In light of the energy crisis and the aim to invest in renewable energy, offshore wind power has received an increased attention. The elevated status of investments in offshore wind has pointed out the problems with the legal process, which so far hasn’t - at least not in the case of establishment outside Swedish territory - been applied to aparticularly large extent. When wind power is to be established offshore instead ofonshore, an extensive and complicated permit process occurs. It takes approximately 7 to 10 years before an operation receives all the required permits, which is to be considered a bottleneck for the expansion of renewable energy production accordingto the industry. The legal system derived complexity due to a division of maritime zones in accordance with international law, which means that there is one regulatory framework for Sweden’s territorial seas and another for Sweden’s Economic zone. This essay showsthat the legal process for offshore wind within Sweden’s territorial seas includes a variety of permits and permit-like rules, which however, are coordinated relatively satisfactorily. The procedure usually results in at least a four-fold permit process: (1) Aprocess to receive a license for investigations by the continental shelf from the Geo-logical Survey of Sweden or the government. (2) A process to receive an environmen-tal permit and a permit for water activities by the Land and Environmental Court for the construction and the cables in the water. At this stage, the court can also givedispensation from the protection of species and the shoreland and give permit for impacts on a Natura 2000 area. (3) A process to receive concession from the Swedish Energy Markets Inspectorate and (4) A process to receive permit for laying cables atthe continental shelf by the government. In addition, further permits may be required by other authorities, such as approval to operate in the area, approval for utility ease-ment and a license to affect an ancient monument or to handle geographically sensitive information. There are a fewer number of applicable permits and permit-like rules in the Economic zone than in the territorial seas, however, the legal process is however lesscoordinated. The permitting processes usually results in at least a five-fold permit process:(1) a process to receive a license for investigations by the continental shelf from the 6Geological Survey of Sweden or the government measures, (2) a license for a commercial construction by the government, (3) a process to receive concession from the Swedish Energy Markets Inspectorate (4) a process to receive a permit for water activities by the Land and Environmental Court for laying cables in the water and (5) aprocess to receive permit for laying cables at the continental shelf by the government. Further permits may be required by other authorities for approval of utility easement by the Land Survey authority and permits in accordance with the Birds and Habitats Directives by the relevant County Administrative Board. The multi-step process is one reason to why it can take up to 10 years for an offshore wind project to obtain all the required permits. A need for new trials due toupgrades and modernizations within a project is another. The technology in the field of offshore wind power is under constant and rapid development, which, in combination with its long and complex authorization process, creates a situation where operators need to reconsider, change or extend their existing permit even before thefacility has been built. The procedure to go to litigation with only the changed conditions is uncertain, at least in Sweden’s territorial seas. This means that most projects in the upgrading-process apply for a new permit instead of a changed one. Current law encompasses many uncertainties and inefficiencies. The permitting process does not give an operator exclusivity to the area which creates a lack of legal certainty due to a concern for overlapping projects. A municipalities’ veto can stop aproject at any time during the trial, which creates unpredictability for business operators and can contribute to unnecessary resources being put into a project. The court can turn down a granted network concession since it does not come with legal forceagainst the partially overlapping Environmental Code. The system contributes to uncertainty and contributes to a time-consuming double consideration of important sections in the Environmental Code. In conclusion, three solutions are presented thatmay contribute to an increased legal certainty and efficiency of the system; (1) Implement a rule that specifies the exclusivity of the Electricity Act vis-à-vis the Environ-mental Code, (2) allow cumulation in the governments trials and finally (3) Consider an auction-based system where exclusivity can be ensured in accordance with other