Bakgrund: Den verksamhetsförlagda utbildningen är en stor och viktig del i studenternas utbildning för att förbereda dem för framtida yrke. På en röntgenavdelning är lärandemiljön högteknologisk där patienterna undersöks och behandlas under en kortare tid. Detta gör att en del i lärandemiljön på röntgen skiljer sig från den somatiska lärandemiljön. Lärandemiljön för röntgensjuksköterskestudenter verkar ännu vara ett outforskat ämne.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva variationer i hur röntgensjuksköterskestudenterna uppfattar sin lärandemiljö under verksamhetsförlagd utbildning på röntgenavdelningar i Skåne.Metod: En fenomenografisk semistrukturerad intervjustudie utfördes med totalt 10 studenter från röntgensjuksköterskeprogrammet vid Lunds universitet. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med hjälp av beskrivningskategorier och utfallsrum.Resultat: Fyra beskrivningskategorier identifierades: handledarens betydelse för lärandet, den sociala kontexten, behovet av samtal och reflektion och den fysiska och tekniska lärandemiljön. Dessa analyserades och kunde sammankopplas i en hierarkisk ordning i utfallsrummet. Slutsats: Studien visar att röntgensjuksköterskestudenterna har tydliga och varierade uppfattningar av sin VFU i Skåne. De har också en tydlig bild och tydliga förslag hur de önskar sin VFU. För att få en bra lärandemiljö där studenterna når sina kursmål och personliga mål har handledaren den största betydelsen. Den sociala kontexten med andra medarbetare och arbetsklimatet har också stor betydelse för att studenten ska känna sig trygg och tillgodogöra sig sin VFU. Studenterna önskade även att ha samtal om upplevelser och händelser angående patienter. Den tekniska miljön var en del av kontexten och påverkade inte studenterna nämnvärt. / Background: Student radiographers’ clinical practice, which helps to prepare students for their future profession, is a large and important part of the radiography degree program. In the x-ray department, the learning environment is high-tech where patients are examined and treated for a shorter period of time. This means that part of the learning environment is quite different than that of nurses in a ward. The learning environment for radiography students seems yet to be an unexplored subject. Aim: The aim of this study was to describe the variations in perceptions of student radiographers of the clinical learning environment in several x-ray departments in Skåne.Method: A phenomenographic semi-structured interview was carried out with 10 students from the radiography program of the University of Lund. The interviews where taped, transcribed and analysed through descriptive categories and an outcome space.Results: Four descriptive categories were identified: the importance of the supervisor for learning, the social context, the need for conversation and reflection and the physical and technical learning environment. In the outcome space the categories were analysed and coupled in a hierarchical order.Conclusions: The study shows that the student radiographers have clear and varied perceptions of their clinical placement. They also have a clear perception with suggestions on what they would like during their clinical placement. The supervisor is of great importance for a good learning environment enabling the students to reach both their course and personal goals. The working climate and the social context with other employees are also important for the student to feel safe and to learn more. Some students expressed needs for conversation about experiences and incidents about the patients. The technical learning environment was a part of the context and did not affect them substantially.

Syftet med vår undersökning var att synliggöra studenternas upplevelse av handledningen under den verksamhetsförlagda tiden i utbildningen. Vi problematiserade hur handledningen leder till en progression som möjliggör att studenterna kan uppnå lärandemålen under sin praktik. Detta gjorde vi genom att studera handledarteorier samt Malmö högskolas syfte med den verksamhetsförlagda tiden. Vi använde oss av en webbaserad enkätundersökning för informationsinsamlingen och analyserade resultatet efter de valda teorierna. I resultatet uppgav de tillfrågade studenterna en positiv bild av sin progression men vi anser i vår slutsats att handledningen till stor del inte getts på ett sätt som är förenligt med styrdokument och de handledningsteorier vi studerat.

I yrkeslivet krävs ofta en kontinuerlig kompetensutveckling och anpassning till förändringar i omvärlden. Det samma gäller för studie- och yrkesvägledare och ett av examenskraven är att studenten ska kunna identifiera ytterligare kunskapsbehov. Under utbildningen används verksamhetsförlagd undervisning (VFU) för att omsätta kunskap i praktiken och forskningen visar att det på många sätt bidrar till studenternas lärande. Forskningen har hittills tenderat att i högre grad fokusera på studenternas upplevelser snarare än handledarnas. I syfte att undersöka VFU-handledarens uppfattning av sitt eget lärande och sin kompetensutveckling kopplad till handledarskapet, har yrkesverksamma studie- och yrkes-vägledare intervjuats. Intervjuguide och analys av empirin har utgått från Knud Illeris teorier om lärande och kompetens. Resultatet visar att flertalet av Illeris kompetenselement används och utvecklas genom handledarskapet samt att lärandedimensionerna innehåll, drivkraft och samspel är när-varande. Merparten av informanterna ser lärandet och kompetensutvecklingen i handledar-skapet som en ständigt pågående process. Det visar på komplexiteten i lärandet och svårigheten att identifiera det egna lärandet. Därför menar informanterna att det krävs tid för reflektion. Slutsatsen är att handledarskapet kan ses som en källa till kompetensutveckling inom studie- och yrkesvägledaryrket.

Utbildningen till röntgensjuksköterska bedrivs på åtta lärosäten i Sverige och leder till både kandidatexamen och en yrkeslegitimation. En del av utbildningen sker på röntgenavdelningar, så kallad verksamhetsförlagd utbildning, och ger studenterna möjlighet att knyta ihop teorin med den kommande yrkesprofessionen tillsammans med yrkesverksamma handledare. På senare tid har handledarmodellen peer learning vuxit i användande, en modell som låter studenter arbeta tillsammans med problembaserad inlärning och där handledaren aktivt tar ett steg tillbaka. Syfte: Syftet var att beskriva röntgensjuksköterskors erfarenheter av att handleda studenter med modellen peer learning. Metod: Semistrukturerade intervjuer utfördes med sex handledare med erfarenhet från tre olika sjukhus. Intervjuerna transkriberades och datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Vid användandet av peer learning upplevde handledarna att studenterna generellt blir mer självständiga, ansvarstagande och trygga i sitt lärande. Samtidigt betonades att detta inte är en modell som fungerar för alla studenter, och att konkurrens kan skapa en negativ påverkan på inlärningen. Slutsats: Även om resultatet visar att många efterfrågade kvaliteter hos röntgensjuksköterskor upplevs förstärkas vid användandet av peer learning, blir det tydligt att det krävs kunskap och trygghet hos handledarna att använda modellen på ett bra sätt. Studien visade att det finns både för- och nackdelar med modellen. Om den sammantagna upplevelsen ses som positiv eller negativ grundar sig på både studenters och handledares erfarenheter, kunskaper, personkemi och motivation.

This master’s thesis is focused on optimizing of the analytical method for the determination of selected drugs - estrone, estradiole, ethynylestradiol, estriole, diethylstilestrole, norethindrone, mestranole and progestrone in wastewater using liquid chromatography with mass spectrometry (LC/MS). Solid phase extraction (SPE) using Oasis HLB cartridges was chosen extraction method Different mobile phase, temperature, flow rates and mobil phase gradient were during the process of optimization. Samples of the wastewater were collectedat the inflow and outlow of the wastewater treatment plant in Břeclav and in University of Veterinary and Pharmaceutical Sciences Brno. Drugs were isolated from wastewater and preconcentrated using solid phase extraction (SPE) and determined by high performance liquid chromatography with mass spectrometric detection (HPLC/MS).

Studiens syfte var att undersöka hur socionomer upplever att deras kompetens inom socialt arbete påverkats genom VFU utomlands. Två frågeställningar formulerades; vilka kompetenser socionomer upplevde sig ha utvecklat under VFU utomlands samt hur kompetenserna användes i det dagliga arbetet. Empirin kom från fem semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma socionomer. Datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat analyserades mot en teoretisk referensram och kunskapsöversikt. Den teoretiska referensramen bestod av två teorier med olika definitioner av kompetens. Studiens resultat och analys visar att VFU utomlands är en möjlighet för socionomstudenter att få erfarenhet av att arbeta med socialt arbete utomlands. Erfarenheten upplevs generellt inte vara användbar i det dagliga arbetet. Dock framkommer efter analys flertalet kompetenser. Upplevelsen ger förståelse för internationellt socialt arbete och klienters erfarenheter av segregering. Studenter utvecklar bland annat sin förmåga till flexibilitet, lyhördhet och initiativtagande. Utlandspraktik kan vara socionomstudenters första erfarenhet av klientarbete och utvecklar därför deras kommunikationsförmåga, så som samtalsmetodik. Risken finns att utlandspraktik spär på studenters fördomar om andra länder än Sverige. / The purpose of this study was to investigate how social workers feel that their competence in social work has been affected through international placement. Two issues were formulated; what competencies social workers felt they had developed during international placement and how the competencies were used in their daily work. The data came from five semi-structured interviews with professional social workers. The data material was analyzed with a qualitative content analysis. Results were analyzed against a theoretical frame of reference and knowledge overview. The theoretical frame of reference consisted of two theories with different definitions of competence. The results and analysis of the study show that international placement is an opportunity for social work students to gain experience of working with social work abroad. The experience is generally not perceived to be useful in daily work. However, after analysis, several competencies emerged. The experience provides an understanding of international social work and clients' experiences of segregation. Among other things, students develop their ability for flexibility, sensitivity and initiative. International placement can be social work students' first experience of client work and therefore develop their communication skills, such as conversation methodology. There is a risk that international placement adds to students' prejudices about countries other than Sweden.

