I avloppsvattnet förekommer både naturliga och antropogena ämnen som kan orsaka en negativ miljöpåverkan, såsom eutrofiering och en syrefattig recipient. Förekomsten av näringsämnen och organiskt material kan också vara en värdefull resurs, för det slam som återstår efter reningsstegen i avloppsreningsverket kan användas för att höja näringshalten i till exempel skogar och på åkermark. För att minska risken för skador på reningsprocessen, en negativ miljöpåverkan på recipienten genom skadliga ämnen som passerar genom avloppsreningsverket samt en negativ miljöpåverkan på grund av ett förorenat slam är det betydelsefullt att fokusera på mängden skadliga ämnen som förs till anläggningen. Syftet med examensarbetet är att kartlägga förekomsten av hushållskemikalier hos sex hushåll i Västerås som är anslutna till det kommunala reningsverket, studera befintlig litteratur som beskriver vad som sker med utvalda kemikalier då de når avloppsreningsverk i allmänhet, och sedan jämföra detta med Kungsängsverket. De sex hushållens sammanlagda antal produkter var 293 stycken, varav 66 var rengöringsprodukter, 16 tvättprodukter, 112 badrumsprodukter och 99 stycken var garageprodukter. Vid kommunala reningsverk är det främst kväveavskiljningen och den biologiska reningen som riskerar att ta skada vid förekomst av kemikalierna. Beståndsdelarna i färg visar en toxicitet för vattenlevande organismer, vilket även parabener och zinkpyrition gör. Triclosan är toxisk för vattenlevande organismer, akutgiftig för däggdjur och kan leda till mikrobiell resistens. Fosforföreningar omvandlas till fosfater i vattenmiljöer och ökar risken för eutrofiering.

This study is built on questions around sustainable development with an alignment of water. Based on the purpose and issues of this study, the reader will hopefully get a clearer picture how states act surrounding sustainable development. Also, how conflicts affect water management between neighboring states. States have a long way to walk to reach the UN Global Sustainable Development Goals, the achievements for sustainable development is set for the year of 2030. The following study is built on a deductive issue, that are linked to theories, models, and previous research. The purpose of the study is to give the reader a clearer picture how states act to achieve sustainable water management.    This study also investigates how conflicts affect water management between states. The survey reveals that water resources around transboundary water management can contribute to stability between states. Transboundary water management promotes collaboration and conflicts can be avoided. On the other hand, there are problems for the future regarding transboundary water management. Climate change seen today may affect and downturn the possibilities of transboundary water management in the future. The climate change could possibly lead to conflicts in the future where states want control surrounding the water resources.   Therefore, it is of the utmost importance that laws, frameworks and guidelines regarding transboundary water management today consider research about the climate of the future. By building strong partnerships today surrounding water resources, food and productions maybe conflicts in the future can be prevented. Where the UN’s Sustainable Development Goals can be reached by the year of 2030. Sustainable development in school is an important part of promoting democratic citizens of the future. By discussing and teaching about sustainable development, students are given good opportunities to continue the work on sustainable development. In this study’s questionnaire survey, students find that sustainable development is something that the school should highlight. Students are also willing to sacrifice to achieve sustainable development goals.

Examensarbetet handlar om avslamningsbassänger och pumpgropar i Bolidens svenska underjordsgruvor. Avslamningsbassänger och pumpgropar är en del av vattenhanteringen i gruvorna. I dagsläget är designen och arbetssättet i gruvorna olika. Målet är att konstruera och dimensionera en avslamningsbassäng som passar alla gruvor samt dokumentera nuvarande design och arbetssätt. Syftet är att få fram ett underlag till en SOP (standard operating procedure).   Metodiken består främst av fältstudier som utförts i Kristinebergsgruvan, Renströmsgruvan, Kankbergsgruvan samt Garpenbergsgruvan. Även ett besök i en annan svensk underjordsgruva har gjorts för att se hur designen och arbetssättet ser ut i en gruva som inte tillhör Boliden. En enklare litteraturstudie har även genomförts för att dels få en inblick i hur optimal sedimentering fungerar samt om tidigare studier har gjorts om detta ämne. Tillämpning av Stokes lag samt Hazens ytbelastningsteori har använts för att dimensionera avslamningsbassängen med hänsyn till optimal sedimentering. Två olika designer på en pumpgrop och två olika designer på en avslamningsbassäng har tagits fram. En horisontell pumpgrop som kräver lite drivning i berget samt en mobil pumpgrop som är en färdig konstruktion vilken kan byggas ovanjord. I den mobila pumpgropen undviks sedimentering som gör att slamhanteringen kan flyttas till ett lämpligare ställe. Där det exempelvis är lättare att ta reda på slammet. För avslamningsbassängen togs det fram en enkel avslamningsbassäng samt två stycken parallella avslamningsbassänger där sedimentering sker i två steg. Med ett antagande att flödet in i avslamningsbassängen är 20 m3/h och partikelstorleken i slammet är 0,02 mm behöver arean vara 80 m2. Eftersom den beräknade sedimenteringshastigheten och ytbelastningen aldrig kan tillämpas fullt ut behöver bassängen överdimensioneras.

Idag sker ett samspel mellan alla levande organismer, växter och djur som gör det möjligt att våra levnadsbehov kan tillgodoses. Vid nybyggnation av hus är det många som inte tänker på att man kan anpassa villatomten så att den bidrar till en mindre klimatpåverkan. En villaträdgård där hänsyn tagits till ekosystemtjänster kan t.ex. bestå av växtlighet som hjälper bin att pollinera grödor, växter som ger syre samt träd och buskar som reglerar temperaturen. Det är därför intressant hur ekosystemtjänster fungerar i en mindre skala och vad småhusföretag kan göra för att bidra till en klimatsmart villaträdgård och därav öka den biologiska mångfalden.  Naturvårdsverket vill öka medvetenheten om hur beroende vi människor är av biologisk mångfald, naturen och fungerande ekosystem för växter, djur och människor. Med en ökad kunskap om de ekosystemtjänster som finns idag växer förståelsen som hjälper till att bevara biologisk mångfald samt skapa ett större engagemang för ett hållbart sätt att leva.  Syftet är att undersöka hur en villatomt kan anpassas för att bidra till en mer klimatsmart trädgård med hjälp av ekosystemtjänster. Syftet är inte undersöka VillaZero utan hela tomten där flera perspektiv vägs in för att en familj ska kunna göra skillnad för ekosystemtjänster jämfört mot ett mer traditionellt sätt. Målsättningen med arbetet är att komma fram till ett förslag hur man kan utforma en villatomt som gynnar de ekosystemtjänster som finns i dagsläget. Skillnaden blir påverkbar om flera i ett villaområde eller samhälle väljer denna lösning, där det finns en genomtänkt tanke över helheten.  Studien visade att att det finns goda möjligheter att utforma sin trädgård för att gynna de ekosystemtjänster som finns. Med hjälp av t.ex växthus, pallkragar, en damm och grönska ökar de stödjande, kulturella, reglerande och försörjande ekosystemtjänsterna. Tomten har med hjälp av en mall från Stockholm Stad lyckas uppnå en högre grönytefaktor efter utformning av tomt än innan vilket gör att tomten blir mer ekoeffektiv. / Today, there is an interplay between all living organisms, plants and animals that makes it possible for our living needs to be met. When building a new house, many people do not think that it is possible to adapt the residential plot so that it contributes to a smaller climate impact. A villa garden where ecosystem services have been taken into account can e.g. consist of vegetation that helps bees pollinate crops, plants that provide oxygen as well as trees and shrubs that regulate temperature. It is therefore interesting how ecosystem services work on a smaller scale and what single-family homes can do to contribute to a climate-smart home garden and thereby increase biodiversity. The Swedish Environmental Protection Agency wants to increase awareness of how dependent we humans are on biodiversity, nature and functioning ecosystems for plants, animals and humans. With an increased knowledge of the ecosystem services that exist today, the understanding that helps to preserve biological diversity and create a greater commitment to a sustainable way of life grows. The purpose is to investigate how a residential plot can be adapted to contribute to a more climate-smart garden with the help of ecosystem services. The purpose is not to investigate VillaZero but the whole plot where several perspectives are weighed in so that a family can make a difference for ecosystem services compared to a more traditional way. The aim of the work is to come up with a proposal on how to design a residential plot that benefits the ecosystem services that currently exist. The difference will be noticeable if several people in a residential area or community choose this solution, where there is a well-thought-out idea of ​​the whole. The study showed that there are good opportunities to design their garden to benefit the ecosystem services that exist. With the help of, for example, greenhouses, pallet collars, a pond and greenery, the supportive, cultural, regulatory and livelihood ecosystem services are increasing. With the help of a template from the City of Stockholm, the site has succeeded in achieving a higher green area factor after the design of the site than before, which makes the site more eco-efficient.

Städer utgörs till 20–30 procent av gator, varför dessa är viktiga i arbetet med att minska städers bidrag till klimatförändringarna och att anpassa stadsmiljöer efter extremt väder. Mångfunktionalitet i stadsgator anses vara ett sätt att bemöta dessa utmaningar. Utav de många funktioner som kan rymmas i mångfunktionella gator utgår denna studie från vattenhantering och urban hållbar mobilitet. Med scenarier som baseras på forskningsrön och styrdokument undersöks utformningen av stadsgator med dessa två parametrar, samt hur de kan kombineras. Tre scenarier för tre olika sorters stadsgator i Göteborg presenteras. De nio scenarierna analyseras utifrån deras grad av mångfunktionalitet med utvärderingsverktyget Gatufunktionsindex, som för närvarande utvecklas i forskningsprojektet Smarta Gator. De viktigaste insikterna från arbetet är följande: - Att kombinera mindre ytkrävande egenskaper som gynnar vattenhantering respektive hållbar mobilitet är okomplicerat. Desto mer komplicerat är det med stora infrastrukturprojekt och stora vattenflöden, såsom skyfall, vilka innebär ett större mått komplexitet. - Stadsgatans roll i respektive funktions system bör tas i beaktande när konflikter mellan funktioner uppstår.- Med scenariometoden tillsammans med Gatufunktionsindexet skapas både möjliga utformningsförslag och hur nuvarande gatuutformningar domineras av trafikala funktioner och därmed ej möter de tidigare nämnda utmaningarna uppmärksammas.  Examensarbetet avslutas därefter med en diskussion om hur metoderna har använts och tankar om vidare studier. / Streets make up 20 – 30 percent of cities, for which reason these are of importance when planning to decrease urban environments’ contribution to climate change and to adapt them to extreme weather. Planning for multifunctional streets is considered to be one of the methods to meet these challenges. Out of the many functions there can be in streets, this study deals with urban water management and sustainable urban mobility. With scenarios that are based upon research findings and policy documents, the design of streets with these two parameters and the combination of them, are explored. Three scenarios for three different kinds of urban streets in Göteborg are presented. The nine scenarios are analysed based on their level of multifunctionality with the Street Multifunctionality Index, which is currently being developed in the research project Smarta Gator. The main findings of the project are: - Combining small features that support water management and sustainable mobility is not complicated. However, the complexity increases when major infrastructure projects and water flows, such as skyfalls, are to be combined. - The street’s role in each of the functions’ system should be considered when conflicts between functions arise.- The scenario method combined with the Street Multifunctionality Index brings forward possible street designs and shows how current street layouts are being dominated by traffic functions, thus not catering for the aforementioned challenges.  Finally, the thesis is concluded with discussions about the methods and what to investigate further.

Vattenhantering i infrastrukturprojekt är ett viktigt ämne eftersom det kan påverka den omgivande miljön på ett negativt sätt. I projekt med förorenat mark kan vattnet innehålla allt från metaller till polyaromatiska kolväten, vilket medför svårigheter att hantera. Vattenföroreningarna orsakas av utgrävning, grundläggning, injektering, betonggjutning och bergsprängning. Vattnet kan delvis bildas av regnvatten som faller på byggarbetsplatsen eller genom schaktning under grundvattennivån. Det vatten som genom pumpning avleds från en arbetsplats eller uppfodras är känt som länsvatten. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur urvalet och tillämpningen av metoder för länsvatten kan förenklas och optimeras för att passa svenska förhållanden. Vidare är syftet att utvärdera hur informationen om olika tekniker är relaterad till hur entreprenörer arbetar i praktiken under vissa förhållanden. Avhandlingen består av tre delar. Den första delen är en teoretisk beskrivning av svenska lagar och utsläppskrav som gäller för länsvatten, vanliga reningsmetoder som används och hantering av länsvatten i Washington. Den andra delen är en fallstudie med ett studiebesök på byggarbetsplatsen Marieholmförbindelsen. Den tredje delen består av analytiska beräkningar och jämförelser mot provdata. Resultaten visar att vanliga container behållare bör endast användas för sedimentering av sandpartiklar eftersom ytområdet är begränsat vilket ger en kortare sedimenteringstid. De har också en begränsad flödeskapacitet vilket måste tas till hänsyn för att få en effektiv sedimentering. Specifika krav på övervakning och underhåll av container behållare bör finnas för entreprenören. I fall med mindre partiklar som till exempel silt bör användning av container behållare uteslutas, förutom vid användnings som försedimenteringssteg. Resultaten visar även att vid sedimentering av partiklar mindre än medelsilt är det nödvändigt med en uppehållstid på minst 10 timmar. Uppehållstiden kan däremot skilja sig från 10 timmar till allt uppemot 100 timmar för till exempel fin silt, som har en partikelstorlek mellan 0,0063 mm-0,002 mm. För lera skulle detta innebära en uppehållstid på minst 100 timmar vilket motsvarar mer än 4 dagar. Genom att använda traditionell sedimentering som reningsteknik skulle man antingen behöva ett stort sedimentationsområde eller ett mycket lågt flöde. Detta innebär att traditionell sedimentering är orimlig att använda sig av på grund av ekonomiska aspekter, rymdbegränsningar och effektivitet. Baserad på resultat och slutsatser, föreslås följande rekommendationer: •Vanliga container behållare som kräver hög underhållning och övervakning, rekommenderas inte att användas i större utsträckning än som ett försedimenteringssteg för partiklar som är mindre än grovsilt som har en partikeldiameter mellan 0,02-0,063 mm. •Det är viktigt att ha en helhetssyn genom att skapa tydliga riktlinjer för entreprenörerna. •Det är lämpligt att använda den hydrauliska effekten, A, för att säkerställa en korrekt konfiguration och god separationskapacitet. / Water management in infrastructure projects is an important topic since it could affect the surrounding environment in a negative way. In projects with contaminated land, the water could contain everything from metals to polyaromatic hydrocarbons which entails difficulties in managing. The water can be formed partly by rainwater that falls on the construction site or by excavation below the water level. The water pollution is caused by excavation, foundation, grouting, concrete castings and rock blasting. This water is known as stormwater discharges from construction activities. The aim of the thesis is to investigate how the selection and application of methods for stormwater management from construction activities can be simplified and optimized in order to suit Swedish conditions. Further the aim is to evaluate how the information available about different techniques relates to how the contractors work in practice under some conditions. The thesis consists of three parts. The first part theoretical description of Swedish laws and requirements dealing with stormwater discharge from construction activities, common purification methods that are used and management of stormwater discharge in the state Washington. The second part is a case study with a study visit at the construction site of Marieholmförbindelsen. The third part consists of analytical calculations and comparisons to measured data. The results show that regular containers should only be used to sediment sand particles since the surface area is limited which gives a reduced sedimentation time. They also have a limited flow capacity, which must be followed to work properly. The requirement of self-monitoring and maintenance for the contractor should be increased. In other cases, with smaller particles to settle such as silt, regular containers should not be used greater than as a pre-sedimentation step. The results also show that for sedimentation of particles smaller than medium silt it is necessary with a residence time of minimum 10 hours. This means that for the soil type fine silt, which has a particle range between 0.0063mm-0.002mm, the residence time can differs between 10-100 hours. For the soil type clay this would mean a residence time of at least 100 hours which equals more than 4 days. By using traditional sedimentation as purification technique one would either need a huge sedimentation area or a very small flow. Either of these solutions is unreasonable due to economic aspects, space limitations and efficiency. Based on the results and conclusions, the following recommendations can be proposed: •Regular containers demands a high maintenance and self-monitoring, and isn’t recommended to use in greater occurrence than as a pre-sedimentation step for particles smaller than course silt, which has a particle diameter between 0.02-0.063mm. •Use a holistic approach by creating clear guidelines for the contractors. •Use the hydraulic efficiency, λ, to ensure a proper configuration and a good separation capacity.

Syftet med detta projekt var att förse Region Uppsala med ett förslag på ett hållbart regninsamlingssystem som kan användas vid den spårvagnsdepå som ska byggas utanför Uppsala. Detta i enlighet med regionens hållbarhetsmål, som bland annat anger att vattenkvalitet ska anpassas efter användningsområde. Projektet utfördes på beställning av Region Uppsala, i samarbete med STUNS energi.  För att undersöka befintliga regninsamlingssystem i Sverige användes en semi-systematisk litteraturstudie. De system som undersöktes var huset Celsius i Uppsala, Sergelhusen i Stockholm och Citypassagen i Örebro.  Dessa system jämfördes utifrån fyra kriterier och poängsattes baserat på hur väl de uppnådde dessa. Taktypers påverkan på det insamlade regnvattnets kvalitet jämfördes genom en litteraturstudie. Dessutom utvecklades ytterligare ett poängsystem baserat på Livsmedelsverkets kvalitetskrav för dricksvatten där kvalitetsparametrarna rangordnades utifrån hur allvarliga konsekvenser exponering för dessa skulle ge. För att avgöra vilket ändamål som det insamlade vattnet skulle kunna användas till inom spårvagnsdepån modellerades två system, ett för toalettspolning och ett för spårvagnstvätt. Systemet som Citypassagen använder är mest lämpat för implementering vid depån. Systemet är skyfallssäkert då det finns en dagvattentank innan reningen och eftersom dagvattentanken är av tillräckligt stor kapacitet för att hantera intensivt regn utan att omkringliggande ytor påverkas. Detta regninsamlingssystem har även kapacitet att täcka över 70 % av Citypassagens årliga vattenbehov för spolning av toaletter. Resultaten visar att galvaniserad metall var den mest lämpade taktypen om first flush används. First flush är en metod som används vid regninsamling där den första insamlade vattenvolymen avlägsnas före den faktiska regninsamlingen sker. Om first flush inte användes var gröna tak, takspån av trä eller takpannor av lera de mest lämpliga taktyperna på depåtaket. Gröna tak och takspån av trä bidrar till organiskt material i det insamlade regnvattnet som vid klorrening bildar flyktiga och giftiga biprodukter. Gröna tak och takspån av trä bör därför ej kombineras med regninsamling till en spårvagnstvätt där klorrening förekommer.   Modelleringen av vatteninsamling och förbrukning, baserat på nederbördsdata från 1994–2023, visar att recirkulerat vatten och/eller regnvatten kan ersätta ungefär 99 % av det förväntade vattenbehovet inom depån oavsett val av användningsområde.  Vid ett system anpassat för spolning av toaletter utnyttjas 28,4 % av tillgängligt vatten medan systemet för tvätt av spårvagnar utnyttjar 81,8 %. Utifrån resursutnyttjande av vatten anses därmed spårvagnstvätt vara det bättre lämpade användningsområdet. Dessa resultat är baserade på de största undersökta kapaciteterna hos dagvattentanken vilket motsvarar 105 m3 vid spolning av toaletter respektive 210 m3 vid spårvagnstvätt. Studien visar att implementering av ett regninsamlingssystem vid den planerade spårvagnsdepån är möjligt och att detta bidrar till en avsevärd minskning av användningen av kommunalt dricksvatten. Dessutom kan projektet och dess rekommendationer fungera som modell för framtida initiativ och därigenom främja hållbar utveckling.

<p>Utan vatten inget liv. Människor är beroende av rent vatten för sin överlevnad. I många länder orsakar idag bristen på rent vatten sjukdomar och för tidig död. Världens problem med sötvatten i form av brist och svåra föroreningar orsakade av människan kan te sig kolossala. Befolkningsökning och ändrade levnadssätt påverkar. Industrier och jordbruk har stor påverkan men också den enskilda människans vattenanvändning har betydelse.</p><p> </p><p>I Sverige tycks den allmänna inställningen vara att vi inte har ett problem med vårt användande av vatten. Men vid en närmare undersökning av vårt innanhav Östersjöns problem med exempelvis övergödning och syrebrist och utsläppen av näringsämnen ifrån våra enskilda avlopp kan man ställa sig frågande. Även svenskens nyttjande av grundvattenreserver kan te sig olämpligt utifrån ett ekologiskt hållbart perspektiv. Att sedan detta vatten renas till dricksvattenkvalitet för att sedermera användas till att vattna fuktälskande växter som är planterade i gassande sol i en sandig torr jord kan vara förbryllande. Medvetenhet utifrån det lilla perspektivet, till exempel den svenska hemträdgården, kan vara åskådligt. Samtidigt kan det kanske också bidra till en i framtiden miljövänligare politik där målet är att rent sötvattnen skall finnas tillgängligt för alla i ett långt perspektiv.</p><p> </p><p>I denna litteraturstudie, möjligheten till en rationell vattenanvändning i den privata hemträdgården ur ett ekologiskt hållbart perspektiv. Flertalet olika metoder att hushålla med vatten och att tillvarata, rena och använda sig av nederbörd och gråvatten belyses. Resultatet är indelat i två delar; hushållning och rening. I den första redogörs på vilka sätt en effektivisering av vattenanvändandet kan gå till. Lättast och effektivast görs detta genom att dra ner på förbrukningen. Detta går enkelt att göra med några få tekniker. Till exempel att bättra på jordstruktur med organisktmaterial, att placera växter på platser som liknar deras naturliga habitat, minska avdunstning och forma platsen så att nederbörd kan ledas dit den behövs. Att se över hur extrabevattning ska tillämpas på effektivast sätt samt vilken vattenkälla detta vatten kommer ifrån tillhör också detta hushållande stycke. I den andra delen redogörs för olika metoder som kan tillämpas i en trädgård för att rena grå- och dagvatten så att trädgårdens naturliga potential till att vara en del av jordens naturliga kretslopp främjas. Lättast görs detta genom en begränsning av föroreningar redan vid deras källa. Därefter kan infiltrationsytor, infiltrationsplanteringar, biodiken, gröna tak, dammar, konstruerade våtmarker, rotzoner, UV-ljus och aquakulturer vara mer eller mindre användbara metoder som kan tillämpas i hemträdgården.</p><p> </p><p>Vattenfrågan bör klarläggas redan vid planeringen av byggnader och trädgård. Varje tomt måste sättas in i sitt sammanhang då dessa unika med speciella förutsättningar och problem. Hemträdgården är en utmärkt plats för experiment och utvecklingsarbete av ett hållbart vattenanvändande.</p> / <p>Without water there would be no life on earth. People depend of clean water for their survival. Today in many countries the lack of clean water is causing disease and premature death. World problems with fresh water in the form of shortage and severe pollution caused by humans may seem colossal. Industries and agriculture have a major impact but also the individual’s water-use has consequences.</p><p> </p><p>In Sweden the public opinion seems to be that we do not have a problem with our use of water. But with a closer look on facts that is not the case. For example our inland sea, Östersjön, and our contribution to its problems with euthrophication, lack of oxygen with the spillage of nutrients from the sewers and agriculture. Also the Swedish use of ground water may seem inappropriate in an ecological sustainable perspective. What is even more puzzling is that this water gets cleaned to a drinking water quality and then gets used for watering plants in the garden or to wash the car. Consciousness from the small perspective (as the Swedish private garden) can contribute to a future environmentally friendly politic that will lead to a sustainable water-use in a long perspective.</p><p> </p><p> </p><p>With this paper I would like to demonstrate, in a literature study, the possibility of a rational water-use in the private home garden from an ecological sustainable perspective.  Different methods of economising the water-use, gathering and cleaning stormwater and greywater will be illustrated. The result part will be divided into two parts; economization of water and cleaning of water.</p><p> </p><p>The first part describes the ways in which an efficiency of water-use can be preceded. The easiest way this is done is to cut down the consumption of water. This can easily be done with a few techniques. For example to improve the soil structure with organic material, placing of plants in places that resemble their natural habitat, reduction of evaporation and shaping pf the site so that precipitation can be managed where it is needed. Also to in which way irrigation is applied in the most efficient way and from which source this water is taken is presented in this part. The second part describes different methods of cleaning grey- and stormwater so the home garden’s natural potential to be a part of the earth’s natural rhythm is promoted.