The thesis discusses if the hero’s journey in the fantasy genre could be seen as a journey through social classes. By comparing Paolin’s Eragon’s journey to that of Moberg’s Karl Oskar’s with a focus on the home, education and the chosen one trope via the concepts skogsgång (to go into the forest) and return the thesis concludes that many of the steps necessary for social mobility is also necessary in the hero’s journey, and that the change between social classes can be an answer to the heroes isolation in the end of their stories. The thesis also muses on how the hero’s journey can enlighten the hardships of social mobility.

No description available.

No description available.

Vilhelm Fredrik Palmblad (1788–1852) was one of the leading men of the Romantic circle in Uppsala, known as the “New school” or the “fosforists”. Among the men in this group, Palmblad was the one devoting most attention to the novel, and he broke sharply with the dominating negative view of the genre. This thesis examines Palmblad’s conception of the novel genre, using his critical writings as well as his own novels. Palmblad holds that the novel originates from the chivalrous romances of the Middle Ages. Like these romances, the novel is, and should be, a “wonderful story”, dealing with adventures and heroic deeds in service of God and womanhood. It is of decisive importance that the novel is elevated from mundane life: the stature of the characters and the story are crucial criteria of value. Palmblad also emphasizes the importance of portraying characters and their circumstances in an individualized way. Influenced in particular by Walter Scott, Palmblad gradually opens his conception of the novel towards depictions of everyday life. However, this opening is surrounded by restrictions showing that Palmblad still adheres to his Romantic aesthetics. The study challenges the previous understanding of Palmblad’s development from Romantic to Realist. Instead, the shifts of his aesthetics towards a stronger connection with reality ought to be understood as endeavours to preserve the ideals of the Romantic novel at a time when they were contested. From a wider horizon, the study also questions the prevalent understanding of the transition from the Romantic to the realistic novel. The aesthetic contrast between “Romanticism” and “Realism” ought to be played down. The truly important opposition among the Swedish novelists of the time is rather a political conflict between conservatives and liberals.

Syftet med den här uppsatsen är att utföra en komparativ analys av fem läromedel i svenska 2 i gymnasieskolan. Vi besvarar en frågeställning som rör hur fördelningen mellan kvinnliga och manliga författare ser ut i läromedlen. Vi besvarar även en fråga gällande hur kvinnliga och manliga författare framställs i läromedlen med avseende på allmänna beskrivningar av författarnas lynne, karaktär samt litterära produktion. För att besvara dessa frågeställningar använder vi oss av två teoretiska utgångspunkter, Yvonne Hirdmans genussystem samt Gisela Håkansson och Catrin Norrbys samtalsstilar. I den här uppsatsen kommer vi fram till att de läromedel vi har analyserat visar en klar majoritet av manliga författare sett till hur ofta de nämns och hur mycket utrymme de får i respektive läromedel.

Benny Anderssons och Björn Ulvaeus musikal Kristina från Duvemåla är baserad på Vilhelm Mobergs utvandrarepos och sågs mellan åren 1995–1999 av över en miljon besökare. Denna undersökning har med utgångspunkt i de teoretiska termerna adaption, ledmotiv och folkton analyserat dels hur den litterära textens teman och handling har adapterats till musikalen i form av sångtexterna och dels hur upphovsmännen har valt att musikaliskt förmedla Karl Oskars och Kristinas kärlek samt Kristinas hemlängtan. Begreppen ”aural equivalents” och ”musically voiced” har varit ledord i undersökningen, likaså dramaturgiska teman. Undersökningen är både en adaptionsanalys och en musikalisk analys. Enligt det hermeneutiska tankesättet pendlar undersökningen mellan detaljerade analyser av utvalda låtar och låttexter och mer översiktliga analyser av musikalen som helhet i förhållande till Vilhelm Mobergs utvandrarepos. Det står klart att upphovsmännen har förvaltat originalverkets berättelse väl, men de har också gjort en del perspektivförändringar då många av karaktärerna har fått mindre utrymme än i böckerna, medan karaktären Kristina tar mer plats i musikalen. Upphovsmännen har använt sig av ledmotiv och folkton som ”aural equivalents” för att både skildra kärleken mellan Kristina och Karl Oskar och Kristinas hemlängtan. Ledmotivens symbolik är tematisk, snarare än kopplad till enskilda karaktärer, vilket i sin tur har resulterat i en komplex ”väv av ledmotiv”. Folkton och direkta inlån från traditionell folkmusik har använts för att gestalta Kristinas hemlängtan och för att placera berättelsen i tid och rum. Till sist reflekteras det över det faktum att även utvandrareposet är en adaption av den svenska utvandringen till Amerika under 1800-talet. Denna undersökning hoppas kunna bidra till forskningen kring hur ett originalverk påverkas av att adapteras till musikteaterns förutsättningar och konventioner och på vilka sätt en musikalkompositör musikaliskt kan gestalta de dramaturgiska teman som en musikal består av.