EU-countries. / Den havsbaserade vindkraften har i ljuset av energikrisen och satsningen på förnybar energi tillägnats allt större uppmärksamhet. Utvecklingen har gjort att problem medtillståndsregelverket, som hittills inte - åtminstone inte vid etablering utanför svensktterritorium - har tillämpats i särskilt stor utsträckning, har uppdagats. När vindkraftska etableras till havs i stället för på land aktualiseras en omfattande och komplicerad tillståndsprocess. Det bedöms ta ungefär 7 till 10 år innan en verksamhet fått alla erfordrade tillstånd, en flaskhals för utbyggnaden av förnybar energiproduktion omman frågar branschen. Komplexitet i etableringen av vindkraft till havs kan främst härledas till att havet består av en folkrättslig zonindelning, vilket gör att det finns ett regelverk för svenskt sjöterritorium och ett regelverk för en ekonomisk zon. I uppsatsen kan det utläsas att en etablering av vindkraft inom det svenska sjöterritoriet omfattar en mängd olikatillstånd och tillståndsliknande regler, vilka dock samordnas relativt tillfredställande. Ordningen resulterar vanligtvis i minst en fyrfaldig prövningsprocess: (1) En process hosmyndigheten Sveriges geologiska undersökning alternativ regeringen för tillstånd tillundersökningsåtgärder. (2) En process hos mark- och miljödomstolen för tillstånd tillmiljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet för uppförande och drift av vindkraft-verken samt utläggning av en starkströmskabel. I detta skede kan även domstolen pröva frågor om artskydd- och strandskyddsdispens samt ge tillstånd för eventuell påverkan på Natura 2000-område. (3) En process hos Energimarknadsinspektionen för nätkoncession och (4) en process hos regeringen för tillstånd till utläggning av sjökablar längst havsbotten. Utöver dessa processer kan ytterligare prövningar aktua-liseras hos andra myndigheter, som till exempel nämns i uppsatsen rådighetsmedgivande, ledningsrätt, tillstånd för påverkan på kulturmiljön samt tillstånd för hantering av geografiskt känslig information. Inom den svenska ekonomiska zonen aktualiseras färre tillstånd och tillståndsliknande regler, men prövningen samordnas dock i mindre utsträckningen än den somaktualiseras inom svenskt territorium. Ordningen resulterar vanligtvis i minst en fem-faldig prövningsprocess: (1) En process hos Sveriges geologiska undersökning alternativregeringen för tillstånd till undersökningsåtgärder, (2) en process hos regeringen för tillstånd till uppförande av anläggning i kommersiellt syfte, (3) en process hos Ener-gimarknadsinspektionen för nätkoncession, (4) en process hos mark- och miljödomstolen för vattenverksamhet vid utläggning av sjökablar och (5) en process hos regeringen för tillstånd till utläggning av sjökablar längst havsbotten. Utöver dessa processer aktualiseras även ett förfarande för ledningsrätt hos Lantmäteriet samt en prövning hos ansvarig länsstyrelse för otillåten påverkan i enlighet med EU:s fågeldirektiv och art- och habitatdirektiv. Den flerfaldiga processen är en orsak till att det kan ta upp till 10 år för en verk-samhetsutövare att erhålla samtliga erfordrade tillstånd. Ett behov av att uppgradera projektets utformning och modernisera villkoren i ett beviljat tillstånd är en annanorsak till det långa tidsfristerna. Tekniken inom området för havsbaserad vindkraft är under ständig och snabb utvecklingen vilket i kombination med dess långa och komplexa prövningsprocess skapar ett läge där verksamhetsutövare behöver ompröva, ändra eller förlänga sitt befintliga tillstånd redan innan anläggningen har börjat byggas. Möjligheten för projekt att förenklat endast pröva en viss förändring är dock begränsad och gränsdragningen otydlig, inte minst inom svenskt sjöterritorium, vilket gör attde flesta projekt börjar om i prövningskedjan genom att söka ett helt nytt tillstånd. Dagens regelverk är behäftad med en rad osäkerhets- och ineffektivitetsmoment. Inget tillstånd inom prövningsprocessen idag ger verksamhetsutövaren någon exklusivitet, en rättssäkerhetsbrist som skapar oro för överlappande projekt och konkurrens om samma plats. Ett kommunalt veto kan stoppa ett projekt när som helst underprövningens gång, vilket skapar oförutsägbarhet för verksamhetsutövare och riskeraratt bidra till att onödiga resurser läggs som ett projekt som ändå inte blir av. Nätkoncession saknar rättskraft gentemot den partiellt överlappande miljöbalksprövningen, vilket skapar osäkerhet och bidrar till onödig tidsutdräkt vid dubbelhänsyn till en stor del av miljöbalkens regler. Avslutningsvis presenteras tre lösningsförslag som kan bidra till ökad rättssäkerhet och effektivitet; (1) inför en regel som ger ellagen rättskraftgentemot miljöbalken, (2) införa en kumulationsregel vid regeringsprövningar samt slutligen (3) överväga ett auktionbaserat system där exklusivitet till området säkerställsi enlighet med andra länder inom EU.

