I denna rapport vill vi undersöka hur lärare arbetar med vardagsanknutenmatematikundervisning och hur eleverna upplever den. För att få svar på detta har vigenomfört en fallstudie där vi observerat tre matematiklektioner i skolår tre och sedanintervjuat sex elever och läraren. Vårt resultat visar bland annat att eleverna uppfattarmatematikämnet som räkning i matematikboken och har svårt att relatera skolansmatematik med den matematik som de använder utanför skolan. Läraren som viobserverat och intervjuat baserar sin undervisning på matematikboken men önskar atthon kunde släppa matematikboken mer och strävar efter detta. Enligt litteraturen kanelevernas matematiska förståelse öka om man gör eleverna medvetna om matematikensom finns runt omkring dem.

Syftet med examensarbetet är att undersöka lärares attityder till att använda närmiljön i undervisningen. Vi vill även ta reda på hur lärarna arbetar med närmiljön i undervisningen. Vår undersökning har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer. De kvalitativa intervjuerna använde vi för att få djupare kunskaper om lärares attityder och uppfattningar om att använda närmiljön i undervisningen. De lärare vi har intervjuat undervisar i de samhällsorienterande ämnena i årskurs sju till nio. Resultatet visar att flera av lärarna inte använder den fysiska närmiljön i undervisningen. Däremot använder lärarna elevernas vardag som ett redskap i klassrummet. Fler av lärarna uttrycker en önskan om att använda närmiljön mer i undervisningen.

Syftet med det här arbetet är att undersöka vilken uppfattning föräldrar har om matemtikverksamheten i förskolan. Undersökningsmetoden har har använts är enkät för att nå ut till så många föräldrar som möjligt. Två förskolor i södra Sverige har deltagit i undersökningen. Resultatet visar att föräldrar har en del kunskap om matematikverksamheten i förskolan. Det finns även ett behov att från pedagogernas sida öka informationen till föräldrarna. Resultatet är endast relevant för den deltagande gruppen och inte generellt resultat. Slutsatsen är att föräldrarna bör ha ett eget ansvar och intresse för att skapa sig en uppfattning om matematikområdet i förskolan. Pedagogen har även i uppgift att intressera föräldrarna för matematikområdet i den pedagogiska verksamheten i förskolan.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en folksjukdom som medför ett högt antal sjukhusinläggningar och återinläggningar per år. Diagnosen hjärtsvikt leder till förändringar i livet och vardagen vilket leder till påverkan på livskvaliteten. Hjärtsvikt orsakar lidande och påverkar både det fysiska och mentala välbefinnandet hos personer med hjärtsvikt Syfte: Beskriva upplevelsen av vardagen hos personer med diagnostiserad hjärtsvikt Metod: Studien genomförde som en allmän litteraturstudie. Informationssökningen har gjorts i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO vilket gav totalt tio artiklar till resultatet där åtta var kvalitativa och två var mixad metod. En analys och sammanställning av resultatartiklarna genomfördes Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier: (1) Upplevelser av förändrade relationer i vardagen (2) Upplevelser av förändringar i vardagen (3) Upplevelser av förändrade känslor i vardagen Konklusion: Vardagen hos personer med diagnostiserad hjärtsvikt blir påverkad och personer som lever med hjärtsvikt behöver anpassa sitt liv och aktiviteter utefter sina symtom. Hjärtsvikt leder till både förändringar och begränsningar i vardagen vilket har en påverkan på livskvaliteten och hälsan. Hos personer med hjärtsvikt är relationer, aktivitet och stöd betydelsefullt eftersom dessa faktorer bidrar till att underlätta vardagen och förbättrar livskvalitén / Background: Heart failure is a common disease that causes a high number ofhospitalizations and readmissions every year. The diagnosis of heart failure leads tochanges in everyday life and affects the quality of life. Heart failure causes sufferingfor people and worsens both physical condition and well-being of the people Purpose:Describe the experience of everyday life in people with heart failure Method: Thestudy was conducted as a general literature study with an inductive approach. Theinformation search was done in the databases CINAHL, PubMed, and PsycINFO whichyielded a total of ten result articles, of which eight were qualitative, and two were mixedmethods. A review and compilation of the results of the articles were carried outResults: In the results, three main categories emerged: (1) Experiences of changes inrelationships in everyday life (2) Experiences of changes in everyday life (3)Experiences of changed emotions in everyday life Conclusion: The everyday life ofpeople with diagnosed heart failure is affected and people living with heart failure needto adapt their life and activities according to their symptoms. Heart failure leads to bothchanges and limitations in everyday life, which has an impact on quality of life andhealth. In people with heart failure, relationships, activity and support are importantbecause these factors contribute to facilitating everyday life and improving quality oflife.

Bakgrund: Stroke är en allvarlig sjukdom och leder oftast till kvarstående symtom för den drabbade. Livskvalitén påverkas negativt och sjukdomen kräver en lång återhämtningsprocess som kräver både tålamod och energi. Stödet som sjuksköterskan ger är viktig och underlättar återhämtningsprocessen. Delaktigheten är också viktig och främjar patientens välbefinnande.  Syfte: Syftet var att beskriva personers erfarenheter av att ha drabbats av stroke i arbetsför ålder. Metod: En litteraturbaserad studie valdes där sju kvalitativa artiklar med patientperspektiv analyserats. Resultat: Ur analysen framkom tre kategorier; Förändrad vardag, återgå till normalvardag och vill vara en del av samhället med åtta underkategorier. Konklusion: Deltagarna upplever att livet förändras och behöver struktureras och prioriteras om. Stödet från omgivningen är betydelsefullt för återhämtningen och bidrar till att deltagarna blir motiverade att fortsätta framåt. / Background: Stroke is a serious illness and usually leads to persistent symptoms for the sufferer. The quality of life is negatively affected and the disease requires a long recovery process that requires both patience and energy. The support provided by the nurse is important and facilitates the recovery process. Participation is also important and promotes the patient's well-being. Aim: The purpose was to describe people's experiences of having suffered a stroke in working age. Method: A literature-based study was chosen and seven articles with patient perspective were analyzed. Findings: Three categories emerged from the analysis; Changed everyday life, to return to normal everyday life and want to be part of society with eight subcategories.  Conclusion: The participants feel that life is changing and needs to be structured and prioritized again. The support from the environment is important for the recovery and contributes to the participants being motivated to continue forward.

<p>I detta arbete undersöks äldre personers förhållande till den teknik de möter i vardagen. Statistik visar att det i åldersgruppen 65–84 år, jämfört med de yngre åldersgrupperna, är betydligt färre personer som har hemdator. Avsikten med studien var att kvalitativt utforska vad som ligger bakom sådana och liknande förhållanden. Omständigheter som kan vara av betydelse vid utveckling av teknik för äldre människor. </p><p>Etnografiskt inspirerade fallstudier genomfördes hos fyra ej yrkesverksamma personer i åldrarna 65 till 75 år. Det empiriska arbetet har i huvudsak inneburit observationer tillsammans med deltagarna och halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Momenten har genomförts i deltagarnas hem. </p><p>I syfte att göra resultaten lättillgängliga har dessa utformats som <i>porträtt</i> skrivna i jagform. Tanken med porträtten är att de ska kunna användas som idé- och designstöd i samband med utveckling av teknik för personer i situationer som liknar deltagarnas. </p><p>Praktiskt, estetiskt, symboliskt, socialt och affektivt bruk har varit utgångspunkter vid analysen som genomförts med porträtten som underlag. Ur analysen framträdde ett antal bruksvärden. Dessa avser de positiva eller negativa värden som bruk av någon teknik innebär för brukaren. Bruksvärden som umgänge, åtnjuta information och nöje, effektivitet och trygghet, avgör brukarens förhållande till tekniken. </p><p>Några av slutsatserna i studien är: att trygghet är ett centralt bruksvärde deltagarna upplever i mobiltelefonbruket, att deltagarna har ett mycket begränsat intresse för hemdatorer, att barnen spelar, som anskaffare, påverkare och stöd, en viktig roll för deltagarna vad gäller tekniken i vardagen.</p>

