Resebranschen står inför en intensiv konkurrenssituation där främjande av kundlojalitet är av avgörande betydelse för företagens framgång. Syftet med denna studie är att utforska samspelet mellan varumärkesimage och varumärkesidentitet och dess påverkan på kundlojalitet. Genom en omfattande litteraturgenomgång tillämpar denna forskning teorier om varumärkesidentitet och dess olika dimensioner, inklusive varumärkesassociationer, varumärkespositionering, marknadskommunikation och kundlojalitet.  Genom att använda semistrukturerade intervjuer genomfördes en empirisk undersökning för att analysera varumärkesidentitetens effekt på konsumenters lojalitet mot paketreseföretag. Resultaten visar på den centrala roll som en stark och tydligt definierad varumärkesidentitet spelar för att påverka konsumenters lojalitet. Positiva varumärkesassociationer framkommer som avgörande faktorer för att påverka konsumenters avsikt att återkomma.  Denna studie bidrar med värdefulla insikter både till akademisk forskning och praktiker inom resebranschen genom att betona varumärkesidentitetens strategiska roll för att uppnå framgångsrik försäljning och kundlojalitet på en högt konkurrensutsatt marknad. Genom att erbjuda en väldefinierad och smidig reseupplevelse med relevant information kan ett reseföretag skapa en känsla av trygghet hos resenärerna, främja kundlojalitet. Denna slutsats utgör både ett praktiskt och teoretiskt bidrag från studien.

Kondomer är ett preventivmedel som både skyddar mot sexuellt överförbara sjukdomar och graviditet, det kan användas av alla och är enkelt att få tag på. Ändå är Sveriges ungdomar bland de sämsta i Europa på att använda kondomer. Det är pinsamt, säger många. Pinsamt att prata om, pinsamt att inneha och pinsamt att köpa. Den här studien syftar därför till att undersöka hur ett kondomvarumärke kan se ut för att det ska kännas mindre pinsamt för ungdomar att köpa i butik och istället ge positiva associationer. Genom designforskning togs en kondomförpackning fram, vars utseende baserades på trendspaning, designanalyser och enkätundersökningar som ledde fram ett antal värdeord. Designen värderades på 15 ungdomar utifrån överensstämmande med associationer och hur den skulle kännas att köpa i butik. Utifrån det kunde det konstateras att en ljus förpackning med en avslappnad tonalitet och ett diskret uttryck uppskattades av målgruppen och var att föredra över de kondomvarumärken som fanns idag. Ett humoristiskt namn, mjuk typografi, sparsam information och en lugnande färganvändning tillsammans ett ljust uttryck och en rak-på-sak-tonalitet i text blev beståndsdelarna i det fiktiva kondomvarumärket “NAJS”.

Problemformulering: Idag råder en negativ trend gällande antalet åskådare för en majoritet av organisationerna inomprofessionell ishockey i Sverige. Då publiken utgör en viktig del i ett matchevenemang, både ekonomiskt och upplevelsemässigt, är detta en problematisk utveckling. Tidigare forskning visar att den del av publiken som besöker ett matchevenemang 1-3 gånger per säsong är en fördelaktig grupp att påverka för att öka dess konsumtion. Däremot har den tidigare forskningen primärt studerat besökare inom professionell idrott i generella termer alternativt fokuserat på hängivna fans samt haft en kvantitativ forskningsstrategi. Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att djupare förstå de sporadiska besökarna och undersöka hur varumärket kan användas för att påverka dem till att gå oftare.• Vilka faktorer som påverkar konsumtionen lyfts fram av sporadiska besökare?• Hur kan kunskapen om de identifierade faktorerna användas för att få den sporadiska besökaren att gå oftare utifrån ett varumärkesperspektiv? Metod: Med en kvalitativ forskningsstrategi och en deduktiv ansats med induktiva inslag har denna studie genomfört tolv semistrukurerade intervjuer. Respondenterna i denna studie är besökare av fallorganisationens ishockeymatcher och går på 1-3 matchevenemang per säsong. Resultat: Denna studie har uppmärksammat ett antal faktorer som genom varumärket kan påverka den sporadiska besökarens konsumtion. Studien har identifierat stämning som ett konsumtionsmotiv hos en grupp av sporadiska besökare samt att studien funnit olika varianter av det socialamotivet och preferenser av matchresultatets karaktär. Vidare har studien funnit att en grupp sporadiska besökare har en hög kunskapsnivå gällande ishockey och till sist har studien ävenfunnit djupare beskrivningar av verklighetsflykt och underhållning vilka även de är faktorer som påverkar sporadiska besökares konsumtion. Forskningsbidrag: Denna studie ger detaljerade beskrivningar av sporadiska besökares konsumtionsbeteende och varumärkesassociationer inom professionell idrott. Vidare bidrar studien med kompletterande indikationer av faktorer som påverkar de sporadiska besökarnas konsumtionsfrekvens av matchevenemang. / Problem definition: Today there is a negative trend regarding the number of spectators among a majority of the organizations