För att kunna möta framtida energibehov och samtidigt värna om miljön kommer det krävas att energisystemet och transportsektorn, som den ser ut idag, förändras i grunden. För att få till förändring läggs på Europeisk och nationell nivå direktiv respektive mål. Detta har lett till att man på regionala nivåer kollar över sina energibalanser och hur ens klimatpåverkan ser ut och kan minskas. En av dessa regioner är Kronobergs län i Småland som år 2050 vill bli ett Plusenergilän. Plusenergilän innebär att Kronoberg ska vara självförsörjande på sitt energibehov samt vara helt klimatneutrala. Energikontor Sydost har av regionen givits i uppdrag att följa upp de här målen, vilket sätter premisserna för det här projektet.För detta ändamål har en nutida energibalans i länet skapats för år 2019 för att utifrån denna ge en bild av de utmaningar Kronoberg kommer ställas inför, och på så sätt skapa ett framtida scenario med milstolpar för år 2030 och 2050.I rapporten skapas utifrån Energimyndighetens framtidsprognoser, ett elektrifieringsscenario där främst transport och industrisektorn i högre grad förväntas använda elenergi. Utifrån prognoserna och elektrifieringsscenariot fastslogs att Plusenergi inte uppnås år 2050 och därför föreslogs tre ytterligare åtgärder som innefattade mer vindkraft, egenproduktion av flytande biobränslen samt Bioenergy Carbon Capture and Storage. Med dessa åtgärder uppnås Plusenergilän år 2050 men som slutsats dras också att utifrån hur energibalansen såg ut år 2019, är det en lång väg för Kronobergs län att uppnå de fastställda målen till Plusenergi, och att det främst är energi inom transportsektorn och den totala tillförseln av el som är de stora parametrarna som behöver förändras i infrastrukturen. SCB, PHEV, BEV, BECC, Pyrolysolja, HDO, Plusenergilän, Scenario, Elektrifiering, Energibalans, Vindkraft, EnergyPLAN

Den svenska lagstiftningen för prövning av havsbaserad vindkraft är för närvarande uppdelad mellan flera olika lagar. Reglerna och prövande instanser varierar beroende på avståndet mellan vindkraftverken och kusten. Den komplexa prövningsstrukturen skapar ogynnsamma villkor för havsbaserad vindkraft, varför förslag på ny lagstiftning nu utreds. I uppsatsen redovisas miljöbalkens grundläggande regler som är tillämpliga vid prövning av miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet, följt av en djupare redogörelse av tillståndsprocessen för havsbaserad vindkraft i Sverige. Vidare hade denna uppsats som mål att kartlägga och utvärdera tillståndsprocessen för havsbaserad vindkraft i Sverige med avseende på dess utmaningar och potentialer. Analysen av de tillståndsgivna vindkraftsprojekten till havs visar att tillståndsprocesser för havsbaserad vindkraft i Sverige är komplexa och involverar en balans mellan tekniska, miljömässiga och sociala aspekter, den bedömningen är idag svåravvägd vilket leder till att tillståndsprocessen kan uppfattas som otydlig och oförutsägbar. Samtidigt går det genom samma analys, att skönja exempel på hur samverkan, kompromisser och transparenta dialoger kan navigera i utvecklingen framåt för havsbaserad vindkraft i Sverige.

För att minska Sveriges utsläpp ses övergången från fossila bränslen till eldrift som en av lösningarna, vilket förväntas öka det årliga elbehovet från 140 TWh till 330 TWh år 2045. Vindkraften väntas till följd av detta bli den mest utbyggda energikällan de kommande 20 åren. Vindkraften är dock väderberoende och kräver därför pålitlig reglerkraft, där kärnkraft utgör ett alternativ. Både vindkraft och kärnkraft kan således utgöra viktiga komponenter i ett stabilt energisystem. Utbyggnaden och lokaliseringen av ny energiinfrastruktur möter dock lokalt motstånd, vilket gett upphov till begreppet NIMBY (Not In My Backyard). Det är vanligt att lokala politiker tar hänsyn till lokala åsikter och stoppar vindkraftsprojekt med hjälp av kommunens vetorätt. Det krävs därför förståelse för de faktorer som påverkar den lokala vindkraftsopinionen. Denna rapport utforskade genom en enkätstudie och litteraturstudie åsiktsbildning kring en planerad vindkraftsetablering i Orsa kommun. Syftet var att undersöka potentiella samband mellan invånarnas inställning till den planerade etableringen och geografiska avstånd samt specifika orosfaktorer. Dessutom undersöktes eventuella samband mellan befolkningens inställning till lokal vindkraft och lokal kärnkraft. Med hjälp av en kvantitativ forskningsansats och statistiska analyser bearbetades insamlade enkätdata för att bidra till rapportens resultat och slutsatser. Resultatet visade att det lokala motståndet i Orsa ökade ju kortare avstånd respondenterna angav att de hade till vindkraftsetableringen. Däremot kunde det lokala motståndet inte beskrivas av NIMBY. Inställningen kunde i stället kopplas till oro för minskade fastighetsvärden, buller, förändrad landskapsbild, minskat attraktionsvärde för bygden, skador på djur och natur samt återvinning av rotorblad. Undersökningen kunde även påvisa ett samband mellan en negativ inställning till lokal vindkraft och en positiv inställning till lokal kärnkraft, och tvärtom. Framtida forskning bör fokusera på att bekräfta eller avslå myter om vindkraften, för att minska närboendes oro och därmed det lokala motståndet, alternativt genom att identifiera åtgärder som kan minska vindkraftens påverkan på bland annat människor, djur och natur. Det vore även värdefullt med ytterligare forskning som syftar till att bättre förstå de polariserade åsikterna kring vindkraft och kärnkraft och som undersöker om vindkraftsmotståndare upplever att riskerna med vindkraft är större än de med kärnkraft. / The need to electrify the Swedish society in order to reduce greenhouse gas emissions, is creating unprecedented demand for additional fossil free energy infrastructure. Currently the annual power consumption reaches 140 TWh, but estimates suggest that 330 TWh will be required to meet demand by 2045. Wind and nuclear power are both expected to play significant roles in the future energy system. However, the siting and establishment of new energy infrastructure is creating local resistance, often described as NIMBY. The Swedish legislation is unique in granting municipalities the power to veto new power installations. Consequently, local opinions significantly influence whether wind farms are built or not. This creates a need to comprehend the factors that contribute to local resistance.  This thesis examined opinions related to a proposed wind power project in Orsa municipality, using both a survey and a literature review. The aim was to explore potential correlations between local opinions, geographical distances, and perceived negative impacts of the wind power project, as well as correlations between local wind power opinions and attitudes toward local nuclear power. Using a quantitative research approach and statistical analytics, the collected survey data was used to form the result and conclusions of this thesis. The results indicated that local resistance in Orsa increased as residents were situated closer to the proposed wind power site. Interestingly, the resistance could not be attributed to NIMBY-ism. Instead, opinions were linked to concerns about perceived negative impacts on property values, noise, visual changes in the landscape, the district’s attractiveness, impacts on nature and wildlife, and challenges related to the recycling of the rotor blades. Additionally, the survey revealed a correlation between negative opinions toward local wind power and positive attitudes toward local nuclear power, and vice versa. Future research should aim to verify or debunk myths surrounding wind power, to reduce concerns associated with proposed establishments or to find strategies to mitigate the impacts of wind power on nearby communities and natural environments. Furthermore, there is a need for research to explain the polarised opinions that divide support for wind power and nuclear power, as well as to explore if wind power resistors perceive risks associated with nuclear power as less significant.

Uppsatsen behandlar hur traditionell nyhetsmedia har rapporterat om vindkraftsetableringen i Ockelbo och vilka perspektiv som synliggjorts och förbisetts. Studien har genomförts med kodning av drygt 130 artiklar som är kopplade till vindkraft i Ockelbo kommun mellan 2005 och 2013. Kodningen gjordes schematiskt utifrån bland annat artikelns tonalitet, vilka de synliga aktörerna var och ämneskategori. Utöver det plockades delar av artikeln ut för att kunna sammanställa vilka argument som användes av vilka aktörer och samtidigt få en djupare insikt i hur aktörerna porträtterades av medierna. I resultatet presenteras hur vindkraften har skildrats över tid. Undersökningen kommer fram till att medierapporteringen inte var nyanserad med avseende vilka aktörer som synliggjordes då vindkraftsentreprenörer fick stort utrymme i nyhetsartiklarna till skillnad mot lokalsamhällena under den studerade perioden. Nyhetsartiklarna som publicerades var övervägande positiva och neutrala i sin skildring och problematiserade sällan ämnet eller vindkraftsbolagens uttalanden. Lokalborna porträtterades som passiva mottagare i stället för en aktiv aktör i energiomställningen

