Bakgrund: Närstående till patienter som får palliativ vård står inför en betydande börda. Denna börda kan vara fysisk, känslomässig och praktisk. Personer boende på glesbygden har utmaningar som långa avstånd till vårdinrättningar och brist på tillgång till specialiserad vård. Resurser i glesbygden har begränsad kapacitet att svara upp mot behoven hos patienten och deras familj. Det är dokumenterat att det finns utmaningar med att bedriva och följa riktlinjer för palliativ vård i glesbygdsområden men det saknas en sammanfattande bild av närståendes upplevelser i samband med palliativ vård i glesbygden.  Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser vid palliativ vård i glesbygd.  Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes. Sökningar genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl och resulterade i 11 artiklar som bedömdes kunna svara på syftet. De valda artiklarna analyserades med en tematisk analysmetod. Resultat: Resultatet kan sammanfattas i fyra huvudteman: Interaktion med vårdpersonal, Från okunskap till förståelse, Uppoffring och belöning och Praktiska förutsättningar. Resultaten kopplas i resultatdiskussionen till Andersheds teori om delaktighet, med insikter som kan härledas till både delaktighet i ljuset och mörkret. Perspektiven som framkommer belyser olika aspekter av delaktighet inom ramen för Andersheds teoretiska ramverk.  Slutsats: Sammantaget visar studien på den betydelsefulla rollen av gemenskap, kommunikation och individanpassad vård i palliativ miljö, vilket har implikationer för hur vården kan förbättras och anpassas för att möta närståendes behov och önskemål i glesbygdsområden. / Background: Families of patients receiving palliative care face significant burdens. These burdens can be physical, emotional, and practical. People living in rural areas have challenges such as long distances to health care facilities and lack of access to specialized care. Resources in rural areas have limited capacity to respond to the needs of the patient and their family. It has been documented that there are challenges with conducting and following guidelines for palliative care in rural areas, but there is a lack of a summary picture of relatives' experiences in connection with palliative care in rural areas.  Aim: The aim is to describe the experiences of relatives in palliative care in rural areas.  Method: A literature review was conducted using an inductive approach. Searches were performed in the PubMed and Cinahl databases and resulted in 11 articles deemed able to address the aim. The selected articles were analyzed using a thematic analysis method.  Results: The results can be summarized into four main themes: Interaction with Healthcare Personnel, From lack of knowledge to understanding, Sacrifices and rewards, and Practical Conditions. In the results discussion the findings are linked to Andershed's theory of participation, with insights that can be attributed to both participation in light and darkness. The perspectives that emerge illuminate different aspects of participation within the framework of Andershed's theoretical framework.  Conclusion: This study highlights the significant role of community, communication, and individualized care in the palliative environment, with implications for how healthcare can be improved and adapted to meet the needs and preferences of relatives in rural areas.

<p><p>Aim: To examine how midwives describe good and safe postpartum care of mothers with infants in neonatal care, and which prerequisites and obstacles they see to giving good and safe care while minimizing time of separation. Method: Semi structured qualitative interviews with ten midwives at two maternity wards in Uppsala. The interviews were recorded, transcribed verbatim and processed by manifest analysis. Results: Three categories were identified, <em>Good and safe care, Organization as an obstacle </em>and <em>The midwife role.</em> Good and safe postpartum care of mothers with infants in neonatal care required knowledge, appropriate equipment, good guidelines, possibility to see the mother, contact between mother and infant and good collaboration between the maternity and neonatal wards. This collaboration was insufficient. Organizational obstacles were shortage of staff, lack of guidelines and the distance between the wards. The midwives thought that integrated care of mother and child would be optimal, or at least a midwife responsible for the mother at the neonatal ward and a pediatric nurse on the maternity ward. The midwife saw herself as the woman's advocate who perceives the family as a whole. Being responsible for the mother´s care, their dilemma was how to prioritize between medical safety and encouraging her to stay with her infant. Conclusions: This is a topic that midwives are committed to. It causes frustration and feelings of insufficiency, but also of being important and capable of making a difference. Many thoughts about how the nursing care functions and should be provided were found. Many improvements are needed, organizational improvements as well as an increased collaboration between the departments are desired.<strong> </strong></p></p><p> </p>

No description available.

