SAMMANFATTNING Trakeotomi är ett operativt ingrepp och innebär att man gör ett strupsnitt på halsens framsida för att skapa fri luftväg. Denna öppning, trakeostoma, som skapats på halsen hålls öppen av en trakealkanyl. Trakealkanylen sitter i luftstrupen och skapar patientens artificiella andningsväg. Trakeostomi är ett ingrepp som ökar i Sverige och görs när sjukdomar eller skador i luftvägarna eller i centrala nervsystemet försämrar eller hindrar patienten från att andas genom näsan och munnen. Ingreppet genomförs också på patienter som behöver långvarig respiratorbehandling. Komplikationer av olika allvarlighetsgrad förekommer hos trakeostomerade patienter. Vård av trakeostomerade patienter är komplext och kräver ibland fördjupad förståelse och specialistkunskap av varje enskilt aspekt och därför kan samverkan i team mellan olika professioner behövas för professionellt omhändertagande. Syftet med denna studie var att beskriva vilken effekt multidisciplinärt trakeostomiteam har på vården av trakeostomerade patienter. Studien är en litteraturöversikt och sökning av de 15 inkluderade artiklarna genomfördes i PubMed och CINAHL. Majoriteten av de inkluderade artiklarna är baserade på observationsstudier där data insamlades retrospektivt. Litteraturöversikten resulterade i följande beskrivna effekter av multidisciplinärt trakeostomiteam på vården av trakeostomerade patienter, minskade komplikationer av olika allvarlighetsgrad. De minskade vårdtiden, den totala längden på sjukhusvistelse, vistelsetid efter utskrivning från intensivvårdsavdelningen och den totala tiden på intensivvårdsavdelningen. Teamet bidrog även till snabbare handläggning och beslut om dekanylering, förbättrade kommunikationsmöjligheter för patienten men även bättre kommunikation inom teamet. Utöver detta utarbetade och implementerade teamet kliniska riktlinjer och ansvarade för utbildning av personal, patienter och anhöriga. Några få studier visade även på kostnadseffektivitet. Resultatet av denna litteraturöversikt visade att multidisciplinärt trakeostomiteam har positiva effekter i vården av trakeostomerade patienter framförallt i form av minskade komplikationer och reducerad vårdtid. Teamet bidrar även till effektivare dekanyleringsprocess och snabbare initiering av talventil. Men dessa effekter måste tolkas med stor försiktighet pga. de inkluderade studiernas metodologiska svaghet och för att resultaten inte rakt av går att generalisera och överföra till svenska förhållanden och sjukvård.

Att mäta och dokumentera kliniskt vårdarbetet har inte prioriterats inom röntgenverksamheter. Tillgång till jämförelsedata skulle möjliggöra olika former av standardisering för förbättrad vårdkvalitet och patientsäkerhet. Att SPC- diagram (statistisk process styrning diagram)  inte uppmärksammas får effekt på patientsäkerhetsarbetet. Aktuell studie avser att öka kunskapen om vilka mätverktyg som finns att tillgå, vilka svar de kan ge och deras användbarhet. Syftet var jämföra och analysera olika standardiserade mätverktyg som kan användas inom somatisk slutenvård, för att förbättra vårdkvalitet och patientsäkerhet. Om möjligt, med betoning på röntgenverksamheter. En syntetiserande (integrativ) litteraturöversikt, av typen systematisk litteraturstudie, i avsaknad av metaanalys, valdes. Metoden är kvalitativ med induktiv ansats, mixad med kvantitativ metod. Fjorton olika mätverktyg presenteras i denna studie. Mätverktygen Shewhart- (styr-) diagram, flödesscheman och orsak-och-verkan diagram beskrivs mest frekvent. Alla, i studien medtagna mätverktyg, förbättrar noggrannheten vid beslutsprocesser. Shewhart- (styr-) diagram visar på variation (slöseri) över tid och om en process är stabil eller instabil. Flödesscheman och orsak-och-verkan diagram visar var förbättringsinsatser bör fokuseras i första hand.  Mätverktygen Lean, WMS (workflow management system), RFMEA (radiology failure mode and effect analysis) är unika genom sin mångsidighet. Att använda standardiserade mätverktyg ger tillgång till kvalitativ och betydelsefull information som förbättrar vårdens kvalitet, patienternas säkerhet samt förenklar analysen av data. / Measuring and documenting clinical care work has not been prioritized in radiology operations. Access to comparative data would allow for different forms of standardization for improved quality of care and patient safety. That SPC charts (statistical process control charts) are not noticed affects patient safety work. This study aims to increase knowledge about measurement tools available, what answers they can provide and their usefulness. The purpose was to compare and analyze various standardized measuring tools that can be used in somatic in-patients care, to increase the quality of care and patient safety. If possible, with emphasis on radiology operations. A synthesizing (integrative) literature review, of the type systematic literature review, in absence of meta-analysis, was chosen. Method is qualitative inductive approach, mixed with quantitative method. Fourteen different measuring tools are presented in this study. Shewhart (control) charts, flow charts and cause-and-effect charts are most frequently described. All measurement tools, included in the study, improves the accuracy at decision making processes. Shewhart (control) chart shows variation (waste) over time and whether a process is stable or unstable. Flow charts and cause-and-effect charts show where improvement efforts should be focused primarily. The Lean measurement tools, WMS (workflow management system), RFMEA (radiology failure mode and effect analysis) are unique through their versatility. Using standardized measurement tools provides access to qualitative and meaningful information that improves quality of care, patient safety, and simplifies data analysis.

Bakgrund Systemet för vård och omsorg är en invecklad konstruktion med många olika aktörer och yrkesgrupper, som lyder under olika styrning och har olika förutsättningar. Inom denna organisation kan många situationer uppstå som kan orsaka missnöje hos vårdtagare. Syfte Att beskriva organisatoriska faktorer inom vården, som orsakar missnöje hos vårdtagare, samt att beskriva urvalsprocesserna till de valda artiklarnas undersökningsgrupper. Metod Litteraturstudie baserad på tolv artiklar, både kvantitativa och kvalitativa, från åren 2007–2017. Huvudresultat Det största problemområdet för patienter var tillgänglighet. Väntetider av olika slag förekom ofta: väntan på att få en tidsbokning, lång tid i väntrum, väntan på behandling med mera. Specifikt för primärvården framkom svårigheter att få tid över huvud taget, och uppfattningar hos patienter om att primärvården inte kan hjälpa dem med deras problem. Missnöje med den fysiska vårdmiljön nämndes främst i form av personalbrist och brist på vårdplatser, men det förekom även andra klagomål relaterade till den fysiska miljön. Bristande samordning mellan olika aktörer och instanser vållar missnöje hos somliga patienter, bland annat i form av dålig kontinuitet i vården.   Slutsatser Det finns en rad orsaker till vårdtagares missnöje som har sin grund i vårdens organisation. Med ett fokus på vårdtagarens känslor kan sjuksköterskan hjälpa vårdtagaren att utveckla och förbättra hur hen hanterar den problematiska situationen och känslorna som uppstår. Detta underlättas av att sjuksköterskan har kunskap om hur organisationen är uppbyggd, och förståelse för dess komplexitet. Denna kunskap och förståelse är även en god förutsättning för organisatoriskt förbättringsarbete. / Background The health care system is an complex structure with many different actors and professions, who are subject to different management and different conditions. Within this organisation, many situations may arise that can cause dissatisfaction among care recipients.   Aim To describe organisational factors in healthcare that cause dissatisfaction with carers, as well as to describe the selection processes for the selected articles' sample groups.   Design Literature review based on twelve articles, both quantitative and qualitative, from 2007-2017.   Main results The main problem area for patients was accessibility. Waiting times of various kinds were common: waiting to get an appointment, long time in the waiting room, waiting for treatment, and more. Specific to primary care were difficulties in getting appointments at all, and perceptions in patients that primary care could not help them with their problems. Dissatisfaction with the physical care environment was mentioned mainly in the form of understaffing and unavailability of hospital beds, but there were also other complaints related to the physical environment. Lack of coordination between different actors cause discontent in some patients, for instance due to poor continuity of care.   Conclusions There are a number of reasons for care recipients’ dissatisfaction that have their foundation in the health care organization. Focusing on the patient's emotions, the nurse can help the patient in developing and improving the handling of the problematic situation and the feelings that arise. This is facilitated by the nurse having knowledge of how the organisation is structured, and understanding of its complexity. This knowledge and understanding is also a good prerequisite for organisational improvement.

Bakgrund: Många kvinnor upplever förlossningsrädsla. Föda utan rädsla är en naturlig metod som främjar trygghet och optimerar födandets fysiologi och stärker det positiva i förlossningsupplevelsen. Kvinnans stödperson har en viktig roll under förlossningsarbetet.Syfte: Syftet är att beskriva och undersöka om användandet av metoden Föda utan rädsla (FUR) påverkar den födande kvinnans upplevda vårdkvalitet samt upplevelse och känslor i samband med förlossningen jämfört med tidigare insamlat material.Metod: Mixad metod av fall-kontrollstudie med kvantitativ ansats och en kvalitativ innehållsanalys med induktiv metod. Data samlades in genom QPP-I-enkät och analyserades genom Mann Whitney U-test.Resultat: De kvinnor som upplevde god effekt av FUR upplevde bättre stöd från personal, att partnern fick bättre stöd, uppmuntrades att delta och fick sina fysiska behov tillgodosedda under förlossningen. Kvinnorna upplevde även andra faktorer som påverkade den upplevda vårdkvaliteten.Slutsats: Genom förberedelse i FUR-metoden kan det födande paret upplevaökad trygghet och självförtroende inför förlossning och förlossningsrädsla kan motverkas. FUR kan ge upplevelse av ett bättre bemötande från personal, ökat stöd och respekt. Partnern blir stärkt i sin roll, vågar ta plats och ge stöd till den födande kvinnan.Klinisk tillämpbarhet: FUR-utbildningen är kort och ger en stor vinst tillbaka till både det födande paret samt förlossningspersonalen. / Background: Many women experience fear of childbirth. Confident Birth is a natural method that promotes security and optimizes the physiology of childbirth and strengthens the positive in the birth experience. The woman's support person has an important role during the labor. Aim: The aim is to investigate whether the use of the method Confident Birth affects the woman giving birth's perceived quality of care and delivery experience compared with previously collected material. Method: Mixed method of case-control study with quantitative approach and a qualitative content analysis with inductive method. Data are collected through the QPP-I survey and analyzed by the Mann Whitney U-test. Resultats: Women who experienced good effect of Confident Birth, experienced better support from caregivers, that the partner received better support, was encouraged to participate and had their physical needs met during childbirth. The women also experienced other factors that affected the perceived quality of care. Conclusion: Through preparation in the Confident Birth method, the birthing couple can experience increased security and self-confidence before childbirth and fear of childbirth can be counteracted. Confident Birth can provide an experience of a better response from healthcare personal, increased support and respect. The partner dares to act and provide support to the woman giving birth and the partner´s role is strengthened. Clinical application: Preparation in the Confident Birth method is short and gives a big profit back to both the birth couple and the delivery staff.

Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och Barn- och ungdomshabiliteringen (HAB) är två specialistvårdsenheter i Sverige som båda ger vård till barn med autismspektrumtillstånd (AST). De nämnda vårdenheterna har skilda målgrupper och uppdrag vilket skulle kunna leda till varierande vårdkvalitet för barn med AST utifrån vårdenhet. Syftet med studien var att undersöka hur föräldrar till barn med AST definierar och upplever vårdkvaliteten inom vårdenheterna BUP och HAB samt att synliggöra eventuella likheter och skillnader mellan enheterna. Totalt 12 kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Som teoretiskt ramverk användes Donabedians modell för att mäta vårdkvalitet utifrån struktur, process och utfall. Föräldrarna i studien beskrev vårdens kvalitet utifrån Donabedians tre kvalitetsmått.  Studien identifierade tre viktiga processfaktorer av vikt för vårdkvalitet: Kontinuitet, bemötande och tillgänglighet. Föräldrarna beskrev stora brister inom de tre processkategorierna, som de upplevde bero på strukturella faktorer inom hälso- och sjukvårdsorganisationen. Föräldrars egna förmågor upplevdes vara av stor vikt för den givna vårdens kvalitet. Skillnader i vårdkvalitet mellan BUP och HAB beskrevs gällande bemötande och tillgänglighet till insatser. Studiens resultat kan användas i förbättringsarbeten inom vården för barn med AST.

Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och Barn- och ungdomshabiliteringen (HAB) är två specialistvårdsenheter i Sverige som båda ger vård till barn med autismspektrumtillstånd (AST). De nämnda vårdenheterna har skilda målgrupper och uppdrag vilket skulle kunna leda till varierande vårdkvalitet för barn med AST utifrån vårdenhet. Syftet med studien var att undersöka hur föräldrar till barn med AST definierar och upplever vårdkvaliteten inom vårdenheterna BUP och HAB samt att synliggöra eventuella likheter och skillnader mellan enheterna. Totalt 12 kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Som teoretiskt ramverk användes Donabedians modell för att mäta vårdkvalitet utifrån struktur, process och utfall. Föräldrarna i studien beskrev vårdens kvalitet utifrån Donabedians tre kvalitetsmått. Studien identifierade tre viktiga processfaktorer av vikt för vårdkvalitet: Kontinuitet, bemötande och tillgänglighet. Föräldrarna beskrev stora brister inom de tre processkategorierna, som de upplevde bero på strukturella faktorer inom hälso- och sjukvårdsorganisationen. Föräldrars egna förmågor upplevdes vara av stor vikt för den givna vårdens kvalitet. Skillnader i vårdkvalitet mellan BUP och HAB beskrevs gällande bemötande och tillgänglighet till insatser. Studiens resultat kan användas i förbättringsarbeten inom vården för barn med AST.

Bakgrund Det blir allt vanligare att sjuksköterskor väljer att avsluta sina anställningar, byta arbetsplats eller byta bransch, vilket leder till att det på många håll råder brist på sjuksköterskor samt är underbemannat på arbetsplatser. Brist på sjuksköterskor innebär större arbetsbelastning och tidsbrist vilket riskerar att vårdkvalitet, personcentrerad vård samt patientsäkerhet äventyras. Syfte Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur omvårdnadsarbete påverkas vid underbemanning av sjuksköterskor avseende patientsäkerhet och vårdkvalitet. Metod Examensarbetet genomfördes som en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. En innehållsanalys genomfördes av13 vetenskapliga artiklar. Resultat En konsekvens av underbemanning av sjuksköterskor var brister i utförande av omvårdnadsmoment. Bristerna påverkade patientnära arbete, sjuksköterskors arbetsmiljö och förutsättningar för att vårda patienter utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Ett högt antal patienter per sjuksköterska kunde påverka vården negativt. Slutsats Underbemanning av sjuksköterskor bidrar till hög arbetsbelastning och tidsbrist, vilket resulterar i att utförande av omvårdnadsåtgärder blir bristande. Sjuksköterskor tvingas prioritera mellan arbetsuppgifter, vilket resulterar i att vården som bedrivs inte alltid uppfyller principerna för personcentrerad vård. Konsekvenser av underbemanning påverkar både patienter och sjuksköterskor negativt och riskerar att resultera i försämrad vårdkvalitet och minskad patientsäkerhet. / Background It is becoming more common that nurses choose to end their employment, change workplaces or change industries, resulting in nursing shortage and understaffed workplaces. A lack of nurses means a greater workload and time shortage, providing a risk that the quality of care, person-centred care