This thesis examines Folkpartiets (FP) view of the Swedish school from 1990 until 2014. During this time, the media depicts Folkpartiet (FP) as increasingly conservative. Quotes from their party programs and election manifestos during this period is analysed to try to find out if this is indeed the matter. The thesis is predominantly qualitative and both the Swedish school and Folkpartiets (FP) history is described. In the theoretical part describes also both the liberalism and the conservatism as ideologies. In terms of results it appears that Folkpartiet (the Liberal Party) has changed in a more conservative direction. Alternatively is a discussion if it can be about a more social liberal orientation instead.

I föreliggande studie undersöktes eventuella skillnader mellan de politiska blocken i valen mellan år 1988 och 2014. Valmanifesten från de nuvarande riksdagspartierna exklusive Sverigedemokraterna kodades i enlighet med en innehållsanalys och problematiserades utifrån teorier från Chantal Mouffe och Jürgen Habermas. Från Mouffe användes teorin om den så kallade konsensuspolitiken och från Habermas teorin om det kommunikativa handlandet. Författarna ville med teorierna dels se om blocken genom konsensus närmat sig varandra, dels resonera kring om detta har skett i en anda av förståelse och samförstånd utmynnande i överrensstämmelse blocken emellan.Teorierna användes som problematiseringsverktyg på de tio kategorier som av författarna fastställdes, utifrån vilka frågor som dominerade valmanifesten. Studien visar att det mellan 1988 och 2014 fanns en mätbar skillnad blocken emellan, det vill säga, blocken hade blivit mer lika och därmed vad de undersökta sakfrågorna beträffar, mer homogena.

The purpose of this thesis was to explore how the ideological self-image of the biggest Swedish governmental party, Moderaterna, has developed between 1993 and 2011. The second purpose was to compare this development on a fundamental ideological level, with development on the operative ideological level. This was to be made by qualitative analysis of the party’s ideological programs and election manifestos. Hopefully this would expose a pattern of the party’s ideological development.  The findings of this thesis however, suggested that while the ideology on the fundamental level had radically changed, the ideology on the operative level has been characterized by continuity. The self-image changed from being purely oppositional to ‘state-bearing’, while the ideological positioning as a right-wing modernistic party remained pretty much the same.

Denna licentiatuppsats lägger grunden för att undersöka om skandinaviska partiers tävlan om röster har förändrats så som den uttrycks i partiernas valmanifest. Därigenom testas dels om det finns en förändrad partitävlan i Skandinavien, dels om en eventuell förändring i partitävlan drivs av en existerande tävlansstruktur ärvd från 1970-talet, om partiernas tävlan om röster helt eller delvis försvunnit eller om partiernas tävlan snarast handlar om konkurrens om väljarnas röster Inom partiforskningen har den så kallade kartellpartitesen haft ett mycket stort genomslag. I korthet innebär denna att partier snarast försöker passivisera väljare genom att inte erbjuda alternativ vare sig i policy eller ideologi till skillnad från tidigare då partier i första hand försökt mobilisera sina kärnväljare och erbjudit tydliga skillnader i såväl policy som ideologi. Mot dessa två beskrivningar kan även ställas en tredje baserad på ett antagande om skärpt partikonkurrens där det gäller att vinna alltmer rörliga väljare. För att testa dessa tre hypoteser studeras valmanifest från 1970 till 2010 från agrara, konservativa och socialdemokratiska partier i Danmark, Norge och Sverige. Resultatet visar snarast på stark konkurrens inom samtliga partisystem oavsett vilken partifamilj som studeras. Valmanifesten blir tydligare och tendera att mer och mer betona policytävlan, men det finns även en konstant närvaro av värderingar i valmanifesten. Detta talar framförallt mot att tävlans bortdöende, men för att slutgiltigt utvärdera resultaten krävs närmare studier av vilka policys och vilka värderingar som presenteras och om dessa förskjuts eller förändras över tid.

Vårt samhälle präglas av demokrati och politik. Sveriges riksdag och regering styrs av politiska parti som, vart fjärde år, ställer upp på val för att få så många röster som möjligt från väljarna. Ett steg i detta är att partierna sammanställer valmanifest och partiprogram för att förmedla sina ställningstaganden och sin ideologi. Denna kandidatuppsats riktar in sig på just dessa valmanifest och partiprogram. En idéanalys genomförs på socialdemokraternas partiprogram och valmanifest, mellan 1990-2010, för att undersöka ideologi och ställningstaganden inom arbetsmarknadsfrågan.

Undersökningen syftar till att granska Högerns, Socialdemokraternas, Bondeförbundets och Folkpartiets strategier gentemot kommunisterna inför riksdagsvalet 1948. Detta görs genom en retorisk analys av negativt kampanjande i partiernas valfilmer, men också genom att granska negativ retorik i deras valmanifest. År 1948 valdes eftersom det var en uttalad unik valrörelse, mycket på grund av att det fanns djupa konfliktlinjer i den nationella såväl som den internationella politiken. Det var också det första valet efter andra världskriget. En av studiens slutsatser är att samtliga partier framställde kommunisterna som ett hot i det under-sökta källmaterialet, men Socialdemokraterna kritiserades vid flest tillfällen. Resultatet visar också att den negativa retoriken i valmanifesten inte alltid överensstämmer med valfilmernas innehåll. Studien visar även att Socialdemokraternas valfilm var den enda som inte innehöll tydlig kritik riktat mot kommunisterna, vilket kan tyda på ett ambivalent förhållningssätt. Par-tierna använde framför allt logos och pathos för att övertyga väljarna, varav den sistnämnda ges utrymme att användas i film. Två av partierna, Högern och Bondeförbundet, kan ha haft en medveten strategi att försöka övertala unga människor att inte rösta på kommunisterna. Till sist, kommunisterna var enkla att kritisera eftersom de var en del av en större rörelse och kunde därför förknippas med Sovjetunionens handlingar.

Denna uppsats är en studie i hur andrafiering används inom Socialdemokraternas och Moderaternas valmanifest, med syfte att se hur det har använts i diskurser inom politisk kommunikation gentemot potentiella väljare, utifrån frågeställningar om vilken funktion det fyller och hur användningen har utvecklats över tid. Vidare lyfts också frågor om hur andrafiering som process går till och vilka som har kommit att konstrueras som Den Andre. För att kunna studera den politiska diskursen har jag utöver teorier om andrafiering och Den Andre, främst använt mig av Laclau & Mouffes diskursteori, som har ett socialkonstruvistiskt perspektiv på språk och diskurs, för att förstå vilka effekter den politiska diskursen kan ha för samhället. Datamaterialet bestod av Socialdemokraternas och Moderaternas valmanifest inför svenska riksdagsval under en 50-års period, från 1964–2014, med totalt 32 valmanifest. Texterna har kodats och analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar på hur det skett en förändring över tid i vilka som andrafieras i valmanifesten, och att även användningen har ändrat karaktär och kommit att få ett allt större utrymme i den politiska diskursen i valmanifesten.

No description available.

Denna uppsats studerar Sveriges riksdagspartiers valmanifest i syfte att jämföra dem ur ett klarspråksperspektiv. Frågeställningarna som undersöks är tre stycken - I vilken utsträckning uppvisar riksdagspartierna klarspråk i sina valmanifest?, Vilket riksdagsparti uppvisar klarspråk i störst utsträckning i sitt valmanifest? samt Hur skiljer sig partierna åt i sitt uppvisande av klarspråk i sina valmanifest? Materialet för undersökningen är samtliga riksdagspartiers valmanifest från 2018. Huvudsakligen granskas de delar ur manifesten som handlar om sjukvården, eftersom sjukvården länge varit en av de politiska frågor som svenska folket tycker är den viktigaste inför valet. En textanalys av manifestens utvalda delar genomförs med Språkrådets klarspråkstest. Testet kompletteras med en modell som bygger på kvantifiering av språkliga drag, för att kunna se hur och hur mycket partierna skiljer sig åt i uppvisande av klarspråk. Utifrån jämförelsen går det att konstatera att alla partier uppvisar klarspråk till viss del, men att inget parti gör det till hundra procent. Dessutom synliggör resultatet att Kristdemokraterna är det parti som uppvisar klarspråk i störst utsträckning. Men det går också att se att olika partier uppvisar olika grad av klarspråk för olika klarspråkskategorier. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-06-09</p>

This paper utilizes a combination of quantitative text analysis and idea analysis to examine the Swedish Social Democratic Party’s election manifestos. The analysis is conducted from the ideological perspective of reformist socialism where an ideal type of ideological perspective is created and operationalized through quantitative text analysis, identifying frequencies of key ideological expressions. The primary objective of the paper is to comprehensively examine ideological changes within the party during the 21st century. The findings suggest a decreasing ideological stance between 2002-2010 and an increasing ideological stance for 2014 and 2022, however, the results for 2014 cannot be substantiated. Additionally, the paper highlights the party’s consistent ideological focus on education, welfare policies, equality, and inequality. But, despite the persistent concern over growing inequality, there has been a comparatively lesser emphasis on ideological expressions aimed at tackling the issue and there have also been surprisingly few ideological expressions addressing class struggle. Notable ideological shifts include the disappearance of expressions related to justice in 2014, an increased emphasis on democratic control in 2022, and a notable rise in ideological expressions arguing for a stronger welfare state. In conclusion, this paper enhances the understanding of ideological dynamics within the Swedish Social Democratic Party, uncovering notable shifts and trends in ideological expressions over time.