No description available.

Syfte: Att testa den patientenkät som används i utvärdering av en leversjuksköterskemottagning på patienter med dekompenserad levercirros för att undersöka upplevelsen av att besvara frågorna samt frågornas relevans till patientens situation. Metod: Pilotstudiens metod var mixad. Resultat: Spridningen av deltagarnas upplevelse av oro/obehag av enkäten var stor (VAS 6-100 millimeter). Vid få sjukdomssymtom väcktes oro om framtida sjukdomsutveckling men vid längre tids sjukdom kändes samtliga symtom igen, tankar om tidigare beteende uppstod vid alkoholsorsakad sjukdom. En mindre spridning (VAS 66-92 millimeter) sågs gällande hur viktiga/väsentliga frågorna upplevdes. Frågor om bemötande ansågs viktiga och påverkade upplevelsen av rätten till vård. Kompletterande frågor om individuellt anpassad information samt upplevelsen av delaktighet vid information efterfrågades. Deltagarna visade hög uppskattning (VAS 73-95 millimeter) till att sjukdomen/situation uppmärksammades genom enkäten. Besöken till sjuksköterskan skiljde sig från läkarbesök. Sjuksköterskan fokuserade på egenvård och mer tid fanns för information. För en informant innebar försöksverksamheten ökade antal sjukhusbesök, samordning innebar för- och nackdelar. Vid symtom på fatigue och nedsatt koncentrationsförmåga upplevdes enkäten lång, tvådelad enkät efterfrågades. Vid lindrig sjukdom upplevdes enkäten inte ansträngande. Språket var enkelt att förstå och innehållet upplevdes relevant. De öppna frågeställningarna tillförde inte något för de tre informanterna. / Purpose: To test the patient questionnaire used in the evaluation of an intervention with nurse-led clinic for patients with decompensated liver cirrhosis to examine the experience of answering the questions as well as their relevance to the patient's situation. Method: The pilot study was conducted with a mixed method. Results: The variation of the participants' experience of anxiety/discomfort of the questionnaire was large (VAS 6-100 millimeters). Individuals with few disease symptoms had concerns about future development of the disease, in the case of long disease experience all the symptoms was familiar. Following alcohol induced disease thoughts of past behavior occurred. A smaller variation (VAS 66-92 millimeters) was seen regarding the experience of how important/essential the questions felt. Questions about treatment were considered important and affected the perception of care. Questions about individualized information was requested as well as the experience of participation in the exchange of information. The participants showed a high appreciation (VAS 73-95 millimeters) that the disease/situation was highlighted by the survey. The visits to the nurse differed from appointments to physicians. The nurse focused on self-care and more time was available for information. For one informant the intervention increased the total number of hospital visits, coordination meant advantages and disadvantages. Symptoms of fatigue and impaired concentration made the questionnaire experienced as too long, a two-parted questionnaire was requested, the size was not strain in mild disease. The language was easy to understand and the content perceived relevant. The open issues brought nothing for the three informants.

Aim: To examine how midwives describe good and safe postpartum care of mothers with infants in neonatal care, and which prerequisites and obstacles they see to giving good and safe care while minimizing time of separation. Method: Semi structured qualitative interviews with ten midwives at two maternity wards in Uppsala. The interviews were recorded, transcribed verbatim and processed by manifest analysis. Results: Three categories were identified, Good and safe care, Organization as an obstacle and The midwife role. Good and safe postpartum care of mothers with infants in neonatal care required knowledge, appropriate equipment, good guidelines, possibility to see the mother, contact between mother and infant and good collaboration between the maternity and neonatal wards. This collaboration was insufficient. Organizational obstacles were shortage of staff, lack of guidelines and the distance between the wards. The midwives thought that integrated care of mother and child would be optimal, or at least a midwife responsible for the mother at the neonatal ward and a pediatric nurse on the maternity ward. The midwife saw herself as the woman's advocate who perceives the family as a whole. Being responsible for the mother´s care, their dilemma was how to prioritize between medical safety and encouraging her to stay with her infant. Conclusions: This is a topic that midwives are committed to. It causes frustration and feelings of insufficiency, but also of being important and capable of making a difference. Many thoughts about how the nursing care functions and should be provided were found. Many improvements are needed, organizational improvements as well as an increased collaboration between the departments are desired.

ABSTRACT Problems with high turnover in nursing has escalated during the last years both nationally and internationally. according to previous research job satisfaction and quality of care was connected to specific features of the hospital work environement. It was also recommended by Coomber &amp; Barriball (2007) to analyze job satisfaction at ward level with qualitative interviews to get a deeper and more extended insight in which specific features are of importance. The aim of this study was to investigate and describe the experiance of job satisfaction in relation to quality of care from nurses perspective. This study was carried out at an orthopaedic ward with primary nursing as organizational context of care. Two focus group interviews were conducted, they comprised nine nurses with at least two years experiance of primary nursing. A qualitative content analysis with inductive approach was used in order to develop more detailed insights of potential factors influencing work satisfaction at ward level. Two themes were identified. Theme (1).Factors of importance in the hospital work environement that affect job satisfaction and quality of care. This theme included three subcategories; hindrances and support from the organization, and support from the organizations underlying context of care. Theme (2): Positive feedback from the patients enhances job satisfaction. This theme included how the nurses perceive the concept quality of care and to deliver high quality care. This study indicated that nurses ability of deliverence of high quality care is regulated by the guidelines of the organization, the organizational context of care and how well different specific features consociate. The nurses expressed that they experienced job satisfaction when they had influence over the process of care delivery and also when the patients gave positive feedback on their job performance. / SAMMANFATTNING Problem med hög personalomsättning och sjuksköterskebrist har de senaste åren eskalerat både nationellt och internationellt. Enligt tidigare forskning är arbetstillfredsställelse samt vårdkvalitet  kopplat till specifika kännetecken i vårdmiljön. Enligt Coomber &amp; Barriball (2007) finns det ett starkt behov av att analysera arbetstillfredsställelse hos sjuksköterskor på avdelningsnivå via kvalitativa intervjuer för att få detaljerade insikter i vilka komponenter som är av betydelse. Föreliggande studie syftar till att undersöka och beskriva upplevelsen av arbetstillfredsställelse relaterat till vårdkvalitet ur ett sjuksköterskeperspektiv. Denna studie utfördes på en ortopedavdelning med korttidsvård och helhetsansvar för omvårdnad som organisationsmodell. Nio sjuksköterskor deltog i två fokusgruppsintervjuer. Samtliga hade minst två års erfarenhet av att arbeta med helhetsansvar för omvårdnad. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats för att få detaljerade insikter i vilka komponenter som hade betydelse för arbetstillfredsställelsen utfördes. Två teman utkristalliserades. Tema(1):  Faktorer i vårdmiljön som påverkar arbetstillfredsställelse och vårdkvalitet. Detta tema inbegriper stöd respektive hinder från organisationen, samt stöd från aktuell organisationsmodell. Tema (2): Positiv återkoppling från patienterna bidrar till arbetstillfredsställelse. Detta tema inbegriper hur sjuksköterskorna ser på innebörden i begreppet vårdkvalitet och att ge vård av god kvalitet. I studien framkom att sjuksköterskornas möjligheter att ge vård av god kvalitet styrs av verksamhetens riktlinjer, vårdmiljöns infrastruktur och hur väl dessa delkomponenter samverkar. Sjuksköterskorna gav uttryck för att de upplevde arbetstillfredsställelse när de hade inflytande över omvårdnadsprocessen samt även när patienterna gav positiv återkoppling på resultatet av arbetet.

