Den här studien har undersökt hur synen på lärarutbildningen skiljer sig mellan två grupper av lärare, varav den ena gruppen har en examen från den nya lärarutbildningen från 2011 och den andra gruppen från äldre lärarutbildningar. Vi har undersökt deras syn på hur deras lärarutbildning balanserade det praktiska med det teoretiska och även deras syn på sex olika praktiska moment i lärarutbildningen: planering, konflikthantering, ledarskap, läs- och skrivinlärning, gruppdynamik och specialpedagogik. Vidare har vi jämfört hur synen på detta skiljer sig mellan de två grupperna. Som bakgrund till vår studie har vi utgått från lärarutbildningens historia samt hur debatten angående lärarutbildningens akademisering ser ut idag. Vidare har vi tagit upp rapporter som behandlar lärare och lärarstudenters syn på lärarutbildningen och två studier som tar upp de begrepp som är vår studies teoretiska utgångspunkt i förhållande till lärarutbildningen. Den teoretiska utgångspunkten är Basil Bernsteins horistontella och vertikala diskurser som i grova drag handlar om praktiska respektive teoretiska kunskapsformer. Som metod har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Studiens resultat visar likheter med tidigare forskning vad gäller synen på de praktiska momenten. Samtliga lärare som deltog önskade mer undervisning i minst ett av de praktiska momenten som behandlades. Vad gäller balansen mellan det praktiska och det teoretiska i lärarutbildningen upplevde 7 av 8 lärare att utbildningen var övervägande teoretisk med en önskan om en bättre balans. Vad gällde skillnaden mellan gruppernas uppfattning fanns det mer likheter än skillnader, där skillnaderna som hittades var av specifik natur snarare än övergripande.

Med framväxten av det moderna samhället och dess teknologiska, organisatoriska och sociala komplexitet följer nya typer av risker och kriser. Det kan vara vardagsnära och personliga risker så som olyckor eller andra negativa händelser i den omedelbara närheten. Det kan också vara större risker och kriser som påverkar samhället så som strömavbrott eller på global nivå så som konflikter eller klimatförändringar. Detta är en kvalitativ studie med en deskriptiv ansats där fem intervjuer genomförts med syftet att undersöka individers riskperceptioner och dess socialpsykologiska effekter på vertikal tillit, alienation och fortunistiska attityder. Materialet tolkades genom en innehållsanalys utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av Rosas (2013) idéer om alienation där brist på kontroll över risker och kriser leder till erfarenheter av maktlöshet och likgiltighet; samt av Anthony Giddens (1996) teorier om ontologisk trygghet där de intervjuades riskperceptioner har socialpsykologiska effekter i form av fortunistiska attityder. Studien visade att ju farligare och mer allomfattande en risk eller kris uppfattas, desto större socialpsykologisk inverkan har det; tilliten minskar ju högre organisatorisk nivå som risker och kriser hanteras på. Individerna har hög tillit till blåljuspersonal men lägre tillit till politiska ämbetsmän på statlig eller överstatlig nivå. Detta följer också med vilken typ av risk eller kris som individerna uppfattar. Risker på högre nivåer så som klimatförändringar innebar alienerande upplevelser för intervjupersonerna och uppvisade fortunistiska attityder där förhoppningar snarare än förväntningar på hantering av kriserna var gällande. Studien resulterade i två modeller där olika typer av risker, med olika risk och krisnivåer presenteras och sätts i relation till socialpsykologisk inverkan i termer av tillit, alienation och fortunistiska attityder. / <p>Uppdaterad version.</p>

Med framväxten av det moderna samhället och dess teknologiska, organisatoriska och sociala komplexitet följer nya typer av risker och kriser. Det kan vara vardagsnära och personliga risker så som olyckor eller andra negativa händelser i den omedelbara närheten. Det kan också vara större risker och kriser som påverkar samhället så som strömavbrott eller på global nivå så som konflikter eller klimatförändringar. Detta är en kvalitativ studie med en deskriptiv ansats där fem intervjuer genomförts med syftet att undersöka individers riskperceptioner och dess socialpsykologiska effekter på vertikal tillit, alienation och fortunistiska attityder. Materialet tolkades genom en innehållsanalys utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av Rosas (2013) idéer om alienation där brist på kontroll över risker och kriser leder till erfarenheter av maktlöshet och likgiltighet; samt av Anthony Giddens (1996) teorier om ontologisk trygghet där de intervjuades riskperceptioner har socialpsykologiska effekter i form av fortunistiska attityder. Studien visade att ju farligare och mer allomfattande en risk eller kris uppfattas, desto större socialpsykologisk inverkan har det; tilliten minskar ju högre organisatorisk nivå som risker och kriser hanteras på. Individerna har hög tillit till blåljuspersonal men lägre tillit till politiska ämbetsmän på statlig eller överstatlig nivå. Detta följer också med vilken typ av risk eller kris som individerna uppfattar. Risker på högre nivåer så som klimatförändringar innebar alienerande upplevelser för intervjupersonerna och uppvisade fortunistiska attityder där förhoppningar snarare än förväntningar på hantering av kriserna var gällande. Studien resulterade i två modeller där olika typer av risker, med olika risk och krisnivåer presenteras och sätts i relation till socialpsykologisk inverkan i termer av tillit, alienation och fortunistiska attityder.

Denna uppsats undersöker vilka attityder som finns till vertikal odling hos civilingenjörsstudenter inom programmet System i teknik och samhälle (STS) på Uppsala universitet. Studien undersöker olika affärsmodeller för vertikal odling och huruvida de ger upphov till skillnader i attityd hos STS-studenter och analyserar vad dessa attityder baseras på. Undersökningen genomförs med en enkätundersökning där både kvalitativ och kvantitativ metod tillämpas. Resultaten från undersökningen analyseras med hjälp av ett teoretiskt ramverk bestående av The Theory of Reasoned Action, Transparens, Social- och Disruptiv innovation. Resultatet från undersökningen visar en positiv attityd till vertikal odling som koncept där skillnader i attityd mellan olika affärsmodeller kunde urskiljas, vilket skiljer sig från viss teori. Resultatet tycks gå emot den teori om transparens som presenterades. Vidare konstaterar slutsatsen att osäkerheter och skepsis till vertikal odling sannolikt kan mötas med en ökad spridning av kunskap om vertikal odling för att förtroendet skall öka.

FDI har sedan början på 80-talet växt sig allt större och blivit en av de viktigaste tillgångarna till finansiellt och fysiskt kapital i världen. FDI har enligt många studier en viktig funktion för ett lands ekonomiska utveckling, detta gäller främst för outvecklade länder men också utvecklade länder. Studiens mål var att hitta viktiga faktorer som påverkade FDI inflöde till Sub-Sahara regionen. Den empiriska analysen gjordes med hjälp av en OLS regressionsmodell och hade 42 observationer sammanlagt. Huvudvariabeln var FDI/BNP. Resultatet av den empiriska analysen visade att den viktigaste faktoren för FDI inflöde hos länder söder om Sahara är ett lands ekonomiska öppenhet. Öppenhet visade en positiv signifikans i alla regressioner som gjordes. BNP per capita hade en negativ signifikans i den första regressionen men visade ingen signifikans när kunskapskapital och språkskillnader testades i regressioner. Variabeln för naturtillgångar hade en positiv signifikans när en tredje regression gjordes där länder delades upp i två språkkategorier.

<p>Det finns en välkänd diskrepans mellan jämställdhet som ideal och praktik i det svenska arbetslivet. Utifrån en genusvetenskaplig kunskapsgrund om att kvinnors arbete värderas lägre än mäns, att kvinnor ges sämre karriärmöjligheter samt lägre lön för lika eller likvärdigt arbete, görs här ett nedslag på ett mindre svenskt företag. Genom en enkätundersökning bland de anställda tjänstemännen besvaras frågeställningar om huruvida kön tycks ha betydelse för bland annat lönesättning och möjligheter att avancera. Resultaten visar på förekomst av horisontell och vertikal segregering mellan kvinnor och män, vilket bland annat synliggörs med könsmärkta yrken, samt att företaget tycks luta sig mot en manlig organisationsstruktur. Men arbetsgivaren visar också potential när det gäller jämställdhet, till exempel verkar man för en numerärt jämn rekrytering av kvinnor och män. I ett vidare perspektiv förklaras den enskilda studien utifrån ett genusvetenskapligt maktperspektiv på jämställdhet. Resultaten diskuteras med utgångspunkt i att förhållandet mellan könen visserligen är föränderligt över tid, men att arbetsfördelningen mellan könen ständigt rekonstrueras. För att kunna synliggöra de strukturella mekanismer som ständigt återskapar kvinnors lägre löner och karriärmöjligheter i förhållande till mäns, hävdar uppsatsen att ett effektivt jämställdhetsarbete kräver en kunskap om hur makt och kön samverkar i samhället i stort.</p>

Captured in the room of Göran Tunström’s spoken language, fenced behind his barrier of manic words. This essay is about the limit of language and world’s necessity to be spoken to be experience, about telling as a manufacturer of meaning and a subject’s motion between fiction and reality. Based on the novel Skimmer from 1996, my purpose is to identify “a linguistic room” in Tunström’s narration and show how this room is given an existential character by its temporal and spatial dimensions. The linguistic room is an abstraction of the virtual experience of a story and how this virtual room seeks to transform into reality, the same way as language tries to capture its reference by being its referent. Using Jacques Derrida’s and Roland Barthes’ structuralist ideas about language as a complex referential medium, Mikhail Bakhtin’s chronotope and Gaston Bachelard’s phenomenological and psychoanalytic theory about the poetics of room, I examine the linguistic room as habitation for the protagonists in Tunström’s novel and how richness of language could turn into experience of insufficiency. Language giving the subject nutrition to prosper and outgrow its existence depends on its ability of making it bigger by recreating, specifying and defining experience of life. Not only living it but also verbalizing it makes the existence vaster but at the same time insufficient since the insight will come about world’s inability to be captured but only referred to by linguistic instruments. Thus this essay studies the relation between language and existence and how narration concretizes this relation into a linguistic room.

Den svenska bokmarknaden är en ständigt föränderlig sfär. En plats där kreativa författare, böcker och företagsekonomi möts och står sida vid sida. Bokens värdekedja är en delikat förbindelse som vid minsta förändring kan ge långtgående effekter på bokmarknadens struktur, dess konkurrens och i slutändan även påverka konsumenterna. I föreliggande uppsats undersöks den mediala debatten under tiden för samgåendet mellan två huvudkonkurrenter, Akademibokhandeln och Bokia, som avtalade om en sammanslagning år 2012. Det litteratursociologiska perspektivet rörande litteratursamhället utgör den grundläggande teorin för undersökningen och utgår ifrån de villkor som finns för produktion, distribution och konsumtion av litteratur. Bokens värdekedja har under de senaste åren varit utsatt för förändring och har gått från att inbegripa ett antal olika parter till att i viss mån övertagits helt av de stora bokkoncernerna. Fenomenet går under benämningen vertikal integration. Denna avsmalning och centralisering av bokmarknaden illustreras väl av samgåendet mellan Akademibokhandeln och Bokia. Studien av samgåendedebatten, dess olika läger och argument har empiriskt kartlagts genom att en mängd material från bransch- och dagspress, samt offentliga utredningar och myndighetsbeslut inhämtats och analyserats. Involverade parter skapade en förhållandevis saklig debatt med fokus på de konkreta utmaningarna och de möjliga framtida problemen med samgåendet. Huvudfrågan i debatten var om samgåendet mellan Akademibokhandeln och Bokia skulle komma att förändra bokmarknaden till det bättre, eller om det enbart var en akt i desperation som alla bokmarknadens aktörer sedermera skulle tvingas ta konsekvenserna av. Sammantaget är uppsatsens resultat att ägarfrågor kopplade till maktkoncentration inom bokbranschen är konnoterade med synnerligen starka känslor och åsikter. Debatten tangerade även vid frågan huruvida bokmarknaden skall vara en jämlik arena för distribution och konsumtion av litteratur, eller om marknadsmässiga krafter helt ska få sätta dagordningen och hur en sådan ordning kan garantera litteraturens egenvärde framför de dollargröna siffrorna i en balansräkning.

Titel: Den interna kommunikationen - En fallstudie om hur det kommuniceras internt mellan olika hierarkiska nivåer Syfte: Syftet med studien är att studera kommunikationen som sker internt på fallföretaget mellan de olika stegen i hierarkin, genom att ta hänsyn till valet av kommunikationskanal som finns tillgängliga för respektive aktörer i hierarkin. Metod: Studien utfördes med en abduktiv forskningsansats, en kvalitativ undersökningsmetod har tillämpats för att kunna samla in empiri. Datainsamlingen skedde på fallföretaget genom intervjuer som har utförts med aktörer på olika nivåer i hierarkin. 34 personer intervjuades enskilt, de som har deltagit i studien är; 1 driftchef, 3 lagerchefer, 10 arbetsledare och 20 medarbetare. Ad hoc metod användes för att analysera den insamlade empirin för att sedan välja ut relevant information som har kunnat besvara på forskningsfrågorna samt uppfylla studiens syfte. Resultat och bidrag: Studiens resultat är att valet av kommunikationskanal varierar beroende på vilken plats som aktören har i hierarkin. Ju högre man befinner sig i hierarkin desto mer tillgång finns det till olika kommunikationskanaler. Resultatet visade att de som är lägre i hierarkin inte har användning för vissa kanaler på grund av det arbete som de utför. Bidraget med studien är att analysera internkommunikationen på fallföretaget och kartlägga vilka kommunikationskanaler som finns tillgängliga internt. Förslag till fortsatt forskning: Studien ger förslag att undersöka orsaken till att det inte finns ett bredare intresse längre ner i hierarkin när det gäller informationsspridning. Nyckelord: Intern kommunikation, kommunikationskanaler, vertikal kommunikation, formell och informell kommunikation. / Abstract Summary Title: Internal communication – A case study on how it is communicated internally between different hierarchical levels Aim: The purpose of the study is to study how it is communicated internally between the different various steps in the hierarchy in a company, considering the choice of communication channel that is available to each person in the hierarchy. Method: The study was conducted with an abductive research approach where a qualitative research method has been applied to be able to collect empirical data. The data collection took place at a case company where researchers interviewed various employees at different levels in the hierarchy. 35 people were interviewed individually, of which one was operations manager, 3 warehouse managers, 10 supervisors and 20 employees. Ad hoc method for analysis was used to analyze the collected data and then relevant information that can answer the research questions were selected. Conclusions and contributions: The result of the study is that the choice of communication channel used by each employee to communicate internally varies depending on where the employee is in the hierarchy. The higher the hierarchy is, the more access you have to different communication channels. The result showed that those who are lower in the hierarchy do not use certain channels because of the work they are doing. The study's contribution is that it analyzes the internal communication at the company and maps out which communication channels are available internally for each employee when he or she wants to communicate. Proposals for continued research: The study proposes to investigate the reason why there is no broader interest in the hierarchy when it comes to spreading of information. Keywords: Internal communication, communication channels, vertical communication, formal and informal communication.

SammanfattningHösten 2013 kom resultatet av den senaste PISA-mätningen där svenska elevers resultat i läsförståelse visade sig ha sjunkit markant, vilket bekräftade tidigare års sjunkande resultat. Enligt Skolverket är det främst de lågpresterande elevernas resultat som har försämrats och Skolverket lyfter fram elevers ökade egna arbete som en möjlig förklaring.Inom internationell och svensk forskning, liksom av pedagoger, framförs ofta att olika former av litteratursamtal kan vara en väg att stärka elevers läsförståelse. Vid en genomgång av läsforskning synliggörs att det finns få studier med fokus på äldre elevers läsning samt att elevers röster sällan hörs i forskningen.Syftet med föreliggande studie är att med hjälp av elevers resonemang bidra med ytterligare förståelse av högstadiets litteratursamtal, såväl elevledda samtal i mindre grupper som lärarledda samtal i helklass.Studien har inspirerats av utbildningssociologi och tar stöd i Bernsteins begrepp vertikal och horisontell diskurs samt inramning. I studien intervjuas elever i årskurs nio om hur de ser på skolans litteratursamtal. Eleverna intervjuas huvudsakligen enskilt men dessa intervjuer kompletteras med en gruppintervju samt ett observerat elevlett litteratursamtal.Resultatet visar att högstadieelever, i likhet med vad tidigare forskning visat överlag, uttrycker en huvudsakligen positiv inställning till litteratursamtal. I resultatet synliggörs att skolans litteratursamtal för högstadieelever kan bidra till att stödja ett tillträde till en vertikalt orienterad diskurs. Därigenom tycks överföring av kunskaper mellan kontexter kunna underlättas, exempelvis från svenskämnet till andra skolämnen och till en mer akademiskt orienterad diskurs. Resultatet visar även att elever menar att samtalens inramning i form av olika gruppkonstellationer är viktig och ibland ses som avgörande för om och hur de väljer att delta i skolans litteratursamtal. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete