Vår ambition är att undersöka vilka faktorer som påverkar lärarens val av skönlitteratur. Undersökningsmetoden vi har valt är kvalitativa intervjuer med lärare. Vi kom fram till nio faktorer som påverkar valet; eleven, lärarens elevsyn och syn på skolans uppgift, lärarens syn på litteraturläsning, lärarens syn på svenskämnets uppgift, lärarens ämneskombination, tillgången till litteratur, aktuella händelser och teman, elevens eget val av skönlitteratur samt andras rekommendationer. Vi drar slutsatsen att faktorerna kan delas in i tre grupper: Grupp ett, med eleven, lärarens ämneskombination, tillgången till litteratur och aktuella händelser och teman, är stommen som undervisningen utgår ifrån. Grupp två, med lärarens elevsyn och syn på skolans uppgift, lärarens syn på litteraturläsning och lärarens syn på svenskämnets uppgift, genomsyrar alla val läraren gör. Grupp tre, med elevens eget val av skönlitteratur och andras rekommendationer är faktorer som läraren mer eller mindre själv bestämmer hur mycket de ska påverka.

Syftet med följande arbete är att undersöka gymnasieungdomars inställningar till politiska val i Sverige samt att se skolans roll för politiskt engagemang. Arbetet ger en insikt i unga människors valdeltagande. Med hjälp av intervjuer vill jag se gymnasieungdomars inställningar till politiska val. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att dagens unga har tappat tron på demokratin och de kan svika dagens demokrati för en ny politisk arena som består utav de utomparlamentariska grupperna samt att skolan inte tycks ha något större inflytande när det gäller politiska val. / Pupils of Upper Secondary Shool Attitudes to Political Elections in Sweden.

Med hjälp av denna undersökning har jag velat ta reda på vad som gör att grundskolans elever väljer hantverksprogrammet inriktning trä och om man kan göra programmet mer lockande för flickor. Vad sysselsätter de sig med efter utbildningen, stannar de kvar inom yrket, vidareutbildar de sig eller byter de bransch. Jag har valt att göra en enkätundersökning och en gruppintervju för att få fram svaren på frågorna. I enkäten vände jag mig till de elever som tidigare gått hantverksprogrammet inriktning trä. I gruppintervjun vände jag mig enbart till flickorna som går utbildningen för tillfället, för att få ett kvinnligt perspektiv på frågorna. Resultatet av undersökningen visade att den största anledningen till att eleverna väljer hantverksprogrammet inriktning trä är deras intresse för träslöjden i skolan och att de är intresserade av möbler och inredning. Andelen som arbetar kvar inom branschen var knappt hälften de närmaste åtta åren efter gymnasieutbildningen och antalet som vidareutbildar sig på högskolenivå var en på åtta. Vad man ska göra för att få fler flickor intresserade av hantverksutbildningen inriktning trä Har jag ej fått några direkta svar på. Men det var tydligt att de inte tyckte de hade fått det stöd som skolan borde ha gett dem genom att uppmuntra dem i deras val av utbildning.

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om F-3-lärares tillvägagångsätt för att skapa motivation och intresse i biologiundervisningen. Det är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har genomförts för att få en inblick i vilka metoder F-3-lärare använder för att skapa motivation och intresse i biologiundervisningen. Resultatet visar att F-3-lärare lägger stor vikt vid att försöka skapa roliga och lustfyllda undervisningstillfällen i hopp om att väcka intresse och skapa motivation. Slutsatser blir att utifrån kursplanens innehåll skapas lektioner där motivation och intresse är i fokus och där naturvetenskapliga arbetssätt verkar få mindre utrymme.

I den här uppsatsen har vi undersökt hur onoterade ägarledda företag väljer revisor och vad som påverkar valet av revisor i dessa företag. Tidigare forskning har visat att det finns ett forskningsgap inom små bolag och deras val av revisor. Vi har intervjuat sex företag i flera olika branscher. Företagen hade en omsättning på mellan fem och femtio miljoner. I de flesta fall initieras revisorn för företaget med en rekommendation. I nästa steg bokas oftast ett möte med revisorn där främst personkemin mellan företagaren och revisorn bedöms. De studerade företagarna är i majoriteten av fallen nyblivna företagare och vet då inte vad som kan förväntas av revisorn. Valet grundas ofta på rekommendationen tillsammans med utvärderingen av personkemin. Egenskaper som tillgänglighet, proaktivitet och generell kunskap är egenskaper som utvärderas med tiden av företagen. Besitter inte revisorn de efterfrågade egenskaperna finns risken att företagarna väljer att söka efter en ny revisor. Företagarna letar då mer aktivt efter en revisor som besitter egenskaperna. Beroende på interna och externa faktorer kan företagarna även efterfråga oberoende och specifika rådgivningstjänster. Det har identifierats som faktorer som är behovsanpassade till företagen.

Les aquifères karstiques sont caractérisés par un écoulement rapide dans les conduits karstiques et un écoulement lent dans la roche encaissante (matrice). En raison de cet écoulement rapide, ces aquifères sont fortement vulnérables à la pollution. L'objectif principal de cette thèse est d’évaluer l'importance des échanges d'eau à l'interface entre les conduits et la matrice et par conséquent l’impact de ces échanges sur le transport de soluté dans le système karstique. Pour investiguer l’apport de l'équation de Brinkman à l’évaluation des écoulements d'eau, un modèle dont la géométrie du conduit est décrite par la fonction sinus a été établi. Deux scénarii sont appliqués. Le scénario A emploie la loi de Darcy dans le conduit et la matrice. Le scénario B emploie l'équation de Brinkman et la loi de Darcy dans le conduit et la matrice, respectivement. Le terme supplémentaire de l’équation de Brinkman décrivant les forces de cisaillement joue un rôle prédominant sur l'échange d’eau entre le conduit et la matrice lorsque les conduits sont sinueux. Le modèle hydrodynamique - transport a été appliqué au système karstique du Val d’Orléans. La calibration a démontré que le meilleur diamètre moyen du conduit est de 5 m, la perméabilité dans la roche encaissante est de 5,7×10-10 m2 et celle du conduit de 1,65×10-5 m2 à 5,5×10-5 m2. Les prédictions du modèle hydrodynamique - transport ont été comparées aux crues de la Loire observées dans les années 1992 et 1993 durant lesquelles les concentrations en chlorure (traceur naturel conservatif) ont été dosées dans la Loire et à la source du Bouillon. Avec un coefficient d’emmagasinement dans la matrice de 0,9 m-1, la distance pénétrée par l'eau de la crue dans la matrice est d'environ 530 m en deux mois pour une crue de 2 m (exemple de 1993). / The karst aquifers are characterized by a fast flow in the karstic conduits and a slow flow in the matrix. Because of this fast flow, these aquifers are strongly vulnerable to pollution. The main aim of this thesis is to evaluate the importance of water exchanges at the interface between the conduits and the matrix and by consequence the impact of these exchanges on the solute transport in the karst system. To investigate the contribution of the Brinkman equation to the evaluation of the water flows, a model whose geometry of the conduit is described by the sine function was established. Two scenarii are applied. Scenario A employs Darcy’s law in the conduit and the matrix. The scenario B employs the Brinkman equation and Darcy’s law in the conduit and the matrix, respectively. The additional term of the Brinkman equation describing the shear stress plays a predominant role on the water exchange between the conduit and the matrix when the conduits are sinuous. The hydrodynamic - transport model was applied to the karst system of the Val d’Orléans. The calibration showed that the best average diameter of the conduit is of 5 m, the permeability in the hosted rock is of 5.7×10-10 m2 and that of the conduit of 1.65×10-5 m2 to 5.5×10-5 m2. The results of the hydrodynamic - transport model were compared to floods of the Loire observed in the years 1992 and 1993 during which the chloride concentrations (tracer conservative naturalness) were proportioned in the Loire and Bouillon Spring. With a storage coefficient in the matrix 0.9 m-1, the distance penetrated by the water in the matrix is approximately 530 m in two months for a rising of 2 meters (example of 1993).

<p>Syftet med analysen har varit att undersöka vilken mening det mångskiftande begreppet jämställdhet får under valrörelserna 2002 och 2006 samt vilka förändringar som har skett. Undersökningen har gjorts genom diskursanalys av partiernas valplattformar från de båda valrörelserna. Med feministisk teori som teoretiskt ramverk har vi analyserat de feministiska diskurser som för en kamp om att fylla jämställdhet med mening och analyserat den förändring som skett. Vårt huvudsakliga resultat är att jämställdhetens mening i båda valrörelserna konstrueras kring Gränsen mellan det privata och offentliga, Våld och Könsmaktsordning eller diskriminering? – och att det är inom dessa områden som kampen om betydelse förs. Mest märkbar är förändringen i Gränsen mellan det privata och det offentliga där det 2002 rådde öppen antagonism mellan en socialistiskt radikalfeministisk diskurs och en konservativ diskurs om familjens betydelse för jämställdheten. 2006 konstrueras jämställdhet i den konservativa diskursen kring familjen, dess valfrihet och möjligheten att pussla ihop arbete med familjeliv, samtidigt som den socialistiskt radikalfeministiska diskursens position har försvagats.</p>

Denna uppsats syftar till att undersöka om det kan dras några paralleller mellanyrkeskriminalitet och förvärvsarbete. Detta har undersökts genom att jämföra defaktorer som får människor att bli kriminella med dem som får människor attyrkesarbeta. Vidare har de faktorer som får människor att kvarstanna i kriminalitetjämförts med motsvarande faktorer gällande yrkesarbete och slutligen har detundersökts om yrkeskriminalitet bedrivs under arbetsliknande former.Undersökningen har haft ett kvalitativt angreppssätt och bedrivits genom ettantal intervjuer med både kriminella och personer som genom sitt yrke kommer ikontakt med yrkeskriminella. De teorier som främst använts är Bourdieus teori om detrationella valet, livsformsanalys, stämplingsteorier samt Vrooms och Jahodas teorier omvarför man arbetar.Frågeställningarna har besvarats med att det går att jämställa yrkeskriminalitetmed traditionellt förvärvsarbete och att yrkeskriminalitet bedrivs under arbetsliknandeformer.

Bakgrund: Studien är ämnad att undersöka om styrelsekopplingar kan ha en samverkan vid ett företags val av specifik revisionsbyrå. Vi har i studien använt oss av alla svenska börsbolag på small, mid samt large cap, OMX Stockholm. Detta för att få en likartad population som verkar under samma lagar och normer. När vi skriver om revisorn i vissa sammanhang så får ni som läsare tänka er att revisorn representerar en specifik revisionsbyrå och att det är den vi har kontrollerat. När styrelsen ska välja revisionsbyrå så vet de inte i förväg vad utfallet kommer att bli av detta val, vilket innebär att beslutet kommer att ha en inneboende risk då de inte vet utfallet förrän efter revisionen är gjord. För att hantera denna osäkerhet vid val visar tidigare studier att företag väljer den billigaste revisionsbyrån, den största revisionsbyrån eller en revisionsbyrå som specialiserat sig på kundens bransch för att slippa basera val på osäkerhet kring revisionsbyråernas kvalitéer. Vi kommer i denna studie att ta tag i styrelsenätverkens olika kopplingar för att försöka se hur dessa kopplingar relaterar och/eller påverkar val av en specifik revisionsbyrå. Vi kan konstatera att kontakter går före allt annat i störst mån men hur och vilka kontakter går före exempelvis kunnande, pris etc? Finns en koppling mellan styrelsenätverket och valet av revisionsbyrå kan det förutom att indikera på en ny informationskanal som tidigare inte uppmärksammats även indikera på en förändrad syn av bolagets revision och ett förhållande dem emellan som kan komma att äventyra revisorns oberoende. Man kan även ifrågasätta om man verkligen har valt den bästa och mest effektiva revisorn för företaget om man baserar valet på nätverksrekommendationer. Studier och forskning kring de svenska styrelsenätverken och deras relation till den externa revisionsbyrån har inte identifierats, vilket tyder på en kunskapslucka inom området för nätverksteorin. Vår intention är att utöka tidigare studier genom att undersöka hur kontrollägaren samt styrelseordföranden- och VD-kopplingar relaterar till val av revisionsbyrå. Syfte: Uppsatsens syfte är att förklara styrelsenätverkens roll vid valet av revisionsbyrå. Metod: Vår uppsats bygger på en deduktiv ansats eftersom vi vill förklara om det finns en samvariation mellan de olika variablerna som ryms i begreppet styrelsenätverk och val av specifik revisionsbyrå. Vi kommer att testa många olika hypoteser för att ringa in de olika sambanden som vi vill studera. Den deduktiva ansatsen är användbar för oss eftersom den förklarar samband mellan olika variabler vilket vi kommer att göra i våra hypoteser. Studien gjord av Johansen &amp; Pettersson (2013), som vi har som närmaste underlag till vår studie följer den deduktiva ansatsen vilket gör att vi också valde att använda oss av den för att undvika att skilja oss för mycket från deras ansats. Slutsatser: Våra resultat visar att ägaren har en betydande och bestämmande roll när det kommer till val av specifik revisionsbyrå. Vi kan konstatera att det är via juridiska personer, alltså företag som de privata aktieägarna har majoritetsröster och ägande i de bolagen som vi har tittat på. Vi ser inga relationer mellan val av specifik revisionsbyrå och VD/Styrelseordförande om inte denna är ägaren. Inte heller kan vi se nätverkskopplingar i större utsträckning. / Background: The study is designed to investigate whether the board connectors can have an interaction at a company's choice of a specific firm. We have been in the study made use of all Swedish listed companies on the small, mid and large cap, the OMX Stockholm. This is to get a similar population that operate under the same laws and standards. When we write about the auditor in some context so you get readers who imagine that the auditor represents a specific firm and it is the one we have checked. When the board should choose firm so they do not know in advance what the outcome will be of this election, which means that the decision will have an inherent risk since they do not know the outcome until after the audit is made. To deal with this uncertainty in the selection show earlier studies that companies choose the cheapest Audit Agency, the largest accounting firm or a firm that specializes in the customer's industry to avoid basing choices on the uncertainty audit agencies qualities. We will in this study to take hold of the Board of networks of connections to try to see how these connections relate and / or affect the choice of a specific firm. We note that contacts comes before anything else in the greatest extent but how and who goes before, for example, know-how, price etc? Is a link between the board network and choice of accounting firm may be in addition to indicate a new channel of information that had not previously been recognized also indicate a changed view of the company's audit and the relationship between them, which may jeopardize the independence of the auditor. One can even question whether you really have selected the best and most effective auditor of the company for basing the choice on the network recommendations. Studies and research on the Swedish Board of networks and their relationship to external audit agency has not been identified, suggesting a knowledge gap in the field of network theory. Our intention is to extend previous studies by examining how the control owner and CEO and Board director -fittings are related to the choice of audit firm. Purpose: Purpose of this thesis is to explain board networks in the choice of the firm. Method: Our thesis is based on a deductive approach because we want to explain if there is a correlation between the variables contained in the concept board network and the selection of a specific firm. We will test many different hypotheses to identify the various relationships that we want to study. The deductive approach is useful for us because it explains the relationships between different variables which we will do in our hypotheses. The study made by Johansen &amp; Pettersson (2013), which we have as immediate basis for our study follows the deductive approach, which means we also chose to make use of it to avoid that differ too much from their approach. Conclusions: Our results indicate that the owner has a substantial and decisive role when it comes to the selection of a specific firm. We can conclude that it is through legal entities, ie companies that private shareholders have majority voting rights and interest in the companies that we have looked at. We see no relationship between the choice of a specific firm and the CEO / Chairman of the Board unless the owner is. Nor can we see network connections more widely.

Revision har varit en omtalad diskussion sedan länge där revisorer och redovisningskonsulter har haft skilda åsikter för huruvida det är givande eller inte att ha en revisor i sitt företag. I Sverige hade alla aktiebolag revisorsplikt fram till år 2010 när en lagförändring inträffade. De företag som inte uppnådde minst två av följande kriterier två år i följd fick valet av att bestämma om de ville ha en revisor eller inte. Kriterierna är som följer:  Max 3 anställda i medeltal Balansomslutningen får inte övergå 1,5 miljoner kronor Omsättningen får inte övergå 3 miljoner kronor Endast 20 % av de nystartade små företagen år 2013 valde att anlita en revisor. Av de befintliga företagen utan revisionsplikt valde 54 % att fortsätta använda sig av en revisor. Den stora minskningen av användandet av revisor väcker frågan om det finns faktorer som kännetecknar företag som väljer att fortsätta anlita en revisor. Undersökningen genomfördes baserat på en kvantitativ studie där fem faktorer identifierades; tillväxt på nettoomsättning, tillväxt på antalet anställda, tillväxt på balansomslutning, tidigare oren revisionsberättelse samt bankfinansiering. Faktorerna undersöktes genom granskning av årsredovisningar för åren 2010-2012 för 200 stycken företag utan revisorsplikt som har revisor och som inte har revisor. Efter empiri insamlingen utfördes en statistisk analys i form av ett oparat t-test. Resultatet visade att tillväxten på antalet anställda, tillväxten på balansomslutningen samt bankfinansieringen var faktorer som kännetecknar företag utan revisorsplikt med revisor. De företag utan revisorsplikt med revisor hade i genomsnitt lägre tillväxt på antalet anställda, balansomslutning och bankfinansiering i jämförelse med de företag som inte hade revisor. Kännetecken för valet av att behålla en revisor efter lagförändringen 2010 är därmed tillväxt på antalet anställda, tillväxt på balansomslutning och bankfinansiering. / Auditing has been a highly discussed topic throughout the years and different opinions on whether it is necessary or not to have an auditor for firms have been debated. In Sweden, it was mandatory to have an auditor until the year of 2010 when the law for small firms changed. Nowadays, small companies are defined by: A maximum of 3 employees in average A maximum of 1,5 million SEK in total assets A maximum of 3 million SEK in revenue and they can freely choose whether or not to have an auditor. Since the abolition of mandatory audit duty for small companies caused a decrease in use of an auditor it is of interest to gain knowledge of what kind of characteristics that signifies the firm’s choice to continue to employ an auditor. The study was performed using a quantitative method where five characteristics were identified. These characteristics were the growth on net revenue, the growth on number of employees, the growth on total assets, qualified audit reports, and bank financing. The chosen characteristics were examined by reviewing annual reports for the years 2010-2012. 200 firms were chosen from our population, 100 without audit duty with an auditor, and 100 without audit duty without an auditor. After the data were collected a statistical analysis was performed by making an independent t-test. The results showed that the growth on number of employees, growth on total assets, and bank financing were characteristics that characterizes firms without audit duty with an auditor.  The firms without audit duty with an auditor had in general lower growth on number of employees and total assets compared to the firms without audit duty without an auditor. The characteristics identified in this study for the choice of having an auditor without audit duty after the law change in 2010 is therefore: growth on number of employees, growth on total assets, and bank financing.