Bakgrund Den åldrande befolkningen i Sverige ställer idag högre krav på kvaliteten inom äldreomsorgen. Delaktighet har identifierats som en nyckelfaktor för att förbättra vårdkvaliteten, arbeta personcentrerat och främja de äldres välbefinnande. Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors och äldre personers erfarenheter av delaktighet i omvårdnaden inom äldreomsorgen. Metod Studien baserades på en systematisk litteraturöversikt där befintlig forskning om ämnet analyserats och ett nytt resultat framställts. Resultat Resultatet visade på att både sjuksköterskor och de äldre värderade delaktighet högt inom vårdandet. Det framkom två huvudkategorier vilket var; vårdmöte och individanpassad omvårdnad. Dessa huvudkategorier indikerar på att resultatet både innehöll hinder som exempelvis brist på tid och resurser men även förhållningssätt som främjade delaktighet, exempelvis individanpassad vård. Slutsats Sammanfattningsvis visade arbetet på att det finns ett ytterligare behov av utbildning hos sjuksköterskor inom området delaktighet och organisatoriska förändringar som kan främja delaktighet i den individanpassade vården hos de äldre. Där utveckling inom området kan ge möjlighet för sjuksköterskan att kunna arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt där de äldres önskemål och preferenser står i centrum för att förbättra deras livskvalitet och välbefinnande. / Background The aging population in Sweden currently imposes higher demands on the quality of elderly care. Participation has been recognized as a crucial factor for enhancing the quality of care, working in a person-centered manner, and promoting the well-being of the elderly. Aim The aim of the study was to describe the experiences of nurses and elderly individuals regarding participation in nursing care within elderly care services. Method The study is based on a systematic literature review where existing research on the subjectis analyzed, and new findings are produced. Results The findings indicated that both nurses and the elderly highly valued participation in care. Two main categories emerged: care meetings and individualized care. These main categories suggest that the results included both barriers, such as a lack of time and resources, and approaches that promoted participation, such as individualized care. Conclusions In summary, the work demonstrated that there is an additional need for education among healthcare personnel in the field of participation and organizational changes that can promote individualized care for the elderly. Development in the field can provide the opportunity for nurses to work from a person-centered approach where the elderly's wishes and preferences are central to improving their quality of life and well-being.

Studier visar att en god och säker vård har ett nära samband med en hög grad av omvårdnadskompetens hos personalen. Trots att specialistsjuksköterskor har ansvar för att initiera och tillämpa evidensbaserad vård samt att driva utvecklingen inom vården saknas en tydlig beskrivning av vad detta faktiskt innebär samt hur kompetensen bäst kan komma till användning. Syftet är att belysa specialistsjuksköterskors kompetens och dess betydelse för vårdkvalitet och vårdutveckling. För att kunna besvara syftet utfördes en litteraturöversikt. Arton artiklar, varav tolv med kvalitativ metod och sex med kvantitativ metod inkluderades i resultatet. Samtliga artiklar kvalitetsbedömdes med modifierade granskningsmallar. Därefter gjordes en tematisk analys av artiklarnas resultat. Specialistsjuksköterskors avancerade kompetens visade sig ha en viktig betydelse för flera patientgrupper såväl som för andra vårdprofessioner. Den avancerade kompetensen gjorde skillnad i både vårdkvalitet och vårdutveckling. Ett flertal utmaningar i form av organisatoriskt motstånd och otydligheten i rollbeskrivningar kan leda till brist på utvecklingsmöjligheter och att kompetensen som specialistsjuksköterskor har inte används fullt ut. Att sjukvårdsorganisationer tar tillvara på specialistsjuksköterskors kompetens behöver ses som en förutsättning för vårdens förbättringsarbete och för utvecklingen av vårdkvaliteten. / Research has proven that a care of high quality is connected with a high degree of nursing competence. Although nurse specialists with advanced education have responsibilities to implement evidence-based research in practice, in addition to improve the quality of nursing care, there is a lack of a comprehensive and clear description of what this actually means and how their skills best should be applied. The purpose of this study is to examine the roles of nurse specialists and the impact their professional knowledge has on quality of care and health care development. A literature review was performed. Eighteen articles, of which twelve with qualitative method and six with quantitative method, were included in the result. A thematic analysis was made of the results of the articles. The skills of specialist nurses proved to be important for several patient groups as well as for other healthcare professions. The advanced competence made a difference for both quality of care and healthcare improvement. Thus, several challenges like organizational resistance and ambiguity in role descriptions can lead to a lack of development opportunities and that the competence of specialist nurses are not being fully utilized. The skills of nurse specialists need to be seen by healthcare organizations as a prerequisite for the improvement of care and for the development of care quality.