Sjuksköterskeutbildningen på högskolor i Sverige utgörs av teoretiska och praktiska studier, uppdelat på sex terminer. I den svenska utbildningstraditionen var upplägget att en person, lärare eller handledare, hade kunskapen om ett ämne där studenten skulle ställa frågor för att få ta del av denna kunskap. Denna tradition återfanns även i yrkesutbildningar så som sjuksköterskeutbildningen, även om den då lade mycket ansvar hos både studenten och handledaren. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga hur sjuksköterskestudenter i termin 4 uppfattade det stöd de fick av sina handledare (kliniska sjuksköterskor) under VFU placeringarna i termin 4. Dessutom efterfrågades de egenskaper studenterna ansåg att en god handledare bör ha. Metod: Studien hade en kvantitativ ansats, med ett tvärsnittsperspektiv. Enkäten delades ut till alla närvarande studenter (73) i termin 4, på en högskola i södra Sverige. Materialet analyserades manuellt med hjälp av Excel. Resultat: Resultatet blev olika utifrån de olika frågorna och VFU placeringarna, men alla frågor kretsade kring stödet från handledarna. De flesta studenterna svarade med graderingar 3 eller högre på de flesta frågorna, oavsett vilken VFU placering de hade varit på. Den egenskap som flest studenter ansåg att en god handledare bör ha var lyhördhet. Slutsatsen blev att studenterna generellt sett var nöjda med det stöd de fick av handledarna på VFU placeringarna. / Nurse education at Swedish universities includes both theoretical studies and clinical training, divided into six semesters. The traditional set-up of Swedish education is that one person, a teacher or a supervisor, has the knowledge about a subject, and that the students should ask questions to gain part of this knowledge. This tradition also exists in vocational educations, like the nurse education, even though this means a lot of responsibility both for the student and the supervisor. Purpose: The aim of this study was to identify how nursing students of the fourth semester perceived the support they received from their supervisors (clinical nurses) during the clinical training placements during this semester. In addition there were asked for which characteristics students believed a good supervisor should have. Method: The study had a quantitative approach, with a cross-sectional perspective. The questionnaire was handed out to all attending students (73) of the fourth semester at a university in southern Sweden. The material was manually analyzed with the support of Excel. Results: The result showed variations depending on the questions and the clinical training placements, but all the questions revolved around the support from the supervisors. Most students graded 3 or higher in most of the questions, no matter which clinical training placement they had been to. The characteristic most in demand was sensitivity for the students’ needs. The conclusion was that students generally are satisfied with the support they receive from the supervisors during clinical training placements.

Syftet med studien var att undersöka VFU-handledares syn på förskollärarstudenters förutsättningar till progression under VFU. Studien belyser VFU-handledarnas erfarenheter av och uppfattningar om förutsättningar för studenters progression under VFU:n i allmänhet och under studentens sista VFU-period i synnerhet. Tidigare forskning visar att det finns en komplexitet kring den växelverkan mellan de två utbildningsdelarna i utbildningen, högskoleförlagd utbildning och verksamhetsförlagd utbildning. Integrationen mellan teori och praktik sker inte i den utsträckning som förväntas. Vidare visar tidigare forskning att förväntningar och ambitioner hos studenten behöver anpassas till handledarens erfarenheter av och uppfattningar om tankar kring lärande och undervisning. Handledares egna målsättningar för studentens progression visar sig i sättet de handleder, handledaren ser sig som förmedlare av kunskap. Frågeställningen som studien utgick ifrån var: Vilka förutsättningar under studenters VFU behöver finnas enligt VFU-handledarna? Empirin inhämtades genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sju VFU-handledare inom förskollärarprogrammet. Ur bearbetning och analys av empirin framkom fyra kategorier: gemensamt projektet, ömsesidigt engagemang, gemensam repertoar och gemensam reflektion och progression. Resultatet visar att VFU-handledarna uppfattar att stöd i olika former är en förutsättning för studenters progression under VFU:n. Studentens eget intresse och engagemang i sin utbildning är också en viktig förutsättning för lärande. Handledarna betonar vikten av att studenterna behöver kunna kommunicera, både med vårdnadshavare och barn men också med handledarna. De beskriver hur de då kan utveckla sitt handledande och tillsammans med studenten tydligt se progressionsområden. Att de har ett gemensamt projekt, där progressionen för studenten är viktigt.

