Addressing issues of high complexity, such as societal or environmental transformations, require collaboration among a multitude of actors. Therefore, inter-organisational collaborations has evolved for approaching such large-scale problems. During the last decade, the orgasational theory of ecosystems has emerged further. Knowledge ecosystems is one evolved area that has limited empirical research. To evaluate how programs can be organised to sustain value to the actors, and provide further empirical research of ecosystems, this thesis explores the value creation and value capture mechanisms of a knowledge ecosystem. The thesis analyses a case study of a neutral collaborative platform, CLOSER, in Sweden. A conceptual framework, based on the open systems perspective, network theory, and the theoretical definition of a knowledge ecosystem, is used to analyse the empirical results. The value creation and value capture mechanisms for knowledge ecosystems in this empirical case study are identified as communication channels, projects and business initiatives. The findings from this study confirm the literature surrounding knowledge ecosystems and their value mechanisms. It is also elaborated that the incentives of individual participants in the ecosystem must be taken into consideration to enhance value creation and value capture, even in knowledge ecosystems. From a system level perspective, there also needs to be proper building mechanisms in place to handle the deliverance of the knowledge outside of the internal network of the ecosystem. This to ensure nothing is lost, or lessened. The notion that business ecosystems grow from knowledge ecosystems is also adressed. However, future research is still needed to provide empirical evidence of the theory. / Samhälls- eller miljötransformationer kräver samarbete mellan en mängd olika aktörer. Organiseringsfromer som bygger på interorganisatoriskt samarbete har därför utvecklats för att tillsammans kunna ta fram lösningar på sådana storskaliga problem. Ett område inom organisationsteori som har vuxit under det senaste decenniet är ekosystem, där kunskapsekosystem är ett koncept som under senare dit har blivit mer prevalent inom teoretisk forskning. Däremot saknas det underlag inom forskningen på uhr kunskapsekosystem fungerar i praktiken. Denna avhandling tillhandahåller ny empirisk forsknning inom området genom en empirisk studie på hur värde kan skapas och tas till vara på i ett kunskapsekosystem. Det görs genom att analysera hur program kan organiseras inom ett kunskapsekosystem för att upprätthålla värde för aktörerna. Avhandlingen analyserar en fallstudie av en neutral samarbetsplattform CLOSER, i Sverige. Ett konceptuellt ramverk, baserat på ett systemperspektiv, nätverksteori och den teoretiska defenitionen av ett kunskapsekosystem, används för att analysera de empiriska resultaten.  Mekanismerna för värdeskapande och värdefångande inom kunskapsekosystem i denna empiriska fallstudie identifieras som kommunikationskanaler, project och affärsincitament. Resultaten bekräftar delvis det som står i befintlig litteratur kring värdeskapande mekanismer inom kunskapsekosystem, men framhäver även att det inte räcker att fokusera på de gemensamma målen i ett storskaligt samarbete bland en mängd olika aktörer. De individuella målen som aktörerna har måste också beaktas, inklusive deras affärsmodeller, för att se till att hela ekosystemet arbetar i samma riktning. Ur ett systemnivåperspektiv måste det också finnas ordentliga uppbyggnadsmekanismer för att förmedla kusnkap utanför systemets interna nätverk för att säkerställa att värdefull kunskap inte går till spillo. Uppfattningen att affärsverksamhetsekosystem växer fram ur kunskapekosystem diskuteras också. Framtida forskning behövs dock för ayy ge empiriska bevis för den teorin.

No description available.