</p><p>Most easily this is done by stopping the pollution at the source. After that infiltration areas, bioswales, green roofs, ponds, constructed wetlands, reed beds, UV light and aquacultures can be more or less potential methods to be applied in the home garden.</p><p> </p><p>Water issues should be clarified already at the design process with homes and gardens. Each plot and garden is unique with its particular conditions and problems. Therefore needs every case to be seen in its particular context in order to obtain the optimal solution for that particular place.The home garden is a suitable place for experimental development of a sustainable water-use.</p>

Utan vatten inget liv. Människor är beroende av rent vatten för sin överlevnad. I många länder orsakar idag bristen på rent vatten sjukdomar och för tidig död. Världens problem med sötvatten i form av brist och svåra föroreningar orsakade av människan kan te sig kolossala. Befolkningsökning och ändrade levnadssätt påverkar. Industrier och jordbruk har stor påverkan men också den enskilda människans vattenanvändning har betydelse.   I Sverige tycks den allmänna inställningen vara att vi inte har ett problem med vårt användande av vatten. Men vid en närmare undersökning av vårt innanhav Östersjöns problem med exempelvis övergödning och syrebrist och utsläppen av näringsämnen ifrån våra enskilda avlopp kan man ställa sig frågande. Även svenskens nyttjande av grundvattenreserver kan te sig olämpligt utifrån ett ekologiskt hållbart perspektiv. Att sedan detta vatten renas till dricksvattenkvalitet för att sedermera användas till att vattna fuktälskande växter som är planterade i gassande sol i en sandig torr jord kan vara förbryllande. Medvetenhet utifrån det lilla perspektivet, till exempel den svenska hemträdgården, kan vara åskådligt. Samtidigt kan det kanske också bidra till en i framtiden miljövänligare politik där målet är att rent sötvattnen skall finnas tillgängligt för alla i ett långt perspektiv.   I denna litteraturstudie, möjligheten till en rationell vattenanvändning i den privata hemträdgården ur ett ekologiskt hållbart perspektiv. Flertalet olika metoder att hushålla med vatten och att tillvarata, rena och använda sig av nederbörd och gråvatten belyses. Resultatet är indelat i två delar; hushållning och rening. I den första redogörs på vilka sätt en effektivisering av vattenanvändandet kan gå till. Lättast och effektivast görs detta genom att dra ner på förbrukningen. Detta går enkelt att göra med några få tekniker. Till exempel att bättra på jordstruktur med organisktmaterial, att placera växter på platser som liknar deras naturliga habitat, minska avdunstning och forma platsen så att nederbörd kan ledas dit den behövs. Att se över hur extrabevattning ska tillämpas på effektivast sätt samt vilken vattenkälla detta vatten kommer ifrån tillhör också detta hushållande stycke. I den andra delen redogörs för olika metoder som kan tillämpas i en trädgård för att rena grå- och dagvatten så att trädgårdens naturliga potential till att vara en del av jordens naturliga kretslopp främjas. Lättast görs detta genom en begränsning av föroreningar redan vid deras källa. Därefter kan infiltrationsytor, infiltrationsplanteringar, biodiken, gröna tak, dammar, konstruerade våtmarker, rotzoner, UV-ljus och aquakulturer vara mer eller mindre användbara metoder som kan tillämpas i hemträdgården.   Vattenfrågan bör klarläggas redan vid planeringen av byggnader och trädgård. Varje tomt måste sättas in i sitt sammanhang då dessa unika med speciella förutsättningar och problem. Hemträdgården är en utmärkt plats för experiment och utvecklingsarbete av ett hållbart vattenanvändande. / Without water there would be no life on earth. People depend of clean water for their survival. Today in many countries the lack of clean water is causing disease and premature death. World problems with fresh water in the form of shortage and severe pollution caused by humans may seem colossal. Industries and agriculture have a major impact but also the individual’s water-use has consequences.   In Sweden the public opinion seems to be that we do not have a problem with our use of water. But with a closer look on facts that is not the case. For example our inland sea, Östersjön, and our contribution to its problems with euthrophication, lack of oxygen with the spillage of nutrients from the sewers and agriculture. Also the Swedish use of ground water may seem inappropriate in an ecological sustainable perspective. What is even more puzzling is that this water gets cleaned to a drinking water quality and then gets used for watering plants in the garden or to wash the car. Consciousness from the small perspective (as the Swedish private garden) can contribute to a future environmentally friendly politic that will lead to a sustainable water-use in a long perspective.     With this paper I would like to demonstrate, in a literature study, the possibility of a rational water-use in the private home garden from an ecological sustainable perspective.  Different methods of economising the water-use, gathering and cleaning stormwater and greywater will be illustrated. The result part will be divided into two parts; economization of water and cleaning of water.   The first part describes the ways in which an efficiency of water-use can be preceded. The easiest way this is done is to cut down the consumption of water. This can easily be done with a few techniques. For example to improve the soil structure with organic material, placing of plants in places that resemble their natural habitat, reduction of evaporation and shaping pf the site so that precipitation can be managed where it is needed. Also to in which way irrigation is applied in the most efficient way and from which source this water is taken is presented in this part. The second part describes different methods of cleaning grey- and stormwater so the home garden’s natural potential to be a part of the earth’s natural rhythm is promoted. Most easily this is done by stopping the pollution at the source. After that infiltration areas, bioswales, green roofs, ponds, constructed wetlands, reed beds, UV light and aquacultures can be more or less potential methods to be applied in the home garden.   Water issues should be clarified already at the design process with homes and gardens. Each plot and garden is unique with its particular conditions and problems. Therefore needs every case to be seen in its particular context in order to obtain the optimal solution for that particular place.The home garden is a suitable place for experimental development of a sustainable water-use.

I Halmstad kommun har kunskapsnivån kring virtuellt vatten hos privatpersoner och/eller yrkesverksamma undersökts. En enkätundersökning har genomförts där 85 stycken respondenter har medverkat. Respondenterna har fått ange kön, ålder och utbildningsnivå för att kunna identifiera möjliga skillnader i förmågan att skatta virtuellt vatten. Enkäten innehöll även frågor om kommunikation som var ämnade att fastställa hur respondenterna föredrog att få ämnet virtuellt vatten kommunicerat till sig. Studien har visat att i Halmstad kommun finns där en tendens att underskatta mängden virtuellt vatten i produkter. Även den dagliga vattenförbrukningen nationellt och internationellt underskattas. Genom de utförda Chi2-testerna i kategorierna kön, ålder och utbildningsnivå har det visats att en fråga hade korrelation mellan kön och skattningsförmåga, medan resterande frågor inte visade på något samband. Det här skiljer sig gentemot tidigare forskning som gjorts kring privatpersoners förmåga att skatta sin vattenanvändning, där kategorierna högre ålder, att vara man och högre utbildning tydligt har varit korrelerat till en bättre skattningsförmåga. Vidare har produktmärkning, TV och sociala medier varit de föredragna kommunikationsmedierna i den här undersökningen, sett till respondenternas svar. För att öka kännedomen om virtuellt vatten har även förslag på en kommunikationsinsats kring virtuellt vatten utformats där sex kommunikationsmål och två slutmål har tagits fram för kommunikation om ämnet. Den här studien ger också en inblick i varför virtuellt vatten är en viktig aspekt för att uppnå Agenda 2030 samt hur en kommunikationsinsats kring virtuellt vatten kan vara en del av att uppnå en mer hållbar vattenhantering. / The knowledge about virtual water among private individuals and/or professionals have been researched in Halmstad municipality. A questionnaire survey has been conducted where 85 respondents participated. The respondents were asked to state their gender, age, and educational level so that differences concerning the perception of virtual water could be identified. The questionnaire also contained questions regarding how the respondent’s wanted information about their water usage communicated. This survey concluded that there is a tendency to underestimate the volume of virtual water in products in Halmstad municipality, as well as the daily virtual water usage both on a national and international scale. Through the performed Chi2-tests it has been shown that one question had a correlation between gender and the perception of virtual water, whilst the remaining questions related to their respective categories, gender, age, and education level, did not. This contrasts with previously conducted research about perception of water usage, where the categories higher age, being a male and higher educational level were related to a more correct water perception. Preferred ways to receive information about water usage have been shown to be through product labeling, TV, and social media. Efforts to communicate virtual water have been designed in this study in the form of six communication goals and two end goals to increase knowledge regarding the topic. It has been identified that virtual water is an important aspect to achieve Agenda 2030 as well as how communicational efforts regarding virtual water can be a part of achieving a more sustainable water management.