The purpose of this study was to describe senior nurses’ expectations concerning how a digital information and communication technology systems (ICT) can contribute to the improvement of care leadership and how it can strengthen ties between the school's theoretical world and the practical clinical work-based training (WP) in nursing. The study has a descriptive design with a qualitative approach. The study involved seven leading care nurses. Data were collected through semi-structured interviews. Subject matter was analyzed based on qualitative content analysis.  The analysis yielded in a first category practical examples of how using ICT as a tool could strengthen the ties between theory and practice in order to understand the usefulness of theory in practice.  The informants also gave specific examples of ICT content that could be given to students and also to supervisors both in terms of information and education. The second category described the supervisors’ views on receiving students in clinical placements. The senior care nurses felt that at present the reception of students was unsatisfactory due to a muddled organization. It was often unclear what responsibilities they had as mentors and what the responsibility of the student was for his or her practice placement. Conclusions of the study are that the supervisors could see ICT as a tool to clarify these ambiguities. In the future it is necessary to respond to the needs of supervisors with respect to their views on what an ICT system should provide them with in order to improve their care supervision. By providing an ICT learning tool the two worlds could meet and the ties between theory and practice in the nursing program could be strengthened.

Sveriges socialtjänst har i dagsläget hög arbetsbelastning och personalomsättning. Detta påverkar direkt instansens anställda och organisationernas klienter. Anställda förklarar att den rådande situationen inom socialtjänsten försvårar möjligheten att utföra ett professionellt arbete. Nyutexaminerade verksamma inom socialtjänsten får bristande introduktion på arbetsplatserna som följd av socialtjänstens arbetsvillkor och -miljö. De upplever sig som “inkastade” och ensamma i arbetet. Tidigare forskning visar att nyutexaminerade och socionomstudenter identifierat en kunskapslucka i de praktiska färdigheterna inom socialt arbete och önskar att utbildningen givit dem mer av detta. Syftet med denna uppsats är att undersöka om socionomstudenter som genomfört sin VFU inom socialtjänsten upplever att de via grundutbildningen fått tillräckliga verktyg för att handskas med det avstånd som ofta råder mellan de kunskaper som lärs ut om vad som är välfungerande socialt arbete och de arbetsvillkor de möter på arbetsplatsen. Studien är kvalitativ där semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra respondenter och två informanter. Datamaterialet har analyserats utifrån tematisk analys och genom de teoretiska utgångspunkterna “learning by doing” och krav-kontrollmodellen. Resultatet indikerar att respondenterna har en generell kunskap om det sociala arbetet och dess insatser samt att socialtjänstens rådande situation kan begränsa möjligheten till att utföra ett välfungerande socialt arbete / Sweden's social services currently have a high workload and staff turnover. This affects agency employees and clients. Employees explain that the current situation makes it difficult to perform professional work. New graduates working in social services receive a poor introduction to the workplace due to working conditions and -environment. They feel 'thrown in' and single-handed at work. Previous research shows that new graduates and social work students identified a knowledge gap in practical skills and desired more practical elements in the education. The purpose of this paper is to investigate whether social work students who have completed their internship in social services feel that they have received sufficient tools through the basic education to deal with the distance that often exists between the educated knowledge about well-functioning social work and the working conditions they encounter in the workplace. The study is qualitative, with semi-structured interviews conducted with four respondents and two informants. The materials were analyzed through thematic analysis and the theoretical starting points "learning by doing" and job strain model. The results indicate that the respondents have general knowledge of social work and inputs. Current situation of social services can limit the possibility of performing well functioning social work