I denna uppsats ämnar jag undersöka den historiska romanen som koncept genom en karaktärsanalys av fyra romaner av Vilhelm Moberg: Utvandrarna, Invandrarna, Nybyggarna och Sista brevet till Sverige, samt en av Jan Guillou: Brobyggarna. Dessa romaner är alla uppbyggda kring karaktärer som besitter mycket beslutsamhet och kampvilja, även om Jan Guillous karaktärer uppvisar kvaliteter som oftare associeras med superhjältar.  Som stöd i uppsatsen använder jag Georg Lukács The Historical Novel, i vilken han definierar hur en välskriven historisk är uppbyggd. Jag har även undersökt hur de båda författarna som är föremål för denna uppsats själva ser på sina verk, med extra fokus på deras sanningsanspråk. Detta eftersom Lukács särskilt poängterar att den historiska romanen måste vara, om inte sann, så trovärdig.  I analysen jämför jag ett urval av karaktärer från de olika verken med varandra för att se hur de passar in i Lukács definition av den historiska romanen. Jag poängterar att Guillous karaktärer är en aning för perfekta för att kunna betraktas som realistiska, medan Mobergs karaktärer framstår som mer levande och ärliga i sin strävan efter ett bättre liv. Guillou verkar skriva sin karaktärer som representanter för specifika historiska skeenden, snarare än som riktiga människor som påverkar av dessa skeenden. Därefter öppnar jag upp för en diskussion om de typiska egenskaperna hos karaktärerna i en historisk roman, och gör ett försök att förklara varför de måste skrivas på detta vis. / In this essay I aim to study the concept of the historical novel through a character analysis of four novels by Vilhelm Moberg: Utvandrarna, Invandrarna, Nybyggarna and Sista brevet till Sverige; and one by Jan Guillou: Brobyggarna. These novels all portray characters of great determination and grit, although the ones created by Jan Guillou tend to also have qualities moe commonly associated with superheroes.  To support my thesis, I use Georg Lukács´The Historical Novel, in which he defines what constitutes a well written historical novel. I have also researched how the two authors view their own works, with special emphasis on their claims to write truthfully, since one om Lukács main points is that the historical novel must be — not truthful — but realistic.  In the analysis I compare the characters from the different works with each other to see how they fit into Lukács´ definition of the historical novel. I make a point out of Guillou´s characters being a bit too perfect for them to be realaistic, while Moberg´s characters seem more alive and honest in their quest for a better life. Guillou seems to write his characters as representants of specific historical movements. I then open up for a discussion about the key characteristics of the characters in a historical, and attempt to explain why they have to be written in such a way.