Stadsutvecklingsprojekt är ofta stora, komplexa och sker under lång tid. Vid utvecklingen av nya stadsdelar sker byggnationen ofta i etapper vilket kan resultera i ytor som saknar ett aktivt syfte. Vissa aktörer har däremot valt att tillfälligt använda dessa ytor i syfte att åstadkomma ett sorts värdeskapande, parallellt med stadsutvecklingen. Genom att tillfälligt upprätta allmänna attribut, och att i vissa fall även arbeta med placemaking, vill aktörerna skapa attraktiva platser som tillför värde för både boende och besökare i stadsdelen. Tidigare studier har inte undersökt tillfälliga attribut och deras effekter vid utvecklingen av nya stadsdelar. Eftersom tillfälliga attribut anläggs parallellt med stadsutvecklingen är det av intresse att undersöka motiven och effekterna dessa attribut har på området i dess helhet. Syftet med studiens är därmed att utveckla en förståelse för varför allmänna attribut tillfälligt anläggs i nya stadsdelar. Studien syftar även till att kartlägga hur utvalda aktörer arbetar med tillfälligt anlagda attribut samt vilka värden aktörerna vill skapa med hjälp av dessa. Studiens resultat baseras på intervjuer med tolv branschrepresentanter. Resultaten visar på att både kommuner och byggaktörer tillfälligt anlägger olika allmänna attribut i nya stadsdelar, däremot i en varierande omfattning. Författarna presenterar idéen att allmänna attribut kan delas in i två kategorier utifrån hur viktiga och vanligt förekommande de är i nya stadsdelar. I arbetet klassificeras dessa kategorier som nödvändiga attribut samt bonus-attribut. Motiven till att anlägga tillfälliga attribut är för att det vid tidpunkten ej går att anlägga dem permanent. Samtidigt behöver både kommuner och byggaktörer tillgodose boendes behov av allmänna platser redan från första inflytt och göra stadsdelen både levande och trygg. Tidigare studier visar på att det i befintliga stadsdelar finns en betalningsvilja för att från sin bostad ha närhet till permanenta allmänna attribut. Resultaten i den här studien visar på att både byggaktörer och kommuner anser att detta även gäller i nya stadsdelar, oavsett om attributen är permanenta eller tillfälliga. Slutligen lyfts placemaking fram som en användbar metod för att möjliggöra att ytterligare värde skapas från de anlagda attributen. Genom att skapa mer värde blir stadsdelen attraktivare och efterfrågan på bostäder i stadsdelen kan öka ytterligare. / Urban development projects are often large, complex and takes a long time to be completed. In these large development projects, the project is often divided into different stages, which can result in unused spaces. Some actors have begun using these unused spaces in order to parallel with the development create value. By building temporary amenities, and in some cases working with placemaking, the actors aim to create attractive places that bring value for the inhabitants and visitors in the city district. Earlier studies have not looked at how temporary amenities impact and affect urban development projects. It is therefore interesting to research the motives and effect of these amenities in the city district. The aim for this study is to create a better understanding of why these temporary amenities are being built in urban development projects, and what value they are deemed to bring to the project and the actors who build them. The study also reaches out to some selected actors and maps what kind of temporary amenities, if any, they have worked with and what values these amenities create. The results of the study are based on interviews with twelve industry representatives. The result indicates that both construction clients and municipalities both use temporary amenities in large urban development projects, but to a varying degree. The authors claim the amenities can be categorized into two types, necessary-amenities and bonus-amenities, based on how important and commonly occurring they are. The motive to build temporary amenities is that it is simply not possible to build the amenities in a permanent manner at the time. But even though it is not possible to build permanent amenities the municipality and construction clients still need to accommodate early inhabitants and create good conditions for a safe and vibrant living environment. Earlier studies have concluded that permanent amenities raise the willingness to pay resulting in a higher price. This study also acknowledges that construction clients and municipalities also deem this true in new development projects, whether the amenities are permanent or temporary. Lastly, placemaking is recognized as a method to further create value of the built amenities in the city district, and that this can further increase the value amenities create and make the amenities even more desired for potential customers, and thus increase the demand on housing in the urban development project even further.

The mutual need between organizations and startups, from one side to stay competitive and the other to survive, leads to open innovation relationships. However, the actors are asymmetrical, leading to a risk that no value is created. Nevertheless, value needs to be created in the relationship to enable open innovation. This study identifies in literature four relational factors. The aim is to investigate how a startup and established organization perceive the relational factors of actor bonds, resource ties, activity links, network embeddedness, and their influence on value creation. Six semi-structured interviews are conducted. The main findings are: (I) all the relational factors influence value creation in this context. Thus, all are needed to enable an open innovation process (II) each theme that emerged in theory was confirmed (III) each actor􏰈s perceptions were found to be different, demonstrating that value is determined differently depending on the unique actor, their needs and context. Therefore, each actor needs to put more emphasis on the specific themes that actors in the relationship find valuable (IV) new themes are found to influence the relational factor of actor bonds (V) the level of value created depends on how the relational factors are managed by the actors.

