns skillnader mellan beslutsfattarnas och patienternas uppfattning om avsikterna till sammanslagningen. Detta har undersökts med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning bland patienter på sjuk-huset. Undersökningen visar att patienternas uppfattning om den främsta avsikten till fusionen inte överensstämmer med ansvariga beslutsfattares. Patienterna tror att den främsta avsikten till sammanslagningen var ekonomiska fördelar. En orsak till detta kan vara en allmän uppfatt-ning om att förändringar i offentlig verksamhet enbart sker för att spara pengar, en annan för-klaring är troligtvis medias bevakning och fokusering på kostnaderna för sammanslagningen. Få patienter uppfattar någon skillnad i vårdkvaliteten före och efter sammanslagningen, vilket eventuellt kan bero på att den genomfördes så pass nyligen. Detta behöver i sig inte betyda att det inte finns några skillnader utan snarare att eventuella effekter är lättare att mäta på längre sikt. Det fanns heller inte några stora skillnader i jämförelsen av den förväntade och upplevda vårdkvaliteten. Resultatet är intressant då kundundersökningar gällande service och kvalitet ofta visar på motsatsen, dvs. att kunder har relativt höga förväntningar i förhållande till vad de sedan upplever att de får.

Drygt 95 000 barn vårdas på sjukhus i Sverige varje år och studier indikerar att vårdskador är betydligt vanligare hos barn än hos vuxna. Bland annat till följd av komplicerade dosberäkningar för läkemedel och barns lägre förmåga att förklara sina symtom som gör det svårare att ställa diagnos. Syftet med litteraturöversikten är att kartlägga det internationella forskningsläget om vårdskador i omvårdnaden av barn inom somatisk slutenvård. Litteraturöversikten baseras på sökningar i databaserna PubMed och CINAHL och i resultatet inkluderas tolv artiklar. Vårdskador hos barn identifierades där med självrapportering av sjukhuspersonal samt metoderna markörbaserad journalgranskning och direkt observation. Beroende på metod och använda definitioner skiljde sig antalet identifierade vårdskador hos barn kraftigt åt mellan dom olika studierna. Det är ett allmänt problem för forskningsområdet och försvårar slutsatser och jämförelser mellan studier. Trots det bidrar metoderna med mycket användbar information som är nödvändig i ett aktivt arbete för att minimera antalet vårdskador. / <p>Godkännande datum: 2016-10-31</p>

Intresset av att ta reda på personers upplevelser inom vård är viktigt. Det kan ge en indikation på vad som skall ändras och om ändringen har inneburit en positiv förändring. Denna ändring kan då mätas i ny uppföljning. En personcentrerad vård är en viktig faktor i vården av svårt sjuka patienter. Denna bygger på kommunikation mellan patient, personal, delaktighet och partnerskap. Bra ledarskap ger förutsättningar för personcentrerad vård samt kan leda till kvalitetsförbättrande åtgärder. Populationen bestod av patienter över 18 år som hade diagnostiserats med ett högmalignt sarkom i mjukdelar eller skelett under perioden 1 januari 2011-31 december 2012. Urvalet bestod av 90 patienter som tillfrågades om att besvara en enkät. Syftet med denna studie var att utvärdera hur patienter med sarkom upplevde vårdkvalitet under hela behandlingsperioden som innefattar operation och eventuell onkologisk behandling samt identifiera eventuella förbättringsområden. För att mäta personers uppfattning om given vårdkvalitet och hur pass viktigt det ansågs vara för patienten har en enkät använts. Enkäten som använts är KUPP (Kvalitet Ur Patientens Perspektiv) och svaren bedöms med hjälp av en skattningsskala. Studien är en deskriptiv retrospektiv studie med kvantitativ ansats. Sextiotre personer har besvarat enkäten där de skattar de faktiska förhållandena i vården och vilken subjektiv betydelse frågan har. Resultatet presenteras i form av ett åtgärdsindex utifrån begreppen: Bristande kvalitet, Balans låg, Balans hög och Övergod kvalitet. Resultatet visade att de områden som patienten upplevde bristfälliga var information, tillfredställelse, väntetider och bemötande. Resultatet visade även att patienterna upplevde brist avseende samarbetet mellan olika vårdinstanser. Slutsatsen visar att det finns ett antal kvalitetsåtgärder att arbeta med framöver och att information och delaktighet från patientens sida är en viktig aspekt. Fler uppföljande studier behövs.

No description available.

Det är inte ovanligt att sjuksköterskor inom den somatiska vården möter patienter med missbruksproblematik i det dagliga arbetet. Det innebär att sjuksköterskor behöver besitta kunskap och kompetens för att kunna tillämpa en god vård till dessa människor. Syftet med detta arbete var att undersöka sjuksköterskors attityder, förhållningssätt och upplevelser av kunskap i relation till patienter med missbruksproblematik inom den somatiska vården. Studien genomfördes i form av en litteraturöversikt och studiens resultat är en sammanställning av resultaten från 11 vetenskapliga studier. Resultaten beskrivs utifrån teman och subteman enligt följande rubriker: sjuksköterskors attityder och förhållningssätt i vårdandet av patienter med missbruksproblematik, sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser i vårdandet och utbildningens värde genom kunskap och stöd. Resultatet visar att vårdrelationen mellan sjuksköterskor med negativa attityder och patienter med missbruksproblematik kan präglas av misstänksamhet vilket inverkar negativt på vårdrelationen. Bristande attityder från sjuksköterskor, till följd av kunskapsbrist kan påverka vården av patienter med missbruksproblematik negativt. Sjuksköterskor ansåg sig vara i behov av mer utbildning samt stöd i sin yrkesroll. Mer kunskaper skulle kunna påverka sjuksköterskors attityder och förhållningssätt till det bättre och på så vis bidra till god kvalitet i vårdandet. Med ökad kunskap och kvalitet i vårdandet skulle hållbar utveckling kunna gynnas genom tillvaratagande av ekologiska, ekonomiska och sociala dimensioner.

No description available.

Introduktion: Varje år besöker cirka 2,5 miljoner patienter Sveriges akutmottagningar. På en akutmottagning kan arbetsbelastningen vara mycket komplex. Hög patientsäkerhet är ett grundläggande krav enligt Hälso- och sjukvårdslagen, vilket innebär att sjuksköterskor ska bedriva en omvårdnad med god kvalitet för att minska risken för att vårdskador uppstår. Syftet: Syftet med studien var att belysa vad som påverkar sjuksköterskans arbetsbelastning och som kan komma att påverka patientsäkerheten och vårdkvaliteten på en akutmottagning. Metod: Litteraturstudie genomfördes med hjälp utav Polit och Beck’s nio steg. Utifrån sökningar i databaserna CINAHL och PubMed valdes 13 stycken vetenskapliga artiklar som svarade mot studiens syfte. Samtliga artiklarna genomgick en kvalitetsgranskning och artiklarnas innehåll sammanställdes i en matris. Resultat: Litteraturstudiens resultat redovisades i fem teman. Dessa teman varArbetsförhållanden, Tidsbrist, Brister i organisationen, Avbrott i arbetet och Kollegialt stöd. Resultatet visade att arbetsbelastningen påverkade sjuksköterskans arbete och som i sin tur påverkade patientsäkerheten och vårdkvaliteten på en akutmottagning. Slutsats: Sjuksköterskor belyser vad som kan påverka arbetsbelastningen och som kan komma att påverka patientsäkerheten och vårdkvaliteten på en akutmottagning. En påverkan i arbetsbelastningen kunde försvåra sjuksköterskans möjligheter att hjälpa patienterna och det krävs att detta tas på allvar för att minska risken att vårdskador uppstår.

