Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur skolorna lever upp till lagstiftarens krav och syften när det gäller ämnet elevens val. Elevens val omfattar 382 timmar av timplanens 6 785 timmar i grundskolan, d.v.s. 5 % av den totala undervisningstiden. Elevens val omnämns inte över huvud taget i läro- och kursplanen och enligt skollagen är syftet med elevens val att eleven ska fördjupa och bredda sina kunskaper i ett eller flera ämnen. Kraven på ämnet är att tidsutrymmet ska uppfyllas och att undervisningen, liksom all annan undervisning i skolan, ska utgå från gällande läro- och kursplan. Eleverna ska erbjudas ett allsidigt val av ämnen inom ramen för elevens val. Sett ur ett vidare perspektiv går det att finna fler syften som rör elevens stimulans, motivation och intresse. Tidigare forskning i detta ämne är mycket begränsad vilket innebär att den empiriska undersökningen får stor betydelse. Den empiriska undersökningen utgörs av intervjuer med rektorer på tre skolor. Resultatet av undersökningen visar att skolorna lever upp till kraven och syftet i snäv bemärkelse. Sett ur det vidare perspektivet lever skolorna upp till syftena med skiftande resultat.

Sedan millennieskiftet har de svenska TV-sända partiledardebatterna allt mer gått från det traditionella till ett mer medieanpassat och publikfriande upplägg. Detta visar sig inte minst i SVT:s sedvanliga slutdebatter som äger rum i samband med riksdagsvalen. I denna uppsats undersöker jag hur och om debattklimatet har påverkats av dessa förändringar, samt vilka samhällsmässiga konsekvenser det kan innebära på ett övergripande plan. Detta gör jag med begreppen medialisering och demokrati som teoretiska analysverktyg, vilka jag definierar med i huvudsak Jesper Strömbäcks bok Den medialiserade demokratin (2004) som viktig kunskapskälla. Strömbäck har inte minst hjälpt mig till att förstå journalistens roll i såväl ett medialiserings- som ett demokratiskt sammanhang, något som varit viktigt för mig att ta hänsyn till i denna undersökning. De empiriska resultaten bygger på en kvantitativ innehållsanalys av SVT:s slutdebatter åren 1976 – 2010, där debattklimaten mäts med fokus på antal avbrott, handviftningar, kakofoni, klipp samt inlägg av moderatorn. Resultaten visar på att antalet avbrott, kakofoni och inlägg av moderator ökat markant sedan man införde ett nytt debattupplägg, medan antalet klipp ökat successivt under hela det undersökta tidsspannet. Däremot går ingen tydlig förändring att finna vad gäller antalet handviftningar. En slutsats som dras av resultaten är att debattklimatet har blivit hetsigare under det undersökta tidsspannet, och att det i huvudsak är media och inte politikerna själva som står bakom denna utveckling. Det konstateras också att ett mer publikfriande debattupplägg förvisso kan gynna demokratin genom att motivera fler människor till att engagera sig politiskt, men att det samtidigt kan avskräcka folk från detsamma då ett mer tävlings- och stridsorienterat debattklimat riskerar försvaga det politiska samtalet.

Diss. Nr. 12971 techn. Wiss. ETH Zürich. / Fotokopie. Literaturverz.

Diss.--Freiburg--Universität, 1989. Titre de soutenance : Die Bildhauerkunst in Paris zwischen 1360 und 1420 : Vincennes und die französisch-höfische Skulptur unter Karl V. und Karl VI. / Bibliogr. p. 241-252. Index.

Th.--Géogr.--Tours, 1987.

Vår studie handlar om barns valmöjligheter i förskolan. Studien går ut på att få kunskap om barns olika valmöjligheter i förskolan. För att få svar på detta använde vi oss av intervju som metod i studien. Förskollärarna fick möjlighet att sätta ord på begreppet barns valmöjligheter genom att dem fick beskriva praktiska exempel på hur barns val kan ske i praktiken. Vi  kan sedan i analysen jämföra dessa svar och därmed belysa hur förskollärarna förhåller sig till barns val.