<p>Syftet med vår studie är att undersöka kvinnors upplevelser av att få en AD/HD diagnos i vuxen ålder och vilka sociala konsekvenser det ger. Då många studier inriktar sig på AD/HD ur ett neuropsykiatriskt perspektiv, anser vi det intressant att i stället ha ett socialt fokus. Den teori vi huvudsakligen använder oss av är social konstruktionism då vi tycker den är relevant i detta sammanhang. Vi undersöker i studien om, och i så fall hur kvinnorna upplever att diagnosen har förändrat deras vardag, bemötandet från myndigheter och arbetskamrater, självkänsla/självuppfattning och relationen till vänner och nära anhöriga. För att göra detta möjligt formulerade vi fyra frågeställningar som passade studiens syfte. I studien använde vi oss av kvalitativa forskningsintervjuer med fyra kvinnor, detta för att få fram deras upplevelser på bästa sätt. Det resultat vi funnit visar att diagnosen haft stor betydelse för kvinnorna i den meningen att den gjort dem mer medvetna om sina brister och som en frigörande förklaring på sin känsla av att vara annorlunda. För att kunna analysera texten använde vi oss av de teman som formades utifrån frågeställningarna för att kunna hitta mönster i kvinnornas berättelser. Därefter tolkade vi materialet med hjälp av tidigare forskning och relevanta teorier. Den slutsats vi kommit fram till är att diagnosen stärker kvinnornas självkänsla/självuppfattning vilket gör att de kan hantera sina liv och sin vardag på ett bättre sätt, men också att diagnosen i sig inte förändrar de faktiska bristerna i någon större utsträckning.</p> / <p>The aim of our studie is to examine womens experiences of recieving a diagnosis of AD/HD as an adult and what social consequences this brings. As many studies focus on AD/HD from a neuropsychiatric perspective, we regard it interesting to look at it from a social perspective rather then psychiatric. The theory we mainly used is social constructionism as we think it relevant in this coherece. In the study we examine if and in that case how these women feel that the diagnosis has changed there everyday life, treatment by authority and colleagues, self-esteem/self-perception and relation to friends and close relatives. To make this possible we worded four questions at issue that was suitable for the purpose of the study. In the study we used qualitative research interviews whit four women, this as to bring forward there experiences in the best possible way. The result we found show that diagnosis has had great importance for the women as it has made them more aware of there scarcity and as a liberating explanation of there feeling of being different. To be able to analyze the text we used the theme as shaped from the questions to be able to find a pattern in the womens story. We then interpreted the material with the help of prior and relevant theories. Our conclusion is that the diagnosis strengthens the womens self-esteem/self-perception which means that they can handle there everyday life in a better way, but also that the diagnosis in it self does not change the real lack in extent any greater.</p>

<p>ABSTRACT</p><p>The purpose of this thesis has been to increase the knowledge about the life situation for next of kin who are caring for the elderly and mentally disabled. Also, the impact of “supportive actions” on the quality of life for the next of kin has been assessed. This study tried to answer the following questions:</p><p> How do next of kin perceive their every day life.</p><p> Do supportive actions lead to a better situation in your every day life.</p><p> Do supportive actions raise the quality of life for next of kin</p><p>To answer the questions above a qualitative method was used. Individual interviews were chosen to get a deeper understanding of how the target group was experiencing their life situation. The participants in our study were six women, three were home nursing their husbands and the other three were caring for their parents.</p><p>Through the interviews it was concluded that their life situation was trying and strenuous before the “supportive actions” begun. Stress, anxiety and confinement were common place. In the study it was identified that the “supportive actions” had a positive influence on the life situation and as a consequence the next of kin had a more manageable everyday life after the actions were implemented. The support created the necessary conditions for an increased quality of.</p> / <p>SAMMANFATTNING</p><p>Syftet med denna c-uppsats var att få en ökad förståelse för anhörigas vardag som ger omsorg/vård till äldre och långtidssjuka samt om de stödinsatser som ges har någon betydelse för deras livskvalité. De frågeställningar som vi utgick ifrån var:</p><p> Hur uppfattar anhöriga sin vardag.</p><p> Leder stödinsatserna till en förbättrad livssituation.</p><p> Förbättrar stödinsatserna livskvaliteten hos anhöriga.</p><p>Vi använde en kvalitativ metod för att besvara syftet och vi valde personliga intervjuer för att få en djupare förståelse hur informanterna upplevde sin livssituation. Deltagarna i vår studie var sex kvinnor, varav tre av dem var anhörigvårdare till sin make och de övriga var omsorgsgivare till sina föräldrar.</p><p>Genom intervjuerna med de anhöriga har vi kommit fram till att i livssituationen innan de fick stödinsatserna, så upplevde anhörigvårdarna och omsorgsgivarna att situationen var påfrestande och ansträngd. Många upplevde att det skapades stress, oro och en bundenhet i vardagen. Vi kunde i vår studie se att stödinsatserna har påverkat livssituation i rätt riktning och att många i dag upplevde att deras vardag har blivit mer hanterbar och att stödet har förbättrad livskvalitén.</p>

ABSTRACT The purpose of this thesis has been to increase the knowledge about the life situation for next of kin who are caring for the elderly and mentally disabled. Also, the impact of “supportive actions” on the quality of life for the next of kin has been assessed. This study tried to answer the following questions:  How do next of kin perceive their every day life.  Do supportive actions lead to a better situation in your every day life.  Do supportive actions raise the quality of life for next of kin To answer the questions above a qualitative method was used. Individual interviews were chosen to get a deeper understanding of how the target group was experiencing their life situation. The participants in our study were six women, three were home nursing their husbands and the other three were caring for their parents. Through the interviews it was concluded that their life situation was trying and strenuous before the “supportive actions” begun. Stress, anxiety and confinement were common place. In the study it was identified that the “supportive actions” had a positive influence on the life situation and as a consequence the next of kin had a more manageable everyday life after the actions were implemented. The support created the necessary conditions for an increased quality of. / SAMMANFATTNING Syftet med denna c-uppsats var att få en ökad förståelse för anhörigas vardag som ger omsorg/vård till äldre och långtidssjuka samt om de stödinsatser som ges har någon betydelse för deras livskvalité. De frågeställningar som vi utgick ifrån var:  Hur uppfattar anhöriga sin vardag.  Leder stödinsatserna till en förbättrad livssituation.  Förbättrar stödinsatserna livskvaliteten hos anhöriga. Vi använde en kvalitativ metod för att besvara syftet och vi valde personliga intervjuer för att få en djupare förståelse hur informanterna upplevde sin livssituation. Deltagarna i vår studie var sex kvinnor, varav tre av dem var anhörigvårdare till sin make och de övriga var omsorgsgivare till sina föräldrar. Genom intervjuerna med de anhöriga har vi kommit fram till att i livssituationen innan de fick stödinsatserna, så upplevde anhörigvårdarna och omsorgsgivarna att situationen var påfrestande och ansträngd. Många upplevde att det skapades stress, oro och en bundenhet i vardagen. Vi kunde i vår studie se att stödinsatserna har påverkat livssituation i rätt riktning och att många i dag upplevde att deras vardag har blivit mer hanterbar och att stödet har förbättrad livskvalitén.

Syftet med vår studie är att undersöka kvinnors upplevelser av att få en AD/HD diagnos i vuxen ålder och vilka sociala konsekvenser det ger. Då många studier inriktar sig på AD/HD ur ett neuropsykiatriskt perspektiv, anser vi det intressant att i stället ha ett socialt fokus. Den teori vi huvudsakligen använder oss av är social konstruktionism då vi tycker den är relevant i detta sammanhang. Vi undersöker i studien om, och i så fall hur kvinnorna upplever att diagnosen har förändrat deras vardag, bemötandet från myndigheter och arbetskamrater, självkänsla/självuppfattning och relationen till vänner och nära anhöriga. För att göra detta möjligt formulerade vi fyra frågeställningar som passade studiens syfte. I studien använde vi oss av kvalitativa forskningsintervjuer med fyra kvinnor, detta för att få fram deras upplevelser på bästa sätt. Det resultat vi funnit visar att diagnosen haft stor betydelse för kvinnorna i den meningen att den gjort dem mer medvetna om sina brister och som en frigörande förklaring på sin känsla av att vara annorlunda. För att kunna analysera texten använde vi oss av de teman som formades utifrån frågeställningarna för att kunna hitta mönster i kvinnornas berättelser. Därefter tolkade vi materialet med hjälp av tidigare forskning och relevanta teorier. Den slutsats vi kommit fram till är att diagnosen stärker kvinnornas självkänsla/självuppfattning vilket gör att de kan hantera sina liv och sin vardag på ett bättre sätt, men också att diagnosen i sig inte förändrar de faktiska bristerna i någon större utsträckning. / The aim of our studie is to examine womens experiences of recieving a diagnosis of AD/HD as an adult and what social consequences this brings. As many studies focus on AD/HD from a neuropsychiatric perspective, we regard it interesting to look at it from a social perspective rather then psychiatric. The theory we mainly used is social constructionism as we think it relevant in this coherece. In the study we examine if and in that case how these women feel that the diagnosis has changed there everyday life, treatment by authority and colleagues, self-esteem/self-perception and relation to friends and close relatives. To make this possible we worded four questions at issue that was suitable for the purpose of the study. In the study we used qualitative research interviews whit four women, this as to bring forward there experiences in the best possible way. The result we found show that diagnosis has had great importance for the women as it has made them more aware of there scarcity and as a liberating explanation of there feeling of being different. To be able to analyze the text we used the theme as shaped from the questions to be able to find a pattern in the womens story. We then interpreted the material with the help of prior and relevant theories. Our conclusion is that the diagnosis strengthens the womens self-esteem/self-perception which means that they can handle there everyday life in a better way, but also that the diagnosis in it self does not change the real lack in extent any greater.