Bakgrund Vård av en patient innebär att skapa trygghet, möjliggöra social samvaro, skapa god kommunikation och empati, tillgodose basal hygien samt att motivera denne att fullfölja sin behandling. Omvårdnad innehåller mentala, emotionella och fysiska komponenter. Omvårdnad kräver därigenom emotionellt arbete som utförs för att reglera vårdarens egna emotioner så att de blir lämpliga för en viss kontext eller i en viss situation. Sjuksköterskan som har förmåga att arbeta med sina egna emotioner, anses ha större förmåga att skapa närvarande relationer till patienten och inge patienten en känsla av omtanke vilket ökar dennes och sjuksköterskans välbefinnande. Detta ligger till grund för att kunna ge tillfredställande omvårdnad på lika villkor. Syfte Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans emotionella utmaningar i mötet med patienter. Metod Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie med sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Därutöver utfördes manuell sökning. Sökningarna resulterade i att 15 artiklar inkluderades. Artiklarna lästes, analyserades samt sammanfattades i en matris som sedan utgjorde ett underlag för presentationen av resultatet. Resultat Emotionella svårigheter uppstod ibland i samband med omvårdnad. Två övergripande områden framträdde: Inom det första området behandlades sjuksköterskans emotionella upplevelser och resultaten tydde på att en del sjuksköterskor i vissa situationer kände maktlöshet, ambivalens, stress, rädsla och oro, emotionell smärta och sårbarhet samt avsmak och obehag. Inom det andra området berördes hur sjuksköterskans starka emotioner och reaktioner kunde påverka vårdkvalitet, med risk för icke-adekvat vård. Slutsats Vid svåra emotionella påfrestningar kunde sjuksköterskans använda distansering och undvikande som skyddsmekanism. Detta kunde riskera en försämrad vårdrelation, med minskad tillit och ömsesidighet i relationen med patienten samt medföra att viktiga symtom förbisågs.

Patientsäkerhet och vårdkvalitet är centralt i all perioperativ omvårdnad. Begreppen används ofta i den perioperativ omvårdnad, men de har inte en fast definition. För att kunna förstå begreppens mening i den perioperativa kontexten genomfördes ett scoping litteraturstudie med utgångspunkt i forskning från perioden 2011 till 2021. Litteraturstudien utfördes utifrån Arksey och O’Malley (2005) metodbeskrivning. Syftet var att beskriva hur begreppen patientsäkerhet och vårdkvalitet används perioperativt. Litteratursökningen identifierade 27 relevante artiklar. Dessa artiklar var kvantitativa, kvalitativa och litteraturstudier. De täcker ett brett spektrum av olika tillvägagångssätt och resultat. Resultaten av den tematiska analysen bekräftar att det inte finns en universell definition av begreppen. Istället verkar de bero på vilken metodik forskarna har använt i sin forskning. Studien identifierade hinder och möjligheter relaterad till dokumentation och kommunikation, efterlevnad av evidensbaserade riktlinjer, arbetsmiljö och arbetsbelastning, operationssjuksköterskans egenmakt, missuppfattade roller i operationsteamet och de sköra patienterna. Operationssjuksköterskornas funktion är att giva personcentrerad vård och göra högkvalitativa överlämningar. Slutsatsen är att det finns forskningsmöjligheter, särskilt kring teatervårdssköterskors intraoperativa roll. Studien visar att det finns ett behov av ytterligare riktad forskning inom området.

Sjuksköterskor står inför betydande utmaningar i sin yrkesroll, vilket ofta resulterar i stress och emotionell utmattning. Mindfulness har föreslagits som ett verktyg för att hantera dessa utmaningar och förbättra vårdkvaliteten. Trots dess potentiella fördelar finns det en brist på djupgående förståelse av sjuksköterskors erfarenheter med att implementera mindfulness i sitt arbete. Detta examensarbete syftar därför till att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att implementera mindfulness i det kliniska arbetet. En allmän litteraturöversikt genomfördes för att samla och analysera befintlig forskning om ämnet. Artiklarna söktes fram i två olika databaser. Totalt nio artiklar analyserades och presenterades i resultatet. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde förbättrat psykiskt välbefinnande, ökad närvaro i patientvården, och förbättrade arbetsrelationer genom mindfulness-interventioner. Dessa effekter bidrog till att förbättra både sjuksköterskornas arbetsprestanda och kvaliteten på patientvården. Resultaten bekräftar vikten av mindfulness som ett verktyg för sjuksköterskors psykiska hälsa och arbetsprestanda. Mindfulness bidrar till en mer empatisk och patientcentrerad vård. Utmaningar som tidsbrist och emotionella hinder identifierades, vilket understryker behovet av fortsatt forskning och integration av mindfulness i sjuksköterskans utbildning och praktik.