Middle school seems to be one, more or less, forgotten stage in previous research, so I chose to focus my research on this stage. The purpose of this study is to gain an insight into the teachers choice and use of teaching materials in history teaching. One of my questions of interest was whether middle school teachers choose and use the same types of teaching materials as the subject teachers in high school and senior high school. The study is based on interviews with four teachers. The study was conducted according to the method of presentation, a method that allows the respondent to tell his story without preparation. In addition to the personal interviews, the material also contains answers from a student survey. I conducted the survey in the student group of each interviewed teacher. The answers of the surveys have been sorted by student groups to enable a comparison between the teachers intention and the students experience of teaching materials and its use in the history teaching. The results of the study shows that middle school teachers in history seems not to be particularly controlled by the textbook. Instead they generally have a broad repertoire of teaching materials that they use in many different ways. The textbook seems primarily used as a support in the teachers planning and the lessons are more devoted towards history in form of reading fiction, digital resources and study visits. Something that I’ve notised in the study is that middle school teachers seem to work quite differently compared to the subject teachers in high school and senior high school, and the focus of teaching is not as much on knowledge of facts as it is on experiencing history in different ways. / Grundskolans mellanstadium tycks vara ett, mer eller mindre, bortglömt stadium i tidigare forskning, varför jag valde att fokusera min forskning på denna åldersgrupp. Syftet med studien är att få en inblick i mellanstadielärares val och användande av läromedel i historieundervisningen. En av de frågor jag blev intresserad av är huruvida mellanstadielärarna väljer och använder samma typer av läromedel som ämneslärarna i grundskolans högstadium och i gymnasiet. Materialet som ligger till grund för studien är fyra lärarintervjuer genomförda enligt metoden föreställningskarta, en metod som syftar till att låta respondenten själv berätta sin historia utan förberedda frågor. Utöver lärarintervjuerna består materialet även av svar från en elevenkät jag genomfört i de intervjuade lärarnas elevgrupper. Svaren i elevenkäten har sorterats utifrån elevgrupp för att möjliggöra en jämförelse mellan lärarens avsikt och elevernas upplevelse av läromedelsanvändningen i historieundervisningen. Studiens resultat visar att mellanstadielärarna inte tycks vara särskilt styrda av läroboken i historia utan att de, generellt, har en bred repertoar av läromedel som de använder på olika sätt. Läroboken tycks framförallt användas som stöd i lärarnas planeringar och undervisningstiden ägnas mer åt historia i form av skönlitteratur, digitala läromedel och studiebesök. Något som framgår av studien är att mellanstadielärarna tycks arbeta rätt annorlunda jämfört med ämneslärarna i grundskolans högstadium och i gymnasiet. Undervisningens fokus ligger inte lika mycket på faktakunskaper som på olika former av att uppleva historien.

Syftet med studien var att undersöka hur narrativ påverkar agency i spel. För att kunna analysera och beskriva narrativen i artefakten användes narratologisk terminologi och analys. Spelgenrer togs upp för att konkretisera artefaktens design och koppla den till spel för konsumentmarknaden. Frågeställningen för studien löd: Hur påverkas en spelares uppfattning av agency i ett spel av den narrativa kontexten? En kvalitativ forskningsmetod där strukturerade intervjuer och fältobservation användes. Deltagare testade två versioner av en artefakt och resultaten mellan de två urvalsgrupperna analyserades sedan. Resultaten visade att den narrativa kontexten inte påverkade spelares uppfattning av agency på ett märkbart sätt. Artefakten fick dock majoriteten av deltagarna att uppleva agency vilket tyder på att narrativ kontext inte är viktigt för att skapa agency genom spel. Vidare forskning kan göras med liknande experiment med och utan explicita narrativ och med andra typer av artefakter för att få fram mer specifika resultat.

No description available.

ABSTRACT - The aim of this study was to examine which aspects teachers take into consideration when selecting literature for their students. To research this question, semi-structured interviews were conducted as a qualitative method. Three upper secondary school teachers from Southern Sweden participated in the study. All participants reported on the selection process they go through when selecting literature for their students. The interviews were then transcribed and thoroughly analyzed using Burnards thematic analysis method. The results were that teachers primarily consider curricular documents when selecting literature, most likely because they are legally obliged to do so. Furthermore, the aspect of difficulty was very prominent during the interviews with a heavy emphasis on the length of a text as a decisive factor. Participants also stated that aspects such as theme, classic status, and genre had little to no influence during the selection process.