The number of companies who base their business model on digital platforms has increased in the recent years. Successful examples of digital platforms are e.g., Airbnb, Klarna or Uber. Compared to traditional linear value chains the value creation process in digital platforms is characterized by co-creation between multiple actors who exchange resources through interactions to mutually create value. Because of this fundamental difference in the value creation process it is necessary to research value creation in digital platform. Screening the literature has however shown that there is research gap in understandthe value creation process in digital platforms. Therefore, this thesis aims to understand this context by conducting a case study-based research. For this purpose, the start-up company Eljun is chosen that creates a digital wallet for customers to proceed payments for sustainable transportations. By conducting semi-structured interviews with the central actors of the platform we received insights that allow us to answer the three research questions. The value proposition canvas for the first research question has shown that the technical integration, costs, and lack of uncertainty are negative perceived values by the actors and positive values result from synergy effects in the platform like enhancing reach and customer experience by offering complementary services. For the second question we appliedthe view of service-dominant logic to analyse what facilitates value cocreation in the platform which led to the following themes: Adopting customer centric approach, stimulating purposeful communication, fostering collaborative development, cultivating transparent and fair interaction. For the third questions we derived barriers and motivators for value co-creation that are connected to a shared mission, competition, organizational & industrial readiness, number of actors and end-users, and the design of boundary resources.

Digitaliseringen och dess teknologiska utveckling har gett upphov till nya digitala lösningar, däribland AR (Augmented Reality) är ett av de digitala verktyg som under de senaste åren fått en ökad uppmärksamhet bland både chefer och forskare. Augmented reality är ett virtuellt verktyg vars innehåll integreras i en användares uppfattning om den verkliga världen. Tidigare forskning har riktat en stor del av sitt fokus på AR och dess implementering som marknadsföringsstrategi, inom främst möbel- och accessoarindustrin, där modebranschen däremot inte givits samma typ av uppmärksamhet. Detta påpekar även forskarna själva, och som menar att det på grund av detta kan medföra en stor risk då konsumenters möjlighet att prova och interagera med produkten innan köp, därmed begränsas. Forskning kring att undersöka och förklara den psykologiska mekanismen bakom konsumenters mentala process gentemot virtuell provning, är även det begränsat inom modebranschen. Denna studie syftar därav till att utveckla en vidare förståelse kring vilken typ av effekt, AR genom virtuell klädprovning kan ha, dels på konsumentens upplevelse dels på dess köpbeslutsprocess.  För denna studie har en kvalitativ metod implementerats där datainsamlingen skett genom tolv utförda semistrukturerade intervjuer, på informanter i åldrarna 18-30 år. Det studien kom fram till var att AR implementerat på virtuell klädprovning, visat sig ge en positiv effekt på majoriteten av informanternas upplevelse och köpbeslutsprocess. / Digitization and its technological development have given rise to new digital solutions, among which AR (Augmented Reality) is one of the digital tools that in recent years has received increased attention among both managers and researchers. Augmented reality is a virtual tool whose content is integrated into a user's perception of the real world. Previous research has directed a large part of its focus on AR and its implementation as a marketing strategy, mainly within the furniture and accessories industry, where the fashion industry, on the other hand, has not been given the same kind of attention. This is also pointed out by the researchers themselves, who believe that because of this, it can entail a great risk as consumers' opportunity to try and interact with the product before purchase is thus limited. Research into investigating and explaining the psychological mechanism behind consumers' mental process towards virtual fitting is also limited within the fashion industry. This study therefore aims to develop a wider understanding of what kind of effect AR through virtual clothing fitting can have, partly on the consumer's experience and partly on their purchase decision process. For this study, a qualitative method has been implemented where the data collection took place through twelve conducted semi-structured interviews, on participants between the ages of 18-30 years. What the study concluded was that AR implemented on virtual clothing fitting, proved to have a positive effect on the majority of the participants' experience and purchase decision process.

