In the media today, remuneration programs to CEO’s are frequently discussed. Media are usually focusing on the large amounts paid out rather than why the companies use the programs. The purpose of this thesis is to examine whether the conflict of interest presented by the Principal Agent Theory is affected by a CEO remuneration program. To reach the purpose, an inductive method has been used. Questionnaires have been send out by e-mail and phone interviews have been carried out with two sample groups, one with remuneration programs, and one that do not use remuneration programs. The main theoretical framework used is Principal Agent Theory. With the help of other supporting and complementing theories the authors have been able to analyze the empirical findings gathered, and come to a conclusion. The authors were able to come to the conclusion that an effective remuneration program can to some extent steer a CEO’s behavior in the short term, and thereby affect the conflict of interest going on between principals and agents according to Principal Agent Theory. At the same time the authors have come to the conclusion that it is more difficult to make any clear connections between remuneration programs and being able to steer CEO’s behavior in the long run. However the long run reason for a remuneration program is to create a loyalty between the owners and managers. It has also been seen that companies without a remuneration plan tend to apply a Stewardship relationship rather than a principal agent relationship, and are thereby managing to decrease the conflict of interest between the two parties. / Bonusprogram är ofta diskuterade i media idag. Fokus ligger oftare på storleken på beloppen som betalas ut snarare än varför företagen väljer att använda sig av programmen. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka huruvida intressekonflikten presenterad i Principal Agent Teori påverkas av ett bonusprogram till VD. För att uppnå syftet har en induktiv metod används. Frågeformulär har skickats ut via e-post och telefonintervjuer har genomförts med två olika urvalsgrupper, en där företagen använder sig av bonusprogram till sin VD och en där företagen inte använder sig av bonusprogram till sin VD. Den huvudsakliga teorin som använts är Principal Agent Teori. Med hjälp av andra stödjande samt kompletterande teorier har författarna kunnat analysera det empiriska materialet som samlats in och på så sätt lyckats komma fram till en slutsats. Författarna kom fram till slutsatsen att ett effektivt bonusprogram kan till viss del styra en VD:s beteende på kortsikt, och på så sätt påverka den intressekonflikt som pågår mellan principal och agent enligt Principal Agent Teorin. Samtidigt har författarna kommit fram till slutsatsen att det är svårare att se något klart samband mellan bonusprogram och möjligheten att styra en VD:s beteende på långsikt. En annan anledning för att använda ett bonusprogram är att skapa en lojalitet mellan ägare och chefer på långsikt. Det har även framkommit att företag som inte använder sig av ett bonussystem tenderar att ha en Stewardship relation snarare än en principal agent relation mellan ägaren och VD. På så sätt lyckas dessa företag minska intressekonflikten mellan de två parterna.

In the last decades the Swedish labor market has been characterized by a stereotype perception on women’s role and position on the market. The perception speaks of the characteristics of female leadership as being less qualified causing the gaps between the two genders to transform into a gender segregated society. The historically slow progress has limited the career opportunities for women to reach top management. However the increasing discussions during the 21st century on how to reduce the gender differences in the labor market has made it more acceptable with women on higher positions. Despite of that there is still a lack of women representing top management position on the Swedish labor market today. According to the efficient market hypothesis, financial assets have the ability to adapt and reflect on all available information in consideration of the price. According to the theory this means that the announcement of CEO succession doesn’t have an effect on the share price. In contradiction previous studies show that there is a correlation between published information and share prices. The aim of this paper is to examine how CEO successions effect share prices and wheatear there are differences in how the price is affected by the succession of male or female CEO´s.  The result of the study shows that there is a correlation between male and female CEO successions as confirmed by testing a hypothesis that also has rejected the efficient market hypothesis. What is significant in the study is the difference in reaction to the announcement of CEO succession between the two genders. Female CEO succession generates clear negative abnormal returns unlike male CEO succession generating positive abnormal returns. The study also indicates that female succession generates a clearly unstable share price during the estimated timeframe which can be clearly discerned from a relatively stable share price that can be observed from male successions. In conclusion, the study shows that there are differences between both genders furthermore indicating that the traditional and narrow minded view of women’s leadership is still anchored in the society.

