No description available.

<p>Abstract</p><p>This paper is about children and stress. Stress among children is a serious problem and to be aware of that as a preschool teacher is very important. I’ve focused on the youngest children</p><p>in preschool. I’ve searched for information in litterateur and articles. To fins literature is not a problem because it is a lot written about this subject. I did two interviews with three preschool teachers. All my sources agree that stress among children is a problem that we must try to work against.</p><p>There are two kinds of stress, one is positive and the other one is negative. Everyone needs positive stress in their lives, but we don’t need negative stress. Negative stress is when you have so much pressure on you that can’t match your capacity and when that happens you experience negative stress.</p><p>I have found out in my research that stress exists among children in preschool. Everyone express stress differently because we all have different stress patience, which makes it hard to tell when children experience stress. There are simple things that preschool teachers can do to reduce stress. It is important that the teachers aren’t stressed because that makes the children stressed too. The easiest thing preschool teachers can do is to take it calm with the children so they don’t have to feel stressed.</p><p>The aim with this paper is to develop knowledge about children and stress in kindergarten, how they express stress and what preschool teachers can do to work against it.</p><p>Keywords: Children, stress, preschool, weekday</p>

Detta examensarbete hade som avsikt att ge kännedom om professionalismen i förskolan och var fortsättning på en internationell studie som European Early Childhood Education Research Association startade på Malta år 2004. Syftet med undersökningen var att få kunskap om och belysa vad lärare erfar i sitt handlande och tänkande som professionell i förskolan. Undersökningen var kvalitativ och byggde på observationer och intervjuer av två respondenter. Resultatet påvisade att lärarna hade stor kunskap om barn och deras utveckling samt att lärarnas professionalitet handlade mycket om förhållningssätt och att de tog vara på de dagliga aktiviteterna som viktiga för barns lärande. Lärarna var mycket medvetna om läroplanen och dess innehåll och arbetade för att alla barn skulle uppleva sin dag som rolig, trygg och lärorik. Slutsatsen blev att professionalismen i förskolan visar sig i lärarnas agerande tillsammans med barnen samt i deras kunskaper och förhållningssätt.

Abstract This paper is about children and stress. Stress among children is a serious problem and to be aware of that as a preschool teacher is very important. I’ve focused on the youngest children in preschool. I’ve searched for information in litterateur and articles. To fins literature is not a problem because it is a lot written about this subject. I did two interviews with three preschool teachers. All my sources agree that stress among children is a problem that we must try to work against. There are two kinds of stress, one is positive and the other one is negative. Everyone needs positive stress in their lives, but we don’t need negative stress. Negative stress is when you have so much pressure on you that can’t match your capacity and when that happens you experience negative stress. I have found out in my research that stress exists among children in preschool. Everyone express stress differently because we all have different stress patience, which makes it hard to tell when children experience stress. There are simple things that preschool teachers can do to reduce stress. It is important that the teachers aren’t stressed because that makes the children stressed too. The easiest thing preschool teachers can do is to take it calm with the children so they don’t have to feel stressed. The aim with this paper is to develop knowledge about children and stress in kindergarten, how they express stress and what preschool teachers can do to work against it. Keywords: Children, stress, preschool, weekday

No description available.

När ett barn får cancer, innebär det en enorm omställning i det dagliga livet för barnet och barnets familj. Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett cancersjukt barn. Metoden som användes var en litteraturstudie baserad på självbiografier med kvalitativ ansats. Resultatet som framkom i studien visar hur föräldrarna reagerar under den första tiden och vad som sker med dem när de får beskedet att deras barn har cancer. Det framkommer även vad som förändras i föräldrarnas vardag och vad de gör för att hantera sitt lidande som präglas av maktlöshet, oro och sorg. Hos informanterna infinner sig med tiden en acceptans för lidandet och de kan återigen känna välbefinnande och mening i livet. Studiens resultat kan användas för att framhäva vikten av stöd till anhöriga i vården och även för reflektion över vad en sjukdom hos ett barn, får för påverkan på flera människors livsvärld.

<p>När ett barn får cancer, innebär det en enorm omställning i det dagliga livet för barnet och barnets familj. Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett cancersjukt barn. Metoden som användes var en litteraturstudie baserad på självbiografier med kvalitativ ansats. Resultatet som framkom i studien visar hur föräldrarna reagerar under den första tiden och vad som sker med dem när de får beskedet att deras barn har cancer. Det framkommer även vad som förändras i föräldrarnas vardag och vad de gör för att hantera sitt lidande som präglas av maktlöshet, oro och sorg. Hos informanterna infinner sig med tiden en acceptans för lidandet och de kan återigen känna välbefinnande och mening i livet. Studiens resultat kan användas för att framhäva vikten av stöd till anhöriga i vården och även för reflektion över vad en sjukdom hos ett barn, får för påverkan på flera människors livsvärld.</p>

Bakgrund: Multipel Skleros (MS) är en autoimmun sjukdom som leder till inflammationer i det centrala nervsystemet. I Sverige finns det ca 17000 registrerade MS-sjuka. Personer med MS har lägre livskvalitet än andra kroniskt sjuka på grund av att sjukdomen påverkar vardagslivet i större utsträckning. Vid MS är prognosen oviss och symtomen oförutsägbara vilket gör det svårt att planera vardagen så att tröttheten inte tar över utan energin räcker. Syfte: Att undersöka kvinnors upplevelser av hur det är att leva med sjukdomen MS. Metod: Litteraturstudie av kvalitativ metod med induktiv ansats baserad på fem självbiografier. Texten analyserades utifrån manifest innehållsanalys. Resultat: I studien framkom sex kategorier: Identitet och självbild, Förändrad vardag, Förändrade roller, Omgivningens bemötande, Att möta andra med MS och Ett hav av möjligheter.   Slutsatser: Att drabbas av MS innebär en traumatisk förändring som påverkar hela livet och som medför att livet måste anpassas efter de nya livsvillkoren. För den drabbade blir det en kamp att finna en ny identitet och för familjen innebär sjukdomen förändrade roller. Om kvinnorna blir annorlunda behandlande på grund av sina funktionshinder kan de känna sig kränkta och missförstådda. I gemenskap med andra MS-sjuka kan kvinnorna finna tröst och förståelse. För att som sjuksköterska kunna möta kvinnornas behov krävs insikt och ökad förståelse för hur det är att leva med MS. För att livet ska bli hanterbart trots sjukdomen kan sjuksköterskan hjälpa till att lägga fokus på möjligheterna istället för begränsningarna.

Ann-Chatrin Åqvist förklarar att forskning av indviders vardag kan användas som ett redskap i samhällsplaneringen då tillvägagångsättet uppmärksammar sociala gruppers olika behov och funktioner som omgivningen i stadens delar har för indviderna (Åqvist i Erlander, 2001, s. 256). Att studera vardagen hos en del av populationen är ett sätt att ta sig an folkhälsofrågan på mikronivå.  Syftet med denna studie är att undersöka vilka fysiska aktiviteter som inkulderas i indviders vardag och analysera på vilket sätt samhällsfaktorer och invidens livssituation kan påverka indviden till att delta i fysiska aktiviteter. Teoretiskt hämtar uppsatsen synsätt ifrån tidsgeografin och struktureringsteorin. Insamling av det empiriska materialet realiserades genom kvalitativa metoder där fyra kvinnor skrev tidsdagbok under en vecka och intervjuer med Friskis &amp; Svettis Uppsala och Upplans idrottsförbund genomfördes. Resultatet av studien visade att tiden är en dimension som sätter gränser för hur månnga aktiviteter kvinnorna kan förfoga över i sin vardag vilket begränsar deras handlingsutrymme. Vardagarna innehåller olika begränsningar för kvinnorna och många av dessa tycks ha med livssituationen att göra. Strukturer i samhället och kopplingar mellan olika platser  styr även kvinnoras handlingsutrymme. Projket görs möjliga i vardagen till följd av att kvinnorna effektiviserar tiden de har genom att till expempel kombinera ett projekt med ett annat i en rörelse. Hälsoorganisationer ser sin uppgift i att främja och underlätta för individer att aktivera sig fysiskt.

Introduktion: Parkinsons sjukdom är en kronisk nervcellsdegenererande sjukdom som progredierar över åren. Den som drabbas kommer att få leva med sjukdomen och dess symtom livet ut, något som kan påverka livskvaliteten. För att sjuksköterskan skall kunna ge en god omvårdnad krävs ökad förståelse och kunskap kring sjukdomen och hur livskvaliteten kan påverkas. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som påverkar livskvaliteten för personer med Parkinsons sjukdom. Metod: En litteraturstudie enligt Polit och Becks (2017) nio-stegsmodell. Litteratursökningar genomfördes i CINAHL och PubMed där 11 vetenskapliga artiklar valdes ut. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades enligt Polit och Becks (2017) granskningsmallar. Resultat: Fyra olika kategorier identifierades; ”Hantering av vardagen”, ”Känslor kring sjukdomen”, ”Fysiska förändringar” och ”Inställning till sjukdomen”. Slutsats: Det finns olika faktorer som spelar in på hur personer med Parkinsons sjukdom upplever deras livskvalitet och det gäller att som sjuksköterska ha förståelse och kunskap om dessa för att kunna ge en god omvårdnad.