No description available.

Introduktion/bakgrund: MS är en sjukdom som innebär att kroppens immunförsvar attackerar det centrala nervsystemet. Personer med MS har visats ha en sämre livskvalitet jämfört med personer som lever med andra kroniska sjukdomar och 78 % deltar inte i någon meningsfull fysisk aktivitet. Enligt de nationella riktlinjerna ska personer med MS erbjudas tillgång till ett multidisciplinärt team men tillgången är varierande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer med MS upplevde individanpassad grupprehabilitering på ett rehabiliteringscenter och beskriva vilka svårigheter som fanns med att överföra den nya kunskapen till vardagen. Metod: Informanterna i studien hade diagnosen MS och deltagit i rehabilitering på ett rehabiliteringscenter i norra Sverige. För att fånga deras upplevelser av individanpassad grupprehabilitering användes en kvalitativ intervjustudie. Resultat: Informanterna ansåg att den individanpassade grupprehabiliteringen var bra avvägd. De kunde lägga fokus på sig själva och lägga upp rehabiliteringen efter egna mål. Grupprehabilitering bidrog med en öppenhet och gemenskap där de kunde lära sig av varandra och personalen. En svårighet ansågs vara att överföra det de lärt sig då familjen inte alltid förstår situationen och att det ska passa in i en vardag som är full av sysslor och måsten vilket är viktigt att ta hänsyn till. Konklusion: Individanpassad rehabilitering gav en möjlighet att fokusera på sig själv och lägga upp rehabiliteringen efter egna mål och förutsättningar medan grupprehabilitering bidrog med en öppenhet och gemenskap där de kunde lära sig av varandra och personalen.

Bröd är något människan har ätit länge och som setts som en basvara. Det har också varit en statussymbol förr i tiden då det främst var kungligheter som hade tillgång till de finaste bröd av vete. Numera är bröd något de flesta äter till vardags samt till högtid, hemma och på restaurang. Kavring och tunnbröd är två klassiska bröd som anses har haft stor inverkan i Götalands och Norrlands brödhistoria. Syftet med denna studie var att undersöka vad kavring och tunnbröd har för användning i nutid i Malmö stad och Umeå tätort för att se hur det skiljer sig från förr. För att uppnå ett resultat och svara på syftet har kvantitativa metoder såsom strukturerade observationer, the critical incident technique samt information om försäljning från affärerna använts. Detta har gjort att studenterna lyckats styrka de resultat som nåtts och kunnat öka tillförlitligheten och äktheten i arbetet. I Malmö visade det sig att de som tog kavring använde det till smörgås och lika många använde det i vardagen som vid högtider. Vad gäller mjukt tunnbröd i Malmö så var det vanligast att använda det till måltiderna frukost och mellanmål, där smörgås var största användningsområdet. I Umeå var det en människa som tog kavring och denne använde det till smörgås vid frukost i vardagen. Mjukt tunnbröd i Umeå var något de flesta av deltagarna använde till frukost och att göra smörgåsar. Majoriteten svarade att de använde det i vardagen men fanns även några som svarade högtid som till exempel födelsedag. Det hårda tunnbrödet var störst i Umeå där många av deltagarna svarade att de vuxit upp med brödet och att det alltid var en del av vardagen. I Malmö används kavring till sill och oftast i samband högtider medan tunnbröd används till smörgås i vardagen. Kavring i Umeå utifrån denna studie används främst som smörgås i vardagen medan tunnbrödet var vanligt förekommande vid högtid och vardag. Som smörgås, till maten och som efterrätt är några användningssätt av tunnbröd som idag förekommer i Umeå tätort. / Bread has been a primary source of food in households for a long time. In the 16th century bread made of wheat was considered a high-status bread mostly because it was consumed only by royals. Nowadays bread is something most of the people eat every day but also at weekends and holidays, at home or in restaurants. The sweet rye bread from the south and the flatbread from the north are classical breads that has influenced the history of bread in the two provinces Norrland and Götaland. The aim with this study were to examine how the traditional sweet rye bread and flatbread are used today in the cities of Malmö and Umeå. To be able to fulfil the aim of this study the students have used a quantitative method such as structured observation, the critical incident technique as well as sales numbers from the previous year from each store. In Malmö sweet rye bread were used for sandwiches and with pickled herring. Equally used in holidays and regular weekdays. Flatbread in Malmö where mostly used for breakfast or as a snack. One person in Umeå chose sweet rye bread and used it as a sandwich at breakfast. Soft flatbread was widely used at breakfast as sandwiches in Umeå. Most the participants used the bread at weekdays but some of them ate it at holidays. In Umeå the hard flatbread was the most common bread among the participants. Several of them answered that the hard flatbread was a part of their childhood and upbringing and therefore a given product to have at home. In Malmö the usage of sweet rye bread is mostly with pickled herring, usually combined with holidays while the flatbread is something that people eat at weekdays as a sandwich. Sweet rye bread in Umeå based on this study shows that its most common as a sandwich at weekdays while the flatbread were common both at the holidays and the weekdays. As a sandwich, with your meal and as a dessert are some of the ways the flatbread is used in Umeå today.