Elektrifieringen i Sverige går i en rasande takt och vindkraftsparker projekteras ivrigt för att få ansluta sig tillden svenska energiförsörjningen. Samtidigt ställs högre krav på anläggningarnas energieffektivitet och flexibilitet bl.a. med avseende på förmågan att hantera reaktiv effekt. I nuvarande situation är det vanligt med ett nollutbyte i anslutningspunkten mellan vindkraftspark och överliggande nät men det kan förändras i och med RfG 2016/631 som fastställer ett ramverk för den reaktiva förmågan hos parken. En vindkraftspark skall ha förmågan att hantera reaktiv effekt upp till en tredjedel av den installerade effekten, detta ger ökade energiförluster om det appliceras. I designstadiet av kraftöverföringar är det dessutom vanligt att bara titta på hur mycket effekt en kabel måste kunna överföra och sedan dimensionera den därefter, energiförlusterna accepteras. Detta examensarbete ämnar undersöka om det finns fördelar med att överdimensionera kraftkablar i vindkraftsparker framförallt med avseende på energibesparing under höga reaktiva effektutbyten inom kravställda intervall.För att få ett bra underlag för resultatet har data ifrån branschen använts i så stor utsträckning som möjligt. I beräkningsprogrammet PowerFactory betraktades två modeller av vindkraftsparker representerande en större samt en mindre park där effektförlustberäkningar gjordes först i parkernas grundutföranden för att sedan modelleras om med avseende på kablarnas tvärsnittsareor utifrån standarddatablad varefter samma beräkningar upprepades. Beräkningsresultatet ställdes i relation till parkernas projekterade vindprofiler och differensen i energiförlusterna för de olika fallen lyftes fram och redovisades på årsbasis. För den mindre av vindkraftsparkerna framkom att energiförlusterna minskade inom spannet av 14 upp till 17 % beroende på reaktivt effektutbyte vid anslutningspunkten och den ekonomiska kalkylen påvisar för samma park lönsamhet om intäkterna överstiger 42 öre/kWh i situationen av nollutbyte. Fler studier krävs för att kunna ge bra rekommendationer.

Variable renewable energy (VRE) is becoming more present in the energy mix as society aims to shift power production from fossil fuels. Solar and wind power are VRE sources, which can result in fluctuations in the input to the network, creating supply uncertainty. The Swedish Transmission system operator (TSO), Svenska kraftnät (Svk), is obliged to ensure stability in the network, which must be considered when approving applications for subscriptions of connections to the transmission network. In the stability investigations performed before approving applications, Svk assumes that solar and wind power produces at their maximum capacity at their connection point before approving applications, to ensure safe and stable power system operation under any weather conditions. However, this might be an over-conservative assumption as the share of VRE sources increases. This is because there is an anti-correlation between wind and solar power, which results in a few colliding hours when both produce at full capacity. This study investigates the correlation between solar and wind power, evaluates the probability of high wind and solar power production coinciding at different percentages of their capacity, and analyses the potential for aggregating them in the studies performed to approve connections to the transmission network. The research method applied was an inductive approach, where a statistical analysis using Pearson's correlation and conditional probability was conducted based on reanalysed data collected from ERA5 and STRÅNG databases. The analysis showed a weak complementary correlation coefficient for all time periods, and the probability of very high production coinciding is small. If it occurs, it is more likely to happen during the first part of the year. The results show a spatial correlation in the probability. By implementing integration strategies, the conclusion is that there is a controllable risk when increasing the capacity. Even if there is a risk, it can be worth taking as more VRE sources can be connected to the transmission network. / Förnybar energi har blivit mer närvarande i dagens energimix när samhället strävar efter att förändra kraftproduktionen från fossilt till förnybara källor. Sol- och vindkraft är varierande förnybara energikällor vilket skapar fluktationer i inmatning till nätet samt ökad osäkerhet kring mängden tillgänglig produktion. Systemoperatören (TSO), Svenska kraftnät (Svk) är skyldig att säkerhetställa stabilitet i nätet, vilket måste beaktas vid ansökningar om anslutningar till transmissionsnätet. Denna studie undersöker därför korrelationen mellan sol- och vindkraft, samt utvärderar sannolikheten att hög sol- och vindkrafts produktion sammanfaller samtidigt. Forskningsmetoden som tillämpades var en induktiv metod, där en statistisk analys med Pearsons korrelationskoefficient såväl som sannolikheten mellan att deras produktion sammanföll samtidigt utfördes, baserat på återskapad väderdata insamlad från ERA5 och STRÅNG. Analysen visade svag komplementär korrelationskoefficient för alla tidsperioder och sannolikheten för att mycket hög produktion sammanfaller var liten. De tillfällen som produktionen sammanföll inträffade majoriteten under början av året. Genom implementering av de tillvalda strategierna är slutsatsen att det finns en kontrollerbar risk när man ökar den tillåtna anslutna kapaciteten sol- och vindkraft i transmissionsnätet. Det finns också en antikorrelation mellan sol- och vindkrafs produktion vilket resulterade i endast ett fåtal sammanfallande timmar när båda producerar på maximal kapacitet.

In 2009, the Swedish legislation regarding the administrative procedure applicable to onshore wind energy was amended, in part to increase wind power production, but also to fulfill the requirements in regard to the administrative procedures for renewable energy activities in the 2009 Renewables Directive. As a result, the dual permit and approval procedures under the Plan and Building Act and the Environmental Code were replaced with a procedure through which large onshore wind power installations are only assessed under the Environmental Code—and thus, only by the relevant County Administrative Board. In order to not circumvent the constitutionally protected and very strong principle of local self-governance of Swedish municipalities, the Swedish government introduced a provision in the Environmental Code, through which the municipalities were given a sort of veto over large wind power installations. According to Chapter 16 section 4, the municipalities’ consent is a prerequisite for granting licenses to large wind power installations. This provision has resulted in a number of issues concerning e.g. transparency and foreseeability. The municipalities do not have to justify or explain their decision, and the operators cannot appeal the decision in regard to its substance, but only in regard to certain procedural aspects found in the Swedish Local Government Act. There is also an issue with the possible non-compliance with Article 13 in the underlying RES-directive—an article that, ironically enough, was one of the main reasons for the 2009 amendment. The aim of this essay is to discuss the 2009 amendment and the problems that have surfaced in connection to the municipal veto, concerning, inter alia, the political goals of reaching a 100 percent renewable electricity production and increasing wind energy in the energy mix. The first three chapters deal primarily with the legislative background, i.e. de lege lata, with the occasional input from the author. The fourth chapter deals almost entirely with de lege ferenda discussions—mainly based on a report from the Swedish Energy Agency and the Swedish Environmental Protection Agency, in which the agencies suggest to altogether remove the provision from the Environmental Code. Other suggestions and alternatives are also discussed in this part. The chapter also contains a de lege lata description of the Danish administrative procedure, highlighting the Danish municipalities’ role in the Danish planning of wind energy. Lastly, in the fifth chapter, the conclusions are discussed briefly, with a suggestion from the author on how to proceed onwards.

This thesis examines prerequisites for wind power diffusion in a county in Sweden that quite recently was concidered to be of interest for electricty production from renewable energy sources. Three different municipalities: Falun, Mora and Orsa in the county of Dalarna are highlighted.  Their view on permitting processes of wind power installations are investigated. Other actors, such as exploiters and local citizens are also being analysed. This study shows that the local acceptance was very high when the first wind power parks were built, much thanks to local politicians and local citizens. For the politicians the wind power symbolised a key to a better green society, for the local citizens the wind power meant some economical advantages. The first wind power parks were localised to areas because of good wind conditions and social factors, especially from local communities. However, results from this study shows that the acceptance for wind power the last few years, in generel, has decreased.  The local authorities have also been conscious of some negative consequenses from already built wind power parks.  As a response they started to add planning tools to the permitting process.

Denna rapport är en litteratur- och källstudie med syfte att utforska den svenska förnybara elens utveckling. Förnybar energi är idag viktigt i samhället då den genererar den el som vi är i behov av, utan att påverka miljön i lika stor omfattning som tidigare energislag. Målet var att efter genomfört arbete, ha svar på hur Sveriges elmix ser ut och eventuellt kunna svara på hur den kan se ut till nästa generation. Vilka tekniska lösningar som används idag för respektive kraftslag är något som återges i rapporten. Alla kraftslag påverkar miljön på något vis. Rapporten beskriver dessa miljöpåverkan med hjälp av livscykelanalyser som pekar på var i produktions- och driftprocessen som den största påverkan sker. Vidare granskar rapporten den svenska elanvändningen och diskussioner har hållits på hur denna kan komma att påverka den framtida elproduktionen. Ett intressant ämne under arbetets gång var, huruvida en storskalig export av el till närliggande länder med hjälp av sjökablar var möjligt för Sverige. Studiens slutsats blev att det finns en väldigt stor utbyggnadspotential för ett flertal förnybara kraftslag. Dock bestämmer ett flertal styrmedel utbyggnadstakten. Även politiska beslut har ett stort inflytande för hur mycket förnybar elproduktion som kommer att finnas i framtiden. / This report is a literature and source study with the purