<p>Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur barn upplever sin vardag på dagis. Detta har jag försökt ta reda på genom att vara med på ett dagis under två veckors tid. Där har jag sedan observerat och samtalat med barnen i deras vardag. Det är främst samtalen med barnen som ligger till grund för undersökningen. Jag har använt mig av kvalitativ metod och den fenomenografiska ansatsen som metodologiska verktyg, samt Alfred Schütz och Johan Asplunds begrepp och resonemang som hjälp för att begripliggöra materialet. Resultatet visade bland annat att barn inte har någon tydlig avgränsning mellan dagis och hemma eftersom båda dessa tillhör barnens omvärld. Det visade också att barn lever i ett mer uttalat responsivt förhållande till varandra än vad vi vuxna gör. I studien blev det också tydligt att barnen levde efter den inre, personliga tid som Alfred Schütz kallar la durée.</p>

<p>Psykisk sjukdom påverkar inte bara individen som drabbas utan även dennes anhöriga. Alla i familjen berörs och vardagen blir oförutsägbar och full av utmaningar. Sjuksköterskor möter individer med psykisk sjukdom och deras anhöriga oavsett arbetsplats. Syftet med studien var att belysa hur vuxna anhöriga till personer med psykisk sjukdom upplever sin vardag. För att belysa de anhörigas situation genomfördes en litteraturstudie över tidigare utförd empirisk forskning. En kvalitativ manifest innehållsanalys genomfördes och resulterade i följande sex kategorier: En omvälvande förändring, Behov av stöd och kunskap, Att vårda dygnet runt, Känslor av skam, skuld och rädsla, Slitningar i relationer och hur roller förändras samt En oförutsägbar framtid. Genomgående för resultatet var att de anhöriga upplever att vardagen är full av bördor. Att leva med en individ som drabbats av psykisk sjukdom är dock inte bara komplicerat. Anhöriga upplever ofta att de växer som individer och får nya perspektiv på tillvaron. Som sjuksköterska är det viktigt att visa förståelse för den utsatta situation som de anhöriga befinner sig i. Först när de anhöriga får ett bra stöd kan de stödja sin sjuke familjemedlem optimalt.</p>

Denna studie handlar om vilken undervisningsform som eleverna föredrar, hur deras relation från fysikundervisning förhåller sig till deras vardag samt vilka lösningsstrategier de har då de kommer i kontakt med ett problem i en uppgift.   Det visade sig att eleverna föredrog den klassiska traditionella katerundervisningen framför flipped classroom, då de kände sig tryggare med läraren som skulle guida dem genom kursens gång. De visade sig att deras relation till vardagen inom fysikämnet är liten men att de tycker om ämnet av just den anledningen att de kan se en relation till fysiken i sin vardag. Resultatet visar också att deras lösningsstrategi är att hitta en formel där man kan plotta in sin kända data för att få fram det okända.

Den psykiska ohälsan bland unga kvinnor har ökat i det svenska samhället det senaste decenniet och problemen ser ut att fortsätta. Syftet är att beskriva vad unga kvinnor med psykisk ohälsa upplever påverkar deras aktivitetsutförande och välbefinnande. Inklusionskriterierna för deltagarna i examensarbetet var att vara kvinna mellan 18-29 år med en subjektiv upplevelse av att känna/ ha känt stress, ångest, oro eller ängslan i någon omfattning. Datainsamlingen genomfördes med fyra fokusgrupper. Urvalet rekryterades genom ett bekvämlighetsurval följt av ett snöbollsurval.   Resultatet presenterades i tre övergripande teman som var förväntningar på prestation, genomförande av aktiviteter samt personliga förutsättningar. I första temat benämner deltagarna att normer, krav, identifiering samt sociala medier påverkar deras välbefinnande. I andra temat visar resultatet på att träning, socialt umgänge och egentid är aktiviteter som ökar välbefinnandet. Sista temat tar upp hur individuellt deltagarnas välbefinnande påverkas samt hur tankar, känslor och en balans av aktiviteter påverkar deltagarna.   Slutsatsen för examensarbetet är att en ökad förståelse har skapats kring vad som påverkar välbefinnandet och aktivitetsutförande. Det har givits en kännedom om aktiviteter som ökar välbefinnandet. Deltagarna har även bidragit till en ökad medvetenhet kring hur personliga förutsättningar påverkar välbefinnandet och aktivitetsutförande.

Sammanfattning  Bakgrund: Stroke orsakar plötsligt bortfall av kroppsfunktioner. Dessa bortfall kan bli bestående. Att leva med stroke innebär att lära sig leva med nya levnadsvillkor. Dessa villkor skiljer sig från tidigare liv. Sjuksköterskans specifika kompetens är omvårdnad vilket ämnar både vetenskap och patientnära arbete. Sjuksköterskans beslut ska leda till att patienten förbättrar, bibehåller eller återfår hälsa. Hur sjuksköterskans arbete utformas i mötet med strokedrabbade är helt beroende på vilket bortfall stroken orsakat patienten. Sjuksköterskan arbetar även sekundärpreventivt med strokepatienter där målet är att förebygga återinsjuknande. Personcentrerad omvårdnad är en av sjuksköterskans kärnkompetenser som ger en bättre samsyn mellan patient och vårdgivare. Personcentrerad omvårdnad leder till förbättrat hälsoutfall och en ökad patientnöjdhet. Inom den personcentrerade omvårdnaden ses personen bakom patienten där personen engageras till att vara aktiv i sin vård. Det är viktigt att fokus ligger på personens liv och därmed dennes erfarenheter och prioriteringar. Syfte: Syftet med studien var att beskrivavuxna personers erfarenhet av begränsningar i vardagen efter att ha insjuknat i stroke. Metod: Studien är utförd som en litteraturstudie med kvalitativ design. En manifest innehållsanalys av patografier genomfördes för att besvara syftet. Resultat: Resultatet genererade flertalet erfarenheter av begränsningar i vardagen som kategoriserades under att känna sig beroende av support och stöd samt att uppleva social begränsning. Att vara beroende av support och stöd uppkom då de strokedrabbade personerna kände ett beroende av materiella och ekonomiska resurser och ett beroende av hjälp både från informella och formella vårdgivare på grund av konsekvenserna efter stroken. Upplevelsen av att vara socialt begränsad uppkom som en följd av de fysiska- och dolda funktionsnedsättningar som stroken efterlämnade. Slutsats: Resultatet påvisade att strokedrabbade personer begränsades i vardagen på grund av de funktionsnedsättningar som medföljde stroken. Resultatet kan nyttjas av sjuksköterskan för att fördjupa sina befintliga kunskaper kring stroke och personcentrerad omvårdnad till strokedrabbade. Genom att sjuksköterskan fördjupar sig i den strokedrabbades erfarenheter av begränsningar i vardagen kan en ökad förståelse ges där sjuksköterskan lättare kan förstå den strokedrabbade personens individuella sjukdomsperspektiv. Detta för att hitta den bästa omvårdnadsmetod som är individuellt anpassad till personen och därmed kunna utföra en god personcentrerad omvårdnad. Vidare studier kring påverkat sexualliv och psykisk ohälsa efter stroke rekommenderas. Nyckelord:erfarenhet, kvalitativ, personcentrerad omvårdnad, sjuksköterska, stroke, vardag

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en kronisk obotlig sjukdom som degenererar kroppens muskler successivt och innebär en långsam försämring av rörelser. Uppkomsten är ännu inte klarlagd men forskning visar på att förekomsten är vanligare hos män. Vid diagnostisering av ALS krävs snabb behandling för att fördröja sjukdomsutvecklingen. Diagnosen leder slutligen till förlamning och döden och har en fysisk och psykisk påverkan på den drabbade personens liv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelser av att leva med ALS. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats som grundas på fem självbiografier. Data analyserades utifrån en manifest innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom att vården på sjukhus och i hemmet upplevdes både som positiv och negativ. Familjen bidrog till ett välmående och inbringade glädje för bokförfattarna. Negativa upplevelser var försämring i ALS som påverkade vardagen. Resultatet presenterades med tre kategorier och tillhörande underkategorier. Kategorierna är: Vårdens inverkan på sjukdomsupplevelsen, ALS inverkan på familjen och att leva med ALS till vardags. Slutsats: Studien visar på att vårdpersonal och familj som ger närhet och stöd till personen med ALS kan bidra till ökat välbefinnande samt trygghet. Det är av betydelse att förse den drabbade med hjälpmedel utefter behov för att personen ska uppleva självständighet över sin kropp. Bra vårdmiljö och bemötande i vården är nödvändigt för att personerna med ALS inte ska känna sig nedvärderade.

Det finns tillfällen då kliniskt uppmätta blodtryck inte återger patientens allmänna blodtryckssituation och kardiovaskulära belastning, vid dessa tillfällen är det möjligt att låta patienten genomgå noninvasiv blodtrycksmätning under till exempel ett dygn. Reproducerbarheten för denna metod har visat sig vara överlägsen blodtrycksmätningen som utförs på klinik. Syftet med denna studie var att undersöka metodens reproducerbarhet genom att se om det fanns någon systematisk skillnad i resultatet första gången undersökningen jämförs med andra gången, samt om det fanns någon systematisk skillnad mellan en helgdag och en vardag. 20 stycken försökspersoner genomförde två stycken randomiserade ambulatoriska blodtrycksmätningar, en på en vardag och en på en helgdag. Resultatet visar en god överensstämmelse mellan 24 timmars blodtrycksmätning utfört vid två olika tillfällen. Diastoliskt blodtryck under en helgdag är sannolikt lägre än under en vardag. En eventuell skillnad i blodtryck mellan det första och andra mättillfället är dock så liten att den ej kan påvisas i denna studie, detta gäller även eventuell skillnad i systoliskt blodtryck mellan en vardag och en helgdag.

Syfte: Att beskriva konsekvenser som uppstår i vardagen för personer med stroke. Metod: En litteraturstudie valdes som design för att sammanställa publicerade kvantitativa och kvalitativa forskningsstudier. Dessa studier söktes i databaserna Cinahl, Amed och Medline med sökorden stroke, consequence, coping, adapting, everyday life och daily life. Sökorden kombinerades sedan på olika vis för att få fram de mest relevanta artiklarna, d v s de som svarade på syftet och frågeställningarna. Resultat: Av artiklarna framkom att olika konsekvenser uppstod i samband med aktivitet och delaktighet, i olika omgivningar och i samband med personliga faktorer. Strategier som personer med stroke använde sig av var att undvika vissa situationer, utföra saker på ett annat sätt eller omvärdera betydelser av situationer. Inifrån- och utifrånperspektivet nämner att aktivitetsbegränsningar uppstår i samband med den nya livssituationen. Utifrånperspektivet nämner att personer med stroke var beroende i ADL aktiviteter på grund av sina funktionsnedsättningar och tog därför hjälp av andra. Inifrånperspektivet belyser att personer med stroke engagerade sig i nya aktiviteter och fick planera dessa i förväg. Utifrånperspektivet nämner att för personer som var beroende av elrullstol uppstod problem i samband med olika barriärer i miljön. Båda perspektiven belyser hur personer med stroke blev mindre delaktiga i sociala sammanhang efter insjuknandet och vikten av att uppnå ett bra självförtroende för att kunna hantera funktionsnedsättningar bättre. Slutsats: Det framkom att personer med stroke oavsett funktionsnedsättning har kommit på många strategier för att hantera vardagen. Socialt stöd var en avgörande faktor för att uppnå en livssituation som var tillfredställande, trots detta blev många personer med stroke mindre delaktiga i samhället. Betydelsen av socialt stöd och att kunna utföra aktiviteter självständigt efter insjuknandet av stroke är något som arbetsterapeuter borde fokusera på i utformningen av behandlingar för personer med stroke.

No description available.

Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en autoimmun inflammatorisk sjukdom som ger neurologiska symptom så som motoriska störningar, sensibilitetsstörningar och kognitiva problem. Det finns idag inget botemedel för sjukdomen men bromsande mediciner finns att tillgå. Tidigare forskning visar att MS drabbade patienters vardag ofta påverkas genom de symptom som sjukdomen ger. Samtidigt framkommer att sjuksköterskors kunskaper om MS är bristfällig och att kontakten mellan dem och MS drabbade patienter sker för sällan vilket försvårar arbetet med att ge en god vård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av att leva med multipel skleros. Metod: Studien har designen av en litteraturstudie där material söktes i databaserna CINAHL och PubMed. Åtta artiklar som motsvarade studiens syfte inkluderades och en kvalitativ innehållsanalys valdes som analysmetod. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier; symptomens påverkan på fysisk och psykisk hälsa, symptomens påverkan på arbetslivet och strategier för att hantera MS. Under de två förstnämnda kategorierna framkom hur patienter upplever att deras vardagsliv och arbete påverkas vid MS. Under den sistnämnda kategorin framkom vidare olika strategier patienter använde sig av för att lättare kunna hantera de symptom och den påverkan MS gav. Slutsats: Patienter påverkas av MS på olika sätt. Många upplever att symptomen som sjukdomen medför påverkar såväl vardagslivet som arbetslivet. Samtidigt beskriver många olika strategier man kan använda sig av för att kunna hantera de problem som man i samband med sjukdomen ställs inför. Kunskap om sjukdomen behöver ökas för att på bästa sätt som sjuksköterska kunna stödja och vårda dessa patienter samt främja hälsa.