and patient safety are compromised. Aim The aim of this literature review is to illustrate how nursing care is affected by nurse understaffing regarding patient safety and quality of care. Method This thesis was carried out as a structured literature study with elements of the methodology used in systematic reviews. A content analysis was conducted on 13 articles in this literature review. Results A consequence of nurse understaffing is insufficiency in conducting nursing care tasks. The shortcomings in nursing care tasks affect bedside care, nurses’ work environment and the circumstances that provide for person-centered care. High nurse-to-patient ratio affects the care that nurses can provide to patients. Conclusions Nurse understaffing contributed to high workload and time shortage which resulted in insufficiency in conducting nursing care tasks. Nurses were forced to prioritize between work tasks which resulted in care that not always met the principles of conducting personcentered care. The consequences of nurse understaffing affected both patients and nurses negatively and risked resulting in declining quality of care and patient safety.

Sjuksköterskor har en central roll i att tillgodose patientens vårdbehov. Det primära målet inom hälso- och sjukvården är att erbjuda en säker och god vård till alla landets invånare. Det finns tydliga kopplingar mellan överbeläggningar på akutmottagningar och stress hos sjuksköterskor. När sjuksköterskorna påverkas av den arbetsrelaterade stressen så kan det begränsa förmågan att erbjuda högkvalitativ vård och patientsäkerhet. Därför är syftet med studien att undersöka effekten av överbeläggningar inom akutsjukvård ur sjuksköterskans perspektiv. Studiens metod är en litteraturöversikt som omfattar tolv artiklar. Resultatet består av tre huvudkategorier och sex subkategorier som tillsammans belyser olika faktorer som kan påverka sjuksköterskors upplevelser av stress och dess påverkan på sjuksköterskans arbete samt psykiska mående. Resultatet belyser att överbeläggningar är ett globalt dilemma inom vården och påverkar både sjuksköterskor samt patienter. Överbeläggningar och arbetsrelaterad stress bidrar till svårigheter för sjuksköterskorna att tillhandahålla god och holistisk vård. Förekomsten av överbeläggningar bidrar till bristande resurser, samarbete och kommunikation inom teamet, vilket bidrar till försämrad vårdkvalitet och patientsäkerhet. Grundat på litteraturstudiens resultat framkommer att stressfaktorer på överbelagda akutmottagningar är bristande utrustning, bemanning och kompetens. Dessa faktorer bidrar till en minskad patientsäkerhet och hotar integriteten i vården, vilket för sjuksköterskorna leder till att fler lämnar yrket. Genom att tillhandahålla bättre förutsättningar och organisatoriska förändringar kan samhället bidra till bättre vårdmiljö och därav öka patientsäkerheten. / Nurses play a pivotal role in meeting patients' healthcare needs. The primary goal in healthcare is to offer safe and high-quality care to all residents of the country. There are clear links between overcrowding in emergency departments and stress among nurses. Whether nurses are affected by work-related stress can significantly impact their ability to provide high-quality care and influence patient safety. Hence, the purpose of this study is to examine the effect of overcrowding in the emergency department from the perspective of the nurse. The study's methodology involves a literature review comprising twelve articles. The results encompass three main categories and six subcategories that collectively highlight various factors influencing nurses' experiences of stress and its impact on their work and mental well-being. The findings illuminate that overcrowding is a global healthcare dilemma affecting both nurses and patients. Overcrowding and work-related stress contribute to challenges for nurses in delivering comprehensive and excellent care. The presence of overcrowding leads to inadequate resources, teamwork, and communication within the team, consequently diminishing the quality of care and patient safety. Based on the literature study results, it is discussed that stressors in overcrowded emergency departments include insufficient equipment, staffing, and expertise. These factors contribute to decreased patient safety and jeopardize the integrity of healthcare, resulting in more nurses leaving the profession. By providing better conditions and implementing organizational changes, society can contribute to a better healthcare environment and thereby enhance patient safety.