Master Thesis in Business Administration, School of Business Administration, Linaeus University, Finance 4FE03E, Spring 2011 Authors: Benni Hansson, Axel Sandquist Tutor: Christopher von Koch Examiner: Sven-Olof Collin Title: Compensation as a means of monitoring or recruiting – a study on ownership structure in Swedish listed companies. Keywords: CEO compensation, compensation structure, ownership structure, ownership types, ownership concentration, agency theory, resource dependence theory, managerial theory Background: There has been extensive research on CEO compensation, however not a lot on Swedish listed firms. Many studies have an agency theoretical perception on CEO compensation. In accordance with this, compensation is used as a means to solve monitoring and incentives problems. Purpose: The aim of this study is to examine the role of CEO compensation, by studying ownership structure. Method: To examine the role of CEO compensation we use a multi-theory approach, based on agency theory, resource dependence theory and managerial theory. The companies examined are Swedish listed firms the in years 2005 to 2009. The data has been gathered from annual reports, Fristedt and Sundqvist’s books “Ägarna och makten i Sveriges börsföretag”, and the Datastream database. The data has been statistically analyzed to reach our conclusions. Conclusions: We find a correlation between ownership structure and compensation and the use of options. Families use the lowest level of compensation and have the lowest use of options.  Institutional investors offer the highest level compensation while foreign investors have the highest propensity to use options. We do not find a relationship between industrial investors and level of compensation. We argue that both compensation and options first and foremost is a result of the level and quality of the monitoring. The compensation policy is used as a means to solve monitoring problems. We also argue that the CEO gains power with absent owners, and can thereby influence the salary.

Bonus till VD har de senaste åren varit ett hett debatterat ämne inom både media och av forskare. En hel del bonusskandaler har uppmärksammats på senare tid. Exempelvis har vissa bolag valt att öka sin rörliga ersättning till VD trots sjunkande resultat. Denna studie syftar till att mäta om samband finns mellan ersättningen till VD och företagets prestation respektive storlek. För att svara på uppsatta frågeställningar, har författarna valt en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats där de valda teorierna appliceras på studiens resultat. Data granskas och analyseras med hjälp av hypotesprövningar, regressionsanalyser och korrelationsprövningar. Populationen som valts att behandla är de företag på Stockholmsbörsen som listades under Large Cap våren 2012. Urvalet består av 41 av totalt 58 företag. Studiens resultat har visat att det föreligger ett svagt positivt samband mellan total ersättning till VD och företagets storlek. Däremot kan det inte styrkas att företagets prestation påverkar ersättningens storlek.

No description available.

<p>In the media today, remuneration programs to CEO’s are frequently discussed. Media are usually focusing on the large amounts paid out rather than why the companies use the programs. The purpose of this thesis is to examine whether the conflict of interest presented by the Principal Agent Theory is affected by a CEO remuneration program.</p><p>To reach the purpose, an inductive method has been used. Questionnaires have been send out by e-mail and phone interviews have been carried out with two sample groups, one with remuneration programs, and one that do not use remuneration programs.</p><p>The main theoretical framework used is Principal Agent Theory. With the help of other supporting and complementing theories the authors have been able to analyze the empirical findings gathered, and come to a conclusion. The authors were able to come to the conclusion that an effective remuneration program can to some extent steer a CEO’s behavior in the short term, and thereby affect the conflict of interest going on between principals and agents according to Principal Agent Theory. At the same time the authors have come to the conclusion that it is more difficult to make any clear connections between remuneration programs and being able to steer CEO’s behavior in the long run. However the long run reason for a remuneration program is to create a loyalty between the owners and managers. It has also been seen that companies without a remuneration plan tend to apply a Stewardship relationship rather than a principal agent relationship, and are thereby managing to decrease the conflict of interest between the two parties.</p> / <p>Bonusprogram är ofta diskuterade i media idag. Fokus ligger oftare på storleken på beloppen som betalas ut snarare än varför företagen väljer att använda sig av programmen. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka huruvida intressekonflikten presenterad i Principal Agent Teori påverkas av ett bonusprogram till VD.</p><p>För att uppnå syftet har en induktiv metod används. Frågeformulär har skickats ut via e-post och telefonintervjuer har genomförts med två olika urvalsgrupper, en där företagen använder sig av bonusprogram till sin VD och en där företagen inte använder sig av bonusprogram till sin VD.</p><p>Den huvudsakliga teorin som använts är Principal Agent Teori. Med hjälp av andra stödjande samt kompletterande teorier har författarna kunnat analysera det empiriska materialet som samlats in och på så sätt lyckats komma fram till en slutsats.</p><p>Författarna kom fram till slutsatsen att ett effektivt bonusprogram kan till viss del styra en VD:s beteende på kortsikt, och på så sätt påverka den intressekonflikt som pågår mellan principal och agent enligt Principal Agent Teorin. Samtidigt har författarna kommit fram till slutsatsen att det är svårare att se något klart samband mellan bonusprogram och möjligheten att styra en VD:s beteende på långsikt. En annan anledning för att använda ett bonusprogram är att skapa en lojalitet mellan ägare och chefer på långsikt. Det har även framkommit att företag som inte använder sig av ett bonussystem tenderar att ha en Stewardship relation snarare än en principal agent relation mellan ägaren och VD. På så sätt lyckas dessa företag minska intressekonflikten mellan de två parterna.</p>