Vilhelm Moberg (1898–1973) var en av sin tids mest inflytelserika svenska författare. De fyra romanerna i hans episka utvandrarserie hör de till de mest lästa svenska romanerna genom tiderna. Trots att forskningsfältet om Moberg är stort har hans verk hitintills inte analyserats utifrån ett queerperspektiv. Syftet med denna magisteruppsats är att göra en queer läsning av Mobergs utvandrarserie, med fokus på relationen mellan Robert och Arvid. Dessa unga drängars relation har sällan givits utrymme inom Mobergforskningen och när den omnämnts har den lästs som kamratskap. Min hypotes är att det, trots indikationerna på ett homofobt förhållningssätt hos Moberg vid tiden för utvandrarseriens tillkomst, är möjligt att läsa fram en romantisk kärlekshistoria mellan männen. I uppsatsen lyfts frågeställningen om huruvida textens djur, djuriskhet och djursymbolik öppnar upp för att läsa fram de unga männens kärlekshistoria. Tidelagstemat som i utvandrarserien är förbundet med Arvid kan förstås som en omskrivning för homosexualitet, vilket ihop med queerbetonad djursymbolik som i texten omgärdar Robert, framhäver deras icke-utskrivna begär och kärlek. Analysen synliggör den dikotomi mellan manlighet och omanlighet som i romanerna gestaltas genom Robert och hans storebror Karl Oskar. Storebrodern tillskrivs stark karaktär, individualism och arbetsstyrka, egenskaper som historiskt sett kategoriserats som manliga. Robert skrivs fram som arbetsskygg, lögnaktig och med ett infantilt drömmande om guld och rikedom, egenskaper som kategoriseras som omanliga. Analysen påvisar att i likhet med tidelagstemat kan också omanligheten läsas som en omskrivning för homosexualitet. Frågan om huruvida Mobergs föreställning om homosexualitet som ett ”olycksöde” har haft konsekvenser för gestaltningen av Robert och Arvid, genomsyrar analysen. Avsikten med detta har inte varit att smutskasta Moberg utan att lyfta det motsägelsefulla med hans homofoba hållning då det i denna uppsats fastställs att han författat en vacker kärlekshistoria om två unga män. / Vilhelm Moberg (1898–1973) was one of the most influential Swedish writers of his time. His epic The Emigrants with its four parts are among the most read Swedish novels of all time. The field of research about Moberg is large; despite this none of his works have been analyzed from a queer angle until now. The purpose of this master’s thesis (one year) is to do a queer reading of Moberg’s The Emigrants, focusing on the relationship between Robert and Arvid. The bond between these young farmhands has rarely been given attention within the research about Vilhelm Moberg; when it is mentioned in previous research, it’s perceived as camaraderie. My hypothesis is that, despite indications of a homophobic attitude in Moberg, it is possible to make visible a romantic love story between these men. In this thesis, a question regarding whether animals, animality or animal symbolism in the text makes the young men’s love story increasingly visible, is raised. The theme of bestiality in The Emigrants coincides with Arvid, and can be seen as a synonym for homosexuality. In combination with queer animal symbolism surrounding Robert, the men’s hidden desire and love is enhanced. The analysis highlights a dichotomy between masculinity and unmanliness that is portrayed through the relationship between Robert and his older brother Karl Oskar. The latter is being ascribed traditionally masculine traits, such as resilient character, individualism and physical ability for labor, whereas Robert is associated with unmanly attributes such as laziness, untrustworthiness, and an infantile longing for gold and riches. The analysis shows that Robert’s unmanliness, just as the bestiality theme, is a synonym for homosexuality. The question as to whether Moberg’s impression that homosexuality is an “unfortunate fate” has had consequences for to the portrayal of Robert and Arvid, permeates this analysis. The purpose has not been to smear Moberg but to highlight the paradox of his homophobic stance, since this thesis conclusively determines that he has written a beautiful love story involving two young men.

The issue of this thesis concerns a selection of historical debates in which new Swedish drama is under discussion. The studied debates take place in the cultural and political fields and within the fields of theater and literature and deal with a recurring assumption in Swedish theatre history – that new Swedish drama is insufficient. The primary object of this thesis is to find explanations to: why is the Swedish new drama so often described as defective? The following questions, guiding the analysis, are: How are the crises described? What are the stakes? How has the dramatic text been influenced by being judged either as literary product or a product for the stage? How is the playwright’s role described, and perhaps changed, in the crises? The aim of the analysis is to understand how traditions and conventions are shaping the debates and contribute to perpetrate the myth of the malfunctioning Swedish new play. In a historical perspective several attempts have been made to govern new Swedish drama by legislative and political power. New Swedish drama has, for example, been viewed as a possible expression of the nation, as part of shaping the Swedish Welfare state or creating interactive communication with the audience. Despite its many uses, new Swedish drama continues to be describes as flawed. The study starts with King Gustav III:s Swedish theatre where the purpose was to produce Swedish original plays. The study ends with an analysis of a new government grant for new Swedish drama, which was installed in 1999. The chosen debates are analyzed with the help of concepts borrowed from the French sociologist Pierre Bourdieu, looking at each historical situation as a possible moment for the establishment of the field ”new Swedish drama”. The survey ends with eight interviews with playwrights, who are active today. The conditions for the new Swedish drama are the guiding line in this thesis. These conditions are found in the cultural, social and historical contexts that cooperate when a taste or convention is being shaped. They are part of the discourses in the field, where criteria for the new Swedish drama is formulated. In order to understand the significance of, for example, the expression, ”the newly written Swedish drama” research has been pursued in biographical material, historical surveys, and debates in the daily press and in professional journals. Without being a full bourdieuan analysis, the thesis is using concepts from Bourdieu. The work of British feminist theatre historian Tracy C Davis inspires the critical historic perspective.

No description available.