With an increasing urban population around the world, the need for urban freight distribution is constantly growing. Many cities face problems with traffic congestion, especially during eak hours in the morning and afternoon. At the same time, the roads are often nearly empty during nighttime. In some cities, like Stockholm, heavy haulage is not permitted to enter the city during the night. This means that carriers are forced to perform these deliveries during the day, which leads to inefficient distribution. To investigate the possibilities to use nighttime hours for deliveries, which could lead to a more efficient distribution system and increased sustainability of the city, a pilot project has been initiated by the City of Stockholm to test off-peak deliveries. Other similar trial projects have encountered difficulties with getting businesses to participate, and the incentives to shift to offpeak deliveries have been unclear. Therefore, this thesis aims to investigate what incentives there are for actors within a supply chain to make this shift and the key factors that enable the supply chain to benefit. The thesis is performed as a case study on the pilot project in Stockholm, and uses a business model perspective to analyze how value is created and captured throughout the supply chain. The results show that there is potential for supply chains to increase its total value through offpeak deliveries as a result of increased efficiency, improved delivery reliability and increased utilization of trucks. Pricing models and relative negotiation power between actors have a large effect on how the value is distributed. The main contributors to creating increased value are sufficient delivery volume, compatible processes, and full utilization of trucks. The possibility to use off-peak deliveries for marketing is relatively unexploited and could potentially create more value. / Med  en  ökande  befolkning  i  städer  världen  över  ökar  också  behovet  av  varudistribution  istadskärnor. Många städer har problem med trängsel i trafiken, i synnerhet under rusningstid på morgonen och eftermiddagen. Samtidigt är vägarna ofta nästan tomma på natten. I en del städer, som Stockholm, är det förbjudet att köra tung lastbil i innerstaden under natten. Detta betyder att distributörer är tvingade att utföra dessa leveranser under dagtid, vilket leder till ineffektiv distribution.För att undersöka möjligheterna att utnyttja nattens timmar till leveranser, vilket skulle kunna leda till ett mer effektivt distributionssystem och en ökad hållbarhet för staden, har ett pilotprojekt initierats av Stockholms Stad för att testa nattliga leveranser. Andra liknande projekt har stött på problem med att få företag att deltaga, och incitamenten för att flytta leveranser till nattetid har varit otydliga. Därför syftar detta arbete till att undersöka vilka incitament som finns för aktörer inom en försörjningskedja att göra detta byte och vilka huvudfaktorer som möjliggör att kedjan kan dra fördel av det.Arbetet utförs i form av en fallstudie på pilotprojektet i Stockholm, och använder ett affärsmodellsperspektiv för att analysera hur värde skapas och fångas inom kedjan. Resultaten visar att det finns potential för försörjningskedjor att öka sitt totala värde genom nattliga leveranser som ett resultat av ökad effektivitet, förbättrad leveranssäkerhet och ökad nyttjandegrad av lastbilen. Prismodeller och relativ förhandlingsmakt mellan aktörer har en stor påverkan på hur värdet fördelas. De faktorer som bidrar mest till ett ökat värde är tillräcklig leveransvolym, kompatibla processer och hög nyttjandegrad av lastbilar. Möjligheten att använda nattliga leveranser för marknadsföringssyfte är relativt outnyttjat och skulle potentiellt kunna skapa mer värde.

This thesis examines a process of innovation within a Swedish early-stage start-up company in the textile industry. The thesis describes and analyzes the case company’s intentions to create entrepreneurial value by reconfiguring its supply chain as one of its resources. Theories of dynamic capabilities, entrepreneurial value creation and supply chain management are applied for analysis of the case company’s process of investigating how Blockchain technology can be applied to the company’s supply chain to create and enhance value for the company, its customers and suppliers. Topics of digitalization, Blockchain technology, supply chain management, entrepreneurial value creation and dynamic capabilities are covered as part of the discourse. The work in this thesis is qualitative and explorative and based on the study of one case company and its quest for creating entrepreneurial value by reconfiguring its supply chain. The study explores several potential ways for how entrepreneurial value can be created through process of innovation, e.g., by the application of Blockchain to a company’s supply chain. Although Blockchain has potential to create entrepreneurial value for the case company, it is not possible to predict if the benefits outweigh the costs, if the project is feasible in practice, if it is suitable for one company to undertake the project on its own or if collaboration and alliances are the way forward.

Inom storskalig stadsutveckling handskas planerare och exploatörer med planerings- och genomförandefaser som är långa och tidskrävande. Det innebär att samhällets ideal eller teknik kan ha förändrats under tiden. Vidare anses hållbarhet som kontextberoende eftersom olika städer och länder står inför olika utmaningar kopplat till hållbarhet. Således menar litteraturen att det inte finns en gemensam lösning för vad som skapar en hållbar stadsdel. Därmed är det intressant att studera hur planeringen av hållbara stadsutvecklingsprojekt kan främjas, i stället för att studera vilken teknik eller ideal som är mest hållbart inom stadsutvecklingen. Det studerade stadsutvecklingsområdet konverterar ett gammalt industriområde till en levande stadsmiljö med en hållbarhetsambition. Tolv personer med olika roller inom hållbar stadsutveckling djupintervjuades för studien. Nio aktörer som är involverade i planeringen av stadsutvecklingsprojektet, samt tre aktörer sakkunniga inom ämnet byggnadsvård, återbruk och återanvändning. Resultatet pekar på att projektet har under planeringsskedet använt planprogrammet som en nulägesbeskrivning. Det innebär att de inte har ritat upp en slutprodukt som sedan ska byggas om 10 år. Vidare har det även tagit tid att inventera platsen för att identifiera vad som är hållbart i det specifika projektet. De har inte använt referensprojekt, de har försökt förstå för vem platsen är till för och vad värdet i det specifika projektet kan vara.  Återbruk och återanvändning visade sig vara just det mest hållbara i projektet. Det beskrivs som projektets värde ur olika perspektiv. En historisk och kulturell dimension, estetisk dimension såväl som ekonomisk och ekologisk dimension. Det innebär att projektet kan ha en ekonomisk kalkyl som tar in dessa värden. Ytterligare en aspekt som identifierades utefter empirin var att det är viktigt att de människor som arbetar i projektet har förståelse för dessa värden. Det skapades genom att bearbeta fram verktyg för att alla i projektet kan förstå värdet. Slutsatsen pekar därmed på att stadsutvecklingsprojektet med en hållbarhetsdimension har arbetat ur ett värdeperspektiv.  Genom att förhålla sig till det som redan finns på platsen har värden skapats som annars inte är möjligt i obebyggda områden. De har tagit tid för att bearbeta och analysera både platsen, affärsupplägg som såväl organisatoriska förutsättningar. Stadsplanering bör därmed sikta på att skapa en flexibel planering som är robust för framtida förändringar för att lyckas med att skapa hållbara stadsutvecklingsprojekt. / In large-scale urban development projects, planners and developers deal with planning and implementation phases that are long and time-consuming. This means that ideals in the society and technology change meantime. Furthermore, sustainability is considered context-dependent because different cities and countries face different challenges linked to sustainability. Thus, the literature suggests that there is no common solution for what creates a sustainable city, it is interesting to study how the planning of sustainable urban development projects can be promoted, instead of studying which technology or ideal is the most sustainable in urban development. The studied urban development project transforms an old industrial area into a living urban environment with a sustainability ambition. Twelve people with different roles in sustainable urban development were interviewed. Nine actors involved in the planning of the urban development project, as well as three actors who are experts in the subject of building maintenance, recycling, and reuse. The result indicates that the project has, during the planning phase, used the planning program as a description of the current situation. This means that a final product that will then be built in 10 years has not been drawn up in detail. Furthermore, it has also taken time to invent the site to identify what is sustainable in the specific project. They haven´t used reference project; they have tried to understand who the site is for and what the value in that specific project might be. Reuse and recycle proved to be precisely the most sustainable in the project. It is described as the value of the project from different perspectives. A historical and cultural dimension, architectural dimension as well as economic and ecological dimension. This means that the project can have economical calculation that takes these values into account. Another aspect identified from the empirical work; it is important that people working in the project understand these values. Whitin the project they develop tools so that everyone in the project can understand the values. The conclusion thus points to the fact that the urban development project with a sustainability dimension has worked from a value perspective. By relating to what already exists on the site, values have been created that are otherwise not possible in undeveloped areas. They took time to process and analyse, both the location, the business plan as well as the organizational conditions. Urban planning should therefore aim to create flexible planning that is robust to future changes to succeed in creating sustainable urban development projects.

Denna uppsats presenterar ett kandidatexamensarbete i samarbete Uppsala universitets (UU) innovationsstödjande enhet UU Innovation (UUI), där syftet varit att i ett förbättringsprojekt ta fram ett implementeringsförslag för förbättring av deras strategiarbete. Vid implementering ska förbättringsförslaget hjälpa UUI integrera ett processbaserat systematiskt arbetssätt. Främst för att hjälpa teamet tillvarata och realisera en identifierad strategisk möjlighet att expandera innovationsstödet till målgruppen, och stimulera fortsätt ständig utveckling och förbättring. Insamling och analys av data såväl följande analys och diskussion av den empiriska studiens resultat har generellt förankrats i de organisationsteoretiska områdena kvalitetsteknik, företagsekonomi, affärsutveckling och innovationsledning, specifikt ställts mot klassisk och modern strategiteori. Förhållnings- och arbetssättet har varit pragmatiskt men kritiskt i granskningen, urvalet, användningen och kombinationen av evidensbaserad teoretisk kunskap respektive genererad empirisk kunskap, för högre nivå av vetenskaplig nyansering liksom praktisk anpassning. Resultatet är ett integrerat strategiskt ramverk, utgörandes av en systematisk strategiplaneringsprocess och en konkret studentstrategi. Designen och innehållet är anpassat för att främja UUIs syftesdrivna och agila organisation och stärka teamets strategiska och operativa agilitet. En vital funktion i strategiplaneringsprocessen är att faserna följer en cyklisk och iterativ metodik, med inbyggda systematiska principer, moment och verktyg. Effekten är bättre förståelse för hur innovationsstödet ständig kan utvecklas och förbättras, utifrån aspekten att fungera som intern process såväl levereras som värdeerbjudande. Detta baserat på genererade och analyserade insikter om målgruppen, omvärlden, berörda intressenter och den interna organisationen. Sammantaget Detta förutsätter UUIs utveckling till en mer möjlighetsorienterad, anpassningsbar, lärande och dynamisk organisation, genom ständig förbättring av ett systematiskt och långsiktigt strategiarbete. Värdeskapandet förväntas då öka för studenter, UU, samarbetspartners, samhället, övriga intressenter och UUI genom tillfredsställande av verkliga behov, avgörande för UUIs långsiktiga och hållbara framgång. / Following paper presents a bachelor´s thesis in collaboration with Uppsala university’s (UU) support unit for innovation UU Innovation (UUI), in aim to deliver a proposal for improvement of their strategic work. An implementation will help UUI to integrate a process based systematic approach. Mainly to help the team seize and transform the sensed strategic opportunity to expand their innovation support to students as a target group, and stimulate continuous improvement and development. Theories, methods and tools form areas such as quality management, business economic, business development and innovation management have been used and challenged in the process of collecting and analysing data, as well as analysing and discussing the result of the empirical study. To make the scientific research nuanced but the result contextually adapted the approach has been pragmatic but critical.  The result is an integrated strategic framework, consisting of a systematic strategic planning process and a formulated student strategy. The design and content aim´s to strengthen UUI as a purpose driven and agile organisation, and their strategic and operational agility as capabilities. Key functions in the strategic planning process are the continuous and iterative approach, and the systematic principles, elements and tools integrated in the phases. The key effect is better understanding of how to continuously develop and improve the innovation support, in the aspect of functioning as an internal process as well as being delivered as a value proposition. This based on generated and analysed insights about the target group, environment, stakeholders and internal organisation. Altogether, the functions supporting systematic strategy work with constant and iterative improvement as an effect, is a prerequisite for UUIs organisational development in the means of becoming more opportunity seeking, adaptive, learning and dynamic. Increased value creation for students, UU, coworking partners, the society, other stakeholders and UUI is expected, as a result of meeting and satisfying real needs, also critical for UUIs long term and sustainable success.