I denna studie lyfter vi fram VD relativa ersättning i förhållande till resterande koncernledning. Studiens syfte är att analysera effekterna av en stark VD genom att undersöka sambandet mellan VD:s andel ersättning och företagets resultat vad gäller värde och lönsamhet. Studien bygger på teorier som agentteorin, stewardshipteorin, tournamentteorin och cateringteorin. För att besvara frågan om samband existerar har en kvantitativ metod använts. Data har sedan analyserats med hjälp av regressionsanalyser för att identifiera samband. Studien inkluderar företag listade på Stockholmbörsens Large Cap lista. Resultatet visar på ett positivt samband mellan VD:s andel ersättning i förhållande till resterande koncernledning och företagets lönsamhet mätt i avkastningen på totalt kapital. Inget signifikant samband mellan VD:s relativa ersättning och företagets värde påträffas. Dessa resultat indikerar att det inte förekommer agentproblem mellan VD och ägarna i dessa företag. En stor andel ersättning till VD kan ge högre lönsamhet vilket kan stödja tournament- och stewardshipteorin. / This study aims to highlight the CEO:s relative importance in relation to the other top executives. The study aims to analyse the impact of a strong CEO by examine the relationship between the CEO:s relative compensation and the company's performance. The study is based on the principal agent theory, stewardship theory, tournament theory and catering theory. A quantitative method is used to analyse the relationship between a strong CEO and company´s performance. The data is analysed by a multiple regression to identify associations. The population consist of companies listed on the Stockholms OMX Large Cap list. We find a positive relation between the CEO:s relative compensation and the company´s profitability by return on assets. No significant correlation between CEO:s relative compensation and the company´s performance by market to book is detected. The result indicate that no agency problem exist between the CEO and these companies, but a large proportion of compensation to CEO can provide greater profitability and can support the tournament and stewardship theory.

Under senare år har verkställande direktörer omsatts i allt snabbare takt. Fenomenet kallas för VD-karusellen och syftar till att verkställande direktörer får ta allt större ansvar för utvecklingen på börsen. Marknaden i sin tur värdesätter den verkställande direktören vilket skapar reaktioner vid successioner. Detta kan anses paradoxalt eftersom den verkställande direktören påverkar hur marknaden värdesätter honom/henne. Syfte: Utifrån teorier och tidigare management forskning avser studien beskriva hur marknaden reagerar på successioner. Detta kombineras med hur företagen presterar efter successionen är genomförd. Studien kommer dessutom klargöra hur prestationen påverkas av en VD:s egenskaper. Teorier: Studien har sin teoretiska utgångspunkt i strategic management samt den effektiva marknadshypotesen. Metod: För att genomföra undersökningen har vi valt att tillämpa två olika metoder, den ena är en eventstudie som används för att studera marknadens reaktioner då information angående successionen blir offentlig. Den andra är en regressionsanalys som söker samband mellan de oberoende och den beroende variabeln. Den beroende variabeln har i båda fallen varit företagens utveckling på börsen vilket bidrar till intressanta diskussioner. Resultat: Vi har observerat att mindre bolag i större utsträckning reagerar negativt på information angående VD-byten. Större bolag kan vi däremot inte uttala oss om då resultaten i tillräckligt hög grad inte varit signifikanta. Liknande resultat har dessutom kunnat observeras vid undersökning av hur företagen presterar efter en succession. Slutsatser: Studien har bevisat att små bolag påverkas mer av en succession än stora bolag. Detta har kunnat konstateras både genom eventstudien samt av regressionsanalysen.