Att vara förälder till ett barn med ADHD kan vara utmanande och innebära att hantera attityder från omgivningen. De upplever ofta en brist på stöd och svårigheter som påverkar hälsa och vardag negativt. Syftet med examensarbetet var att beskriva upplevd aktivitetsbalans hos föräldrar till barn med ADHD. Metoden var kvalitativ med semistrukturerade intervjuer och bekvämlighetsurval. Dataanalys gjordes med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att vardagen hos föräldrar till barn med ADHD innebar mycket tid för stöttning av barnen. Bemötande och stöd från barnens skola påverkade föräldrarnas välmående och vardag. Det krävdes ett flexibelt arbetsschema samt förstående arbetsgivare och kollegor för att kunna finnas tillgänglig för barnen under arbetstid. Det fanns behov av struktur och prioriteringar i vardagen då varken tid eller ork räckte till. Brist på tid medförde avsaknad av återhämtning och tid för sig själva, vilket påverkade tillfredsställelsen i vardagen. Slutsats var att föräldrar till barn med ADHD har en vardag som är fokuserad på barnens behov. De brister som deltagarna uppger gällande aktiviteterna i deras vardag kan tolkas ha en negativ effekt på deras upplevda aktivitetsbalans. Examensarbetet ses som en möjlig start till diskussion och ökad uppmärksamhet av målgruppens behov. Dock behövs fler och mer omfattande studier i ämnet. / Parenting children with ADHD can be challenging and involve coping with surrounding attitudes. They often experience a lack of support and difficulties that have negative impact on health and daily life. The purpose of this study was to describe experienced occupational balance in parents of children with ADHD. A qualitative method with semi-structured interviews and convenience sampling was used. Data was analyzed with qualitative content analysis. The result showed that everyday life of parents to children with ADHD involves a lot of time supporting their children. Treatment and support from the children’s school influenced the parents’ well-being and daily life. A flexible work schedule and understanding employers and co-workers were necessary for being accessible to their children. Structure and prioritizing were needed in everyday life since neither amount of time nor energy was sufficient. Lack of time resulted in absence of rest and time for themselves, which affected their life satisfaction. The conclusion was that parents of children with ADHD have everyday lives that focus on the children’s needs. The deficits that are described regarding everyday activities could be interpreted as a lack of occupational balance. This study is an opportunity to start discussion and increase attention to the needs of the target group. However, more research is required.

Upp till 300 barn drabbas varje år av cancer, de vanligaste cancerformerna för barn är hjärntumörer och leukemi. De flesta barn som drabbas är mellan 4-5 år och befinner sig mitt uppe i sin motoriska utveckling. Cancerdiagnosen påverkar familjen som helhet men det är framförallt det cancersjuka barnen som drabbas, hela barnens levnadssätt förändras. En vardag som tidigare kretsat kring dagis, skola och lek, handlar nu istället om sjukhusbesök och behandlingar. I nuläget finns det bristfälligt med studier om hur barnen upplever sin nya livssituation efter sin cancerdiagnos. Av den orsaken är syftet med studien att redogöra för barnens och föräldrarnas upplevelser av vardagslivet ett år efter barnens cancerdiagnos, med fokus på barnens upplevelser. För att kunna svara på syftet fick författarna åtta transkriberade intervjuer som sedan analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys baserad på Lundman och Hällgren Graneheim (2008). Till följd av analysen utarbetades meningsenheter, koder och slutligen underkategorier som ledde fram till fyra huvudkategorier; Sjukdomen som en del av livet, Hitta tillbaka till livet innan sjukdomen, Barnet vill ha kontroll och Känsla av utanförskap. Barnen fokuserade på sin självbild, sitt deltagande i sin egen vård och hur deras syskon påverkas av cancern. Detta är viktig kunskap för sjuksköterskor inom barncancervården. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund Särskolan har en speciell position i samhället. Barnen som undervisas där växer upp till ett liv som skiljer sig från livet en icke-funktionshindrad person lever. Pedagogerna i grundsärskolan måste beakta detta när den planerar sin undervisning och ibland avvika från kursplaner och betygskriterier för att göra undervisningen meningsfull för barnet.Syfte Mitt syfte med arbetet är att få reda på hur pedagogerna på en grundsärskola skapar mening i en verksamhet där det handlar om att undervisa barn som senare, i vuxen ålder, i många fall inte kommer att vara produktiva, sett ur en samhällsekonomisk aspekt. Samtidigt som undervisningen är styrd av kunskapsmål och betygskriterier fastlagda i kursplaner.Metod Intervjuer med pedagoger från en grundsärskola. Öppna intervjufrågor.Resultat Pedagogerna visar en stor kunskap kring dels barnens olika funktionshinder och vilka speciella krav dessa ställer på lärandesituationer, och dels på kursplanerna samt betygskriterierna som reglerar skolans undervisning. Pedagogen kan omformulera mål så att dessa passar det enskilda barnet och dess utveckling. I hög grad visar pedagogerna en medvetenhet kring livssituationen för en vuxen person med funktionsnedsättningar och målsättningar riktas ofta mot livet efter skolan snarare än mot betyg. / Program: Lärarutbildningen