Problembakgrund: Mellan år 1970-2009 utgjordes apoteksmarknaden i Sverige av ett statligt monopol, där Apoteket AB hanterade läkemedelsförsörjning för samtliga landsting i Sverige. År 2009 privatiserades däremot apoteksmarknaden, och landstingen fick nu välja om det skulle hantera läkemedelsförsörjningen i egen regi eller fortsätta upphandla tjänsten till en extern aktör. Åren efter avregleringen har landstingen valt att gå olika vägar, där några valt att fortsätta outsourca denna tjänst och andra har tagit hem tjänsten och hanterar den i egen regi. Med kostnadsbesparingar och vårdkvalitet i fokus för landstingen, är det därför intressant att undersöka varför de hanterar tjänsten olika. Syfte: Syftet med studien är att först kartlägga hur landstingen i Sverige hanterar läkemedelsförsörjningen och därefter undersöka och identifiera vilka kritiska faktorer som finns gällande valet av hanteringssätt. Vidare avser studien att analysera hur valet av hanteringsätt påverkas av dessa kritiska faktorer. Utifrån denna analys är det sedan möjligt att utarbeta en modell för sourcingbeslut gällande läkemedelsförsörjning i svensk hälso- och sjukvård. Metod: I studien genomfördes en surveyundersökning, där avsikten var att utföra strukturerade telefonintervjuer på samtliga landsting i Sverige. Studien utgick ifrån en kvantitativ forskningsstrategi med inslag av kvalitativa delar. Detta för att kartlägga landstingens hanteringssätt av läkemedelsförsörjning, samt undersöka drivkrafter och kritiska faktorer vid valet av hanteringssätt. Slutsats: En beslutsmodell i form av ett beslutsträd utformades för sourcingbeslut gällande läkemedelsförsörjningen för svenska landsting. Beslutsmodellen utgick ifrån tre huvudområden som var kritiska vid valet av hanteringssätt gällande läkemedelsförsörjning – fokus på kärnverksamhet, kostnadsbesparingar och vårdkvalitet. Dessa utgjorde grunden i beslutsmodellen, och var avgörande vid beslutsfattandet gällande hanteringssättet. / Background: During the years of 1970-2009 the pharmacy market In Sweden was run by the government, where Apoteket AB managed drug supply for all counties in Sweden. In 2009, however, the pharmacy market was privatized and the county councils, which are responsible for the Swedish health care, now had to choose whether it would manage the drug supply in-house, or continue to procure the service from an external player. The years after deregulation county councils decided to go different ways with this, where some chose to continue to outsourcing this service and other decided to manage it in-house. With cost savings and quality of care as the main focus of the county councils, it is interesting to examine why they handle this service differently. Purpose: The purpose of the study is to first identify how the county councils in Sweden handle their drug supply, and then examine and identify the critical factors by outsourcing this service or by managing it in-house. Furthermore, the study will analyze how the choice of managing this service in-house or outsource it is affected by these critical factors. Based on this analysis, it is then possible to develop a model for sourcing decisions regarding drug supply in the Swedish health care. Method: The study was conducted using a survey study, where structured telephone interviews were used as a data collection method on the county councils in Sweden. The study was based on a quantitative research strategy, with some qualitative elements. This was considered necessary to map out how the county councils managed their drug supplying, and to examine the driving forces and critical factors in choosing between outsourcing or in-house. Conclusion: A decision model in the form of a decision tree was designed for sourcing decisions regarding drug supply for the Swedish county councils. The decision model was based on three main areas that were established as critical in the selection of management methods regarding the drug supplying – focus on core activities, cost savings and quality of care. These areas formed the basis of the decision model, and were established instrumental in sourcing decisions regarding drug supplying in Swedish health care.

Psykiatrisk öppenvård utgör en viktig komponent inom den svenska psykiatriska vården och behovet av sådan verksamhet ökar för varje år. Specialistsjuksköterskans kompetens och patientdelaktighet utgör en framgångsfaktor för en god psykiatrisk vård, samtidigt som denna delaktighet ofta kommer med utmaningar. Utebliven delaktighet riskerar att leda till vårdlidande. Den här studiens syfte var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av patientdelaktighet inom den svenska psykiatriska öppenvården. Upplevelsen av patientdelaktighet utforskas genom kvalitativa intervjuer med sju sjuksköterskor, som arbetar i den öppen psykiatriska vården i Västra Götalandsregionen. Studien har sin metodologiska utgångspunkt i reflekterande livsvärldsforskning och intervjuerna analyserades med hjälp av induktiv innehållsanalys. Resultatet sammanfattades till tre huvudkategorier, Främja patientens deltagande, att skapa rum för patientens röst och sjuksköterskans roll i patientens vårdresa, vilka sammanfattade intervjuernas huvudlinjer. Resultatet indikerar att patientdelaktighet i likhet med tidigare forskning är central för ökad vårdkvalitet, men också hur denna begränsas av resursbrist. Vårdrelationen framträder som en nyckelfaktor i patientdelaktigheten, men resursbrist hindrar sjuksköterskan från att bygga och bibehålla dessa. Studien bidrar med insikter gällande resurstilldelning och organisatoriska förändringar, som kan stärka patientens delaktighet, öka vårdkvalitet och minska vårdlidande. Genom att åskådliggöra sjuksköterskornas röster, belyser denna studie behovet av förändringar som möjliggör ökat patientengagemang och ökad patientdelaktighet inom psykiatrisk öppenvård. Studien belyser behovet av att adressera resursbegränsningar och implementering av individuellt anpassad delaktighet genom exempelvis tekniska hjälpmedel. Fortsatt forskning föreslås fokusera på just detta. Studien uppmanar specialistsjuksköterskor inom psykiatri att prioritera byggandet av starka, förtroendefulla relationer till sina patienter i syfte att främja patientdelaktigheten samt att använda sin expertis för att individanpassa denna. / Psychiatric outpatient care is an important component of Swedish psychiatric care, and the need for such activities increases every year. The specialist nurse's competence and patient participation are a success factor for good psychiatric care, while this participation often comes with challenges. Non-participation risks leading to poor care. The purpose of this study was to investigate nurses' experiences of patient participation in Swedish psychiatric outpatient care. The experience of patient participation is explored through qualitative interviews with seven nurses, who work in outpatient psychiatric care in the Västra Götaland region. The study has its methodological point of departure in reflective life-world research and the interviews were analyzed using inductive content analysis. The results were summarized into three main categories, promote the Patient´s Participation, to Create Space for the Patient's Voice and The Nurse's Role in the Patient's Care Journey, which summarized the main lines of the interviews. The results indicate that, similar to previous research, patient participation is central to increased quality of care, but also how this is limited by a lack of resources. The care relationship appears as a key factor in patient participation, but a lack of resources prevents the nurse from building and maintaining these. The study contributes insights regarding resource allocation and organizational changes, which can strengthen patient participation, increase care quality and reduce care suffering. By illustrating the nurses' voices, this study highlights the need for changes that enable increased patient engagement and increased patient participation in psychiatric outpatient care. The study highlights the need to address resource limitations and implementation of individually adapted participation through, for example, technical aids. It is suggested that further research focus on precisely this. The study urges specialist nurses in psychiatry to prioritize the building of strong, trusting relationships with their patients in order to promote patient participation and to use their expertise to tailor this to the individual.