within professional ice hockey in Sweden. This is a problematic development since the spectators play an important part for the event of the games, both financially and experientially. Previous research shows that the customer segment which visits one to three games per season is a favorable group when it comes to increasing their consumption. Though, previous research has fore most studied spectators in general terms or have had the devoted fansas main focus. Furthermore, the previous research has primarily been quantitative regarding its research strategy. Aim and research questions: The aim of the study is to gain a deeper understanding of low frequent spectators and understand how the brand can be used in order to influence them to go more often.• Which factors, which influence the consumption, is described by the the low frequent spectators?• How can the knowledge of these identified factors be used in order to influence the low frequent spectator to visit more often from a brand perspective? Methodology: With a qualitative research strategy and a deductive, with element of inductive, research approach, this study has completed twelve semi-structured interviews. The respondents are spectators of ice hockey games of the organization which this study have studied and who visits 1-3 games per season. Results: A number of factors which can influence the low frequent spectators’ consumption through the brand have been noticed through this study. The atmosphere has been identified as a consumption motive among a group of low frequent spectators and the study has also found different versions of the social motive as well as preferences for the nature of the games results. Furthermore, the study has found a group of low frequent spectators which has a high level of knowledge about ice hockey. Finally, the study has also found deeper descriptions of escape and entertainment which also are factors which influence the consumption among a group of low frequent spectators within professional sports. Research grants: This study provides detailed descriptions of low frequent spectators’ consumer behavior and brand associations within professional sports. Furthermore, the study provides additional indications of factors which affect the low frequent spectators’ consumption regarding games.

<p>This dissertation is a case study on the Co-branding between Prada and LG, ”The Prada phone by LG”. The purpose of the study is to broaden the understanding of Co-branding and the effects this type of collaboration can have on a company’s brand. The research questions are: “What effects can a Co-branding have on a company’s Brand Equity?” and “How can these effects be measured?”. The study has been made using questioners, which have been exposed in diagrams. The sampling frame used is the target group for “The Prada phone by LG”. We decided to construct the questioners by using the four parts of Aakers theory of how to measure Brand Equity. The parts that were relevant for the study were brand loyalty, brand knowledge, perceived quality and brand associations. Through this study we have developed a tool to measure Brand Equity and we have established a, for this study, relevant way to measure the effects of a Co-branding. The result of the study showed that the Co-branding ”The Prada phone by LG” has given positive effects on all four parts of Brand Equity on LG: s brand.</p> / <p>Denna uppsats är en fallstudie på Co-brandingen mellan Prada och LG, ”The Prada phone by LG”. Syftet med uppsatsen är att närma oss fenomenet Co-branding och de effekter ett sådant samarbete kan få på ett varumärke. Frågeställningarna är följande; ”Vilka effekter kan Co-branding ge på ett företags Brand Equity?” och ”Hur kan dessa effekter mätas?”. Data har insamlats via frågeformulär och redovisats i diagram. Urvalsramen är målgruppen för ”The Prada phone by LG”. Vid utformandet av frågeformulären har vi utgått ifrån Aakers teori om hur man mäter de fyra delarna av Brand Equity som är relevanta för studien, nämligen varumärkeslojalitet, varumärkeskännedom, kundupplevd kvalitet och varumärkesassociationer. Genom denna studie har vi utvecklat ett mätverktyg för att kunna mäta Brand Equity, dessutom har vi fastställt ett, för denna studie, relevant tillvägagångssätt att mäta effekterna av en Co-branding. Resultatet av undersökningen visar att Co-brandingen ”The Prada phone by LG” har gett positiva effekter på alla de fyra delarna av LGs Brand Equity.</p>

This dissertation is a case study on the Co-branding between Prada and LG, ”The Prada phone by LG”. The purpose of the study is to broaden the understanding of Co-branding and the effects this type of collaboration can have on a company’s brand. The research questions are: “What effects can a Co-branding have on a company’s Brand Equity?” and “How can these effects be measured?”. The study has been made using questioners, which have been exposed in diagrams. The sampling frame used is the target group for “The Prada phone by LG”. We decided to construct the questioners by using the four parts of Aakers theory of how to measure Brand Equity. The parts that were relevant for the study were brand loyalty, brand knowledge, perceived quality and brand associations. Through this study we have developed a tool to measure Brand Equity and we have established a, for this study, relevant way to measure the effects of a Co-branding. The result of the study showed that the Co-branding ”The Prada phone by LG” has given positive effects on all four parts of Brand Equity on LG: s brand. / Denna uppsats är en fallstudie på Co-brandingen mellan Prada och LG, ”The Prada phone by LG”. Syftet med uppsatsen är att närma oss fenomenet Co-branding och de effekter ett sådant samarbete kan få på ett varumärke. Frågeställningarna är följande; ”Vilka effekter kan Co-branding ge på ett företags Brand Equity?” och ”Hur kan dessa effekter mätas?”. Data har insamlats via frågeformulär och redovisats i diagram. Urvalsramen är målgruppen för ”The Prada phone by LG”. Vid utformandet av frågeformulären har vi utgått ifrån Aakers teori om hur man mäter de fyra delarna av Brand Equity som är relevanta för studien, nämligen varumärkeslojalitet, varumärkeskännedom, kundupplevd kvalitet och varumärkesassociationer. Genom denna studie har vi utvecklat ett mätverktyg för att kunna mäta Brand Equity, dessutom har vi fastställt ett, för denna studie, relevant tillvägagångssätt att mäta effekterna av en Co-branding. Resultatet av undersökningen visar att Co-brandingen ”The Prada phone by LG” har gett positiva effekter på alla de fyra delarna av LGs Brand Equity.

Problembakgrund: Sportorganisationer, lag och atleter har allt mer börjat ses som varumärken. Precis som att ett varumärke anses vara den absolut mest värdefulla tillgången för ett företag, är det en minst lika värdefull tillgång för sportorganisationer. Dock verkar många sportorganisationer ändå underskatta styrkan i deras varumärke. Problematiken i den tidigare varumärkeslitteraturen är att det verkar finnas ett kunskaps gap i hur man stärker en hel sports varumärke.  Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera hur marknadskommunikationen idag ser ut hos en sportorganisation, där den huvudsakliga finansieringen kommer från spelmarknaden. Dessutom belysa vilka kommunikationsverktyg en sport effektivast kan använda i förhållande till resurser och maximal spridning. Slutligen beskriva hur en sportorganisation kan bygga upp ett starkare varumärke.  Metod: Studien är baserad på en fallstudie, där en kvalitativ metod valts och ett deduktivt angreppsätt. Undersökningens empiriska material utgörs av tre djupgående intervjuer med sportorganisationens marknadsavdelning och tre stycken fokusgrupper vilka representerades av hästspelare, sportspelare och neutrala individer, som utgör galoppsportens passiva målgrupp.  Slutsats: Studiens resultat visar att en sportorganisation kan stärka sitt varumärke genom att fokusera på den unika emotionella koppling som individer har till sporter, samt att strategiskt välja kommunikationskanaler som passar väl ihop med organisationens resurser och möjligheter. Slutligen måste en integrerad varumärkeskommunikationsplan integreras i alla sportens avdelningar, för att kunna koordinera budskap och kanaler på ett effektivt sätt. / Sport organizations, teams and athletes have increasingly begun to be seen as brands. Just like a brand is considered to be by far the most valuable asset for a company, it is just as valuable to sport organizations. However, many sport organizations still seem to underestimate the strength of their brands. The difficulties in the previous brand literature is that there seems to be a lack of knowledges about how to strenghten an entire sport.   The purpose of this study is to identify how the market communications today looks like for a sport organization, where the main funding comes from the gambling industry. Then identify which communication tools a sport can use moste effectively in relation to resources and maximum awareness. Finally, decribe how a sport organization can build a stronger brand.  The study is based on a case study, where a qualitative method is chosen, with a deductive approach. The empirical evidence of the survey consists of three interviews with the selected sport organization’s marketing departement and three focus groups which were represented by the horse racings passive taget group, which consist of horse gamblers, sport gamblers and neutral individuals.  The results of the study shows that a sport organization can strengthen it’s brand by focusing on the unique emotional connection that individuals have to sports, and to strategically choose communication channels that fit well with the organization’s resources and options. Finally, an integrated brand communication plan must be integrated throughout all the divisions within the sport, in order to coordinate messages and channels in the most effective way.

Esport har under de senaste åren vuxit enormt snabbt och kommit att bli ett globalt fenomen. Samtidigt visar de framtida prognoserna att marknaden för esport kommer växa ytterligare, vilket har gjort det attraktivt för varumärken att sponsra lag, event och organisationer. Trots detta kommer det rapporter som menar på att sponsorer fortfarande är tveksamma till att investera inom esporten då det råder en osäkerhet kring hur effektivt det faktiskt är. Syftet med denna studie är att undersöka hur effektivt sponsorskap är inom esport. Studien har ämnat att undersöka detta från ett konsumentperspektiv i syfte att ge större verktyg till företagen för att hjälpa dem att göra medvetna val vid sponsring inom esport. Utifrån syftet har huvudfrågeställningen fastställts:  Är sponsring inom esport en effektiv marknadsföringsstrategi när sponsorer vill öka sitt varumärkeskapital? Metoden har utgått från en kvantitativ forskningsdesign där empirin består av fyra olika enkätundersökningar, två nollmätningar och två eftermätningar. Totalt ingick 442 respondenter varav 192 var svenska och 250 var internationella. Respondenterna var avgränsade till att endast inkludera esportkonsumenter som hade för avsikt att titta på och/eller tittade på Dreamhack Open Winter 2018, ett evenemang inom esport som hålls varje år i Jönköping, Sverige. Utifrån resultatet har studien tagit fram slutsatser som är kopplade till frågeställningarna som utformats. Eftermätningen visade att samtliga sponsorers varumärkeskapital ökade efter eventet, vilken visar på att esport kan vara en effektiv marknadsföringsstrategi för varumärken som vill öka sitt varumärkeskapital genom sponsring. Dock har det identifierats att olika varumärken, av olika storlekar sponsrar för olika syften. Fortsättningsvis visar studien att köpintentioner endast ökade för de sponsorer som hade en hög grad av upplevd kvalité samt lojalitet, det finns således ett samband mellan dem. Avslutningsvis visar studien att det fanns en skillnad mellan svenska och internationella esportkonsumenter i deras uppfattningar av sponsorer och att detta kan bero på att svenska respondenter håller starkare och mer gynnsamma associationer gentemot en svensk arrangör som Dreamhack. / Esports have grown rapidly over the last couple of years and have now become a global phenomenon. At the same time forecasts show that the market for esports will continue to grow, which in turn has made it attractive for brands to sponsor teams, events and organizations. Despite all of this there are concerns from several reports which suggest that there are still sponsors who are hesitant to invest in esports because there is an underlying uncertainty regarding how effective it really is. The purpose of the study is to examine how effective sponsorship within esports is. The study has intended to examine this from a consumer perspective for the purpose of providing more tools for companies to help them make conscious choices when sponsoring esports. Based on the purpose of the study, the main issue was established.  Are sponsorships within esports an effective marketing strategy when sponsors want to increase their brand equity? The method was based on a quantitative research design where the empirical data consists of four different surveys, two benchmark measurements and two measurements after the event. A total of 442 respondents participated in the study, 192 of them were Swedish and 250 of them were international. The respondents were limited to only include esports consumers who were either going to watch and/or watched Dreamhack Open Winter 2018, an event within esports that is held every year in Jönköping, Sweden. Based on the results, the study developed a set of empirical findings which were then connected to the issue that had been established. The measures after the event showed that the brand equity of all of the sponsors had increased. This indicates that esports can be an effective marketing strategy for brands that want to increase their brand equity through sponsorships. However, the results showed that brands of different sizes sponsor for different purposes. Further, the study found that purchase intentions only increased for the brands that had a high degree of perceived quality and loyalty, therefore it was concluded that there is a connection between them. In conclusion the study showed that there was a difference between Swedish and international esports consumers in their perception of sponsors. This could depend on the fact that Swedish respondents hold stronger and more favorable associations towards Swedish organizers such as Dreamhack.

Bakgrund: Den ökade användningen av sociala medier har lett till att de i allt större utsträckning används som varumärkesbyggande verktyg för företag och organisationer. Den ökade kommersialiseringen som skett inom elitidrott har lett till att även elitidrottsklubbar avser att stärka sina varumärken. Tidigare forskning visar att elitidrottsklubbar bör utnyttja sociala medier för att främja och stärka relationen med supportrar och kunder, eftersom det på lång sikt bidrar till ökade intäkter för klubben. I en svensk kontext är forskningen om elitidrottsklubbars varumärkesbyggande i sociala medier däremot ytterst begränsad. Med anledning av denna kunskapslucka krävs ytterligare studier om hur svenska idrottsklubbar använder sociala medier för att stärka sina varumärken. Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att undersöka hur och varför svenska elitidrottsklubbar använder sociala medier som varumärkesbyggande verktyg. Vilka syften har användningen av sociala medier för en svensk elitidrottsklubb och hur uppfylls dem? Vilka förtjänster och utmaningar medför användningen av sociala medier som varumärkesbyggande verktyg i kontexten av svensk elitidrott? Vad för innehåll publicerar en svensk elitidrottsklubb på sociala medier och hur påverkar det klubbens fans? Genomförande: Studien har kombinerat en kvantitativ och kvalitativ forskningsstrategi. Innehållsanalyser av en fallorganisations publicerade material på sociala medier, samt en kvalitativ semistrukturerad intervju har utförts för att fylla studiens syfte. Resultat: Sociala medier är viktiga verktyg för att bygga och fördjupa relationen, samt skapa lojalitet mellan klubben och dess fans och kunder. Sociala medier fyller också direkta ekonomiska syften. Studien har även påvisat tydliga utmaningar som klubbar ställs inför. Utmaningar som till stor del grundar sig i brist på enhetlig syn på hur och varför socialamedier ska användas. / Problem definition: The emergence of social media has resulted in that companies to a bigger extent uses them as brand management tools. The increased commercialization in professional team sports led to the fact that professional sports clubs aim to strengthen their brands. Previous research shows that professional sports clubs should take advantage of social media to promote and strengthen relationships with fans and customers, since it will result in increased revenues for the club in the long term. In a Swedish context, however, the research about professional sports clubs’ brand management in social media is extremely limited. Due to this research gap, further research studying Swedish professional sports club’s brand management in social media is eligible. Aim and research questions: The purpose of this study is to examine how and why Swedish professional sports club use social media as a brand management tool. What are the purposes of using social media as a brand management tool for a Swedish professional sports club and how are they fulfilled? What benefits and challenges entails he use of social media as brand management tool in the context of professional Swedish sports? What content is published by professional Swedish sports club on social media and how does it affect its fans? Methodology: This study has combined a quantitative and qualitative research strategy. Content analysis of a case organization's material published on social media, as well as qualitative semi-structured interviews have been conducted to fulfil the purpose of this study. Findings: Social media are important tools for building and deepening the relationship, as well as creating loyalty, between the club and its fans and customers. Social media also fills direct economic purposes. This study has also highlighted clear challenges that sports clubs face when using social media. These challenges are to a big extend due to lack of unanimous views on how and why social media should be used.

Modeindustrin har historiskt sett låtit människor uttrycka sin kreativitet och personlighet genom kläder, men den har också bidragit till överkonsumtion och negativa miljö- och sociala konsekvenser. För att skapa en mer hållbar modeindustri har cirkulära affärsmodeller utvecklats, där återanvändning och återvinning av kläder spelar en viktig roll. Second hand-försäljning möjliggör att kläder får ett nytt liv och minskar efterfrågan på nya produkter. Idag finns olika alternativ för second hand-försäljning, inklusive traditionella välgörenhetsorganisationer, second hand-butiker och digitala peer-to-peer plattformar. Studiens syfte är att fylla en viktig kunskapslucka genom att undersöka vilken varumärkesbyggande potential det finns med second hand-försäljning av sitt eget varumärke. I studien har både Aakers och Kellers varumärkesmodeller använts som en guide för den analysmodell som legat till grund för analys av resultatet. En tematisk analys har utförts för att analysera transkriberingen av de semistrukturerade intervjuerna som genomförts med både konsumenter samt medelstora svenska modeföretag. Resultatet av denna studie visar på att det finns betydande varumärkesbyggande potential med second hand-försäljning hos svenska modeföretag. Genom att fokusera på hållbarhet, kvalitet och bekvämlighet kan företagen skapa positiva varumärkesassociationer och attrahera olika kundsegment. Genom att involvera kunderna i cirkulära affärsmodeller kan företagen bygga och upprätthålla varumärkeslojalitet och skapa en stark gemenskap med sina kunder. / The fashion industry has historically allowed people to express their creativity and personality through clothing, but it has also contributed to overconsumption and negative environmental and social consequences. To create a more sustainable fashion industry, circular business models have emerged, where clothing reuse and recycling play a crucial role. Second hand sales give clothes a new life and reduce the demand for new products. Today, there are various options for second hand sales, including traditional charities, thrift stores, and digital peer-to-peer platforms. The purpose of the study is to fill a significant knowledge gap by investigating the brand building potential that could be achieved through second hand sales. Both Aaker's and Keller's brand models have been used as a guide for the analysis framework based on the thematic analysis of semi-structured interviews conducted with both consumers and medium-sized Swedish fashion companies. The results of this study demonstrate significant brand-building potential through second hand sales for Swedish fashion companies. By focusing on sustainability, quality, and convenience, companies can create positive brand associations and attract different customer segments. By involving customers in circular business models, companies can build and maintain brand loyalty and create a strong community with their customers.

Forskningsfrågor: Hur påverkar och påverkas uppfattningen om Uppsala stad som varumärke av besökarnas attityder under Valborgsfirandet? Hur skiljer sig besöksintentionerna hos olika segment av eventbesökare när det gäller deras deltagande i Valborgsfirandet? Hur påverkar dimensionerna som driver besökarnas intresse och deltagande i Valborgsfirandet i Uppsala deras intentioner?  Syfte: Studien syftar till att undersöka eventbesökares attityder, upplevda beteendekontroll och subjektiva normer under ett evenemang. Vidare syftar studien till att belysa hur uppfattningen om varumärket för evenemangsdestinationen Uppsala och hur miljöaspekter påverkar dimensionerna och besökares intentioner, engagemang och deltagande i evenemanget. Målet är att ge projektledaren Destination Uppsala underlag för att förbättra framtida evenemang. Metod: Studien antar en deduktiv forskningsansats och tillämpar en kvantitativ forskningsmetodik. Primärdata från 254 respondenter samlades in via en enkätundersökning som utformades i Google Formulär och riktades till besökare under Valborgsfirandet i Uppsala.  Slutsats: Resultatet av studien visar att alla fem dimensioner i forskningsmodellen  påverkade besöksintentionen, där attityden var mest inflytelserik. För att öka besöksintentionen rekommenderas Destination Uppsala att fortsätta stärka varumärket och skapa en attraktiv omgivning för besökarna, vilket kan öka intresset för evenemanget och främja turismen i Uppsala. / Research questions: How does the perception of Uppsala city as a brand influence and is influenced by visitors' attitudes during the Walpurgis celebration? How do the visit intentions of different segments of event attendees differ regarding their participation in the Walpurgis celebration? How do the dimensions driving the visitors' interest and participation in the Walpurgis celebration in Uppsala influence their intentions? Purpose: The study aims to investigate event visitors attitudes, perceived behavioral control and subjective norm during an event. Furthermore, the study aims to shed light on how the perception of the brand for the event destination Uppsala and how environmental aspects affect the dimensions and visitors intentions, engagement and participation in the event. The goal is to provide the project manager, Destination Uppsala, with insights to enhance future events.  Method: The study has a deductive research approach and applies a quantitative research method. Primary data from 254 respondents was collected through a survey conducted in Google Forms and targeted visitors during the Walpurgis Night celebration in Uppsala.  Conclusion: The results of the study show that all five dimensions in the research model influenced the visit intention, with attitude being the most influential. To increase visit intention, Destination Uppsala is recommended to continue strengthening its brand and creating an attractive environment for visitors, which can increase interest in the event and promote tourism in Uppsala.