Parkinsons sjukdom är en neurologisk sjukdom som grundar sig på en bristande produktion av dopamin. Orsaken till dopaminbristen är hittills okänd. Personer med sjukdomen plågas av ständig värk, trötthet, stelhet och ofrivilliga rörelser, vilket påverkar deras vardag. Livsvärlden förändras, såväl som upplevelsen av sig själv, vilket leder till ett lidande. Det är viktigt att skapa en förståelse kring detta för att kunna bedriva en bra vård.Syftet med uppsatsen är att beskriva hur det är att leva med Parkinsons sjukdom ur patientens perspektiv.Metoden är en litteraturstudie där vi använder oss av en kvalitativ ansats med Evans analysmodell som grund.Resultatet byggs upp av ett huvudtema: Ingenting blir som förut och av sju subteman: att bli diagnostiserad ger blandade känslor, vardagen är fylld av oro, att uppleva förlust av självständighet och kontroll, att alltid behöva koncentrera sig, sjukdomen inverkar på kvinnligheten, det sociala livet påverkas och att känna behov av att finna nya vägar.Enbart likheter återfanns i studiematerialet vilket kan tyda på att det finns evidens för forskningen. En svaghet i uppsatsen kan vara att främst kvinnors upplevelser kommit fram.God omvårdnad innebär inte bara praktiska omvårdnadsåtgärder utan också vård av själ och ande. Personer med sjukdomen uppskattar att få göra saker på egen hand oavsett hur lång tid det tar. Många känner brist på självständighet och att andra styr deras liv. Vårdpersonalen bör överlåta ansvar åt vårdtagaren och på så sätt stötta till oberoende. God kommunikation med den sjuke betyder mycket. Patienten känner sig och sin kropp bäst, därför bör den sjukes upplevelse av sjukdomen och omvårdnaden stå i fokus. Det är viktigt att man tar sig tid att lyssna på personen för att kunna förstå sjukdomsupplevelsen såsom denne erfar den. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

This paper analyses text on Swedish trade union newspaper Arbetet about taking advantage of immigrants of home service corporation Enklare Vardag.The theoretical framework consists of theories about critical discourse analysis. The analysis is done by employing Norman Fairclough's CDA model, combined with other tools of critical linguistics.The aim is to detect how the idea of ‘othering' and common sense on power relations between employees and employers marries and divorces with each other in this context on benefit cheat. And to define how the signifier and signified work together in the constructed subject position of the cheater in citizens and media representation. To identify that, interviews of different groups of wardship workers speculations towards the article are included. Aside from a "cheater", understanding of common - sense ground in society and media within the field of immigration, labor´s right incorporate the analysis purpose.The chosen article is analyzed from contradicting perspectives of benefit cheat discourse that often supports with right-wing media and criticizes welfare state and on the other hand criticism towards power relation between capitalistic oppression of the working class.

<p>Det finns tillfällen då kliniskt uppmätta blodtryck inte återger patientens allmänna blodtryckssituation och kardiovaskulära belastning, vid dessa tillfällen är det möjligt att låta patienten genomgå noninvasiv blodtrycksmätning under till exempel ett dygn. Reproducerbarheten för denna metod har visat sig vara överlägsen blodtrycksmätningen som utförs på klinik. Syftet med denna studie var att undersöka metodens reproducerbarhet genom att se om det fanns någon systematisk skillnad i resultatet första gången undersökningen jämförs med andra gången, samt om det fanns någon systematisk skillnad mellan en helgdag och en vardag. 20 stycken försökspersoner genomförde två stycken randomiserade ambulatoriska blodtrycksmätningar, en på en vardag och en på en helgdag. Resultatet visar en god överensstämmelse mellan 24 timmars blodtrycksmätning utfört vid två olika tillfällen. Diastoliskt blodtryck under en helgdag är sannolikt lägre än under en vardag. En eventuell skillnad i blodtryck mellan det första och andra mättillfället är dock så liten att den ej kan påvisas i denna studie, detta gäller även eventuell skillnad i systoliskt blodtryck mellan en vardag och en helgdag.</p>

<p>Den 14 maj firar Israel 60 år som självständig stat. Men konflikten med Palestina är ständigt närvarande. Folket från båda sidor lider av att aldrig känna trygghet, att förlora nära och kära, och att inte kunna nyttja sina mänskliga rättigheter. I denna artikelserie berättar invånarna om hur det är att leva med konflikten som vardag.</p>