Bakgrund: Inom röntgensjuksköterskans profession ligger stor vikt på att undersökningarna är så effektiva som möjligt för att hinna med avdelningarnas patientflöden. I dessa sammanhang hamnar patienten lätt i skymundan. Person- och patientcentrerad vård har blivit mer aktuella under de senaste åren, där personcentrerad vård är en del av professionens målbild, vilket lett till ett behov av ökad medvetenhet om begreppen och deras skillnader. Syfte: Studiens syfte var att ta reda på om röntgensjuksköterskor är medvetna om de jobbar med person- eller patientcentrerad vård samt om de vet skillnaden mellan dessa två begrepp och om detta följs upp antingen via utbildningar, föreläsningar eller på arbetsplatsträffar. Metod: En kvalitativ intervjustudie utfördes semistrukturerat med öppna frågor. Intervjuerna utfördes med 15 röntgensjuksköterskor vid två sjukhus. Intervjuerna analyserades med en induktiv manifest innehållsanalys och delades upp utefter domäner, subteman och teman. Resultat: Majoriteten av informanterna på sjukhusen hade någon kunskap angående begreppet patientcentrerad vård från sin utbildning eller arbetsplats. Några få informanter hade hört talas om begreppet personcentrerad vård men för flertalet var detta ett nytt begrepp. Begreppen förväxlades ofta och informanterna kände inte till någon tydlig skillnad. Informanterna kände flera gånger en avsaknad av informering om begreppen från sina avdelningar. Slutsats: Röntgensjuksköterskornas avsaknad av kännedom om begreppet personcentrerad vård visar att det är lång väg kvar innan professionens mål om personcentrerad vård är uppnått på röntgenavdelningar. Genom vidare informering kan medvetenheten om begreppen öka. Tidsbrist var det största hindret för röntgensjuksköterskorna att kunna arbeta utifrån patientens behov. / Background: Within the radiographers' profession, efficiency of examinations is of great importance to keep up with patient flows. In these contexts, patients can easily be forgotten. Person- and patient-centered care have become more relevant in recent years, with person-centeredness being a part of the profession's goals, which leads to a need for increased awareness of the concepts and their differences. Purpose: The study's purpose was to find if radiographers are aware of whether they work person- or patient-centered, whether they know the difference between these two concepts and whether this is followed up either through education, lectures or workplace meetings. Method: A qualitative semi-structured interview study was conducted with open questions. Interviews were conducted with 15 radiographers at two hospitals. The interviews were analyzed with inductive manifest content analysis with regards to domains, sub-themes and themes. Results: Most informants had some knowledge regarding the concept of patient-centeredness from their education or workplace. A few informants had heard of the concept of personcenteredness but for many it was a new concept. The informants did not know any clear difference between the two concepts and often lacked information regarding the concepts from their departments.  Conclusion: The radiographers' lack of knowledge regarding the concept of person-centeredness shows that the profession's goal of person-centered care is far from being achieved in practice. Through further information the consciousness of the concepts can increase. Lack of time was the biggest obstacle for the radiographers to be able to work with patients' need in mind.