Goodwill uppstår vid rörelseförvärv och utgör idag en stor andel av totala tillgångar på Stockholmsbörsen. Goodwill har i tidigare forskning funnits vara en del av resultatmanipuleringsstrategin big bath, vilket innebär att ledningen medelst strategiska nedskrivningar eller avsättningar sänker resultatet för att erhålla privat vinning. Strategin har framförallt funnits förekomma i samband med vd-byte. Om ett företag jämfört med andra företag har presterat sämre under nedskrivningsåret vid vd-bytet och de två åren innan anses nedskrivningen vara motiverad. Genom att undersöka om företag med en nytillträdd vd som genomfört stora goodwillnedskrivningar har presterat sämre under nedskrivningsåret och de två åren innan vd-bytet jämfört med företag som haft ett vd-byte men inte gjort goodwillnedskrivningar ämnar studien utröna huruvida det finns indikationer på att big bath förekommer på Stockholmsbörsen. Studien fann att goodwillnedskrivningarna ej indikerade big bath.

Bakgrund Börsnoterade bolag väljer idag att lämna ut en stor mängdfrivilliga upplysningar trots att dessa kan medföra kostnader samt konkurrensnackdelar. En trolig förklaringsfaktor till detta är enligt tidigare studier ledningens kompetenssignalerande.Tanken är att begåvade företagsledare vill stärka sitt egetpersonliga varumärke och marknadsföra sin egen kompetens viaupplysningarna. Med dessa antaganden i åtanke skulle det vara rimligt att anta att det sker förändringar i mängden frivilligaupplysningar när en ny VD eller CFO tillträder och vill sända signaler samt sätta sin egen personliga prägel på företagets externa kommunikation. Syfte Syftet med denna studie är att förklara hur ett byte av VD eller CFO påverkar företags frivilliga upplysningar under räkenskapsåret efter bytet. Metod Denna kvantitativa studie genomfördes med en deduktiv ansats samt en tvärsnittsdesign. Slutsats Studien visade på att ett CFO-byte resulterade i en ökad mängdfrivilliga upplysningar. Studien visade dessutom även att en externt rekryterad CFO leder till fler frivilliga upplysningar än en internt rekryterad CFO. Därutöver kunde studien också visa på vissa indikationer gällande ett positivt samband mellan VD:s ägarandel i företaget samt en ökning av de frivilliga upplysningarna under kommande räkenskapsår. Motsvarande samband för CFO gick dock inte att identifiera. / Background Listed companies choose to voluntary disclose a lot of information even though it could entail costs and competitive disadvantages. A likely explanatory factor for this in earlier studies has been the managements wish to signal their competence. The thought is that gifted managers wish to improve their own personal trademark and to promote their own competence via the voluntary disclosures. With these assumptions in mind, it would be fair to assume that changes in the amount of voluntary disclosures will occur when a new CEO or CFO steps in and wishes to signal competence and add theirown personal touch on the company’s external communication. Purpose The purpose of this study is to explain how a change of CEO or CFO will affect the corporation’s voluntary disclosures in the following fiscal year. Method This quantitative study was performed with a deductive approach and a cross-sectional design. Conclusion The study showed that a change of CFO resulted in an increased amount of voluntary disclosures by the companies. The study also found that an externally recruited CFO will disclose more than an internally recruited CFO. In addition the study also showed indications of a positive relation regarding a CEO’s share of the company and an increase of the voluntary disclosures int he next fiscal year. The same relation could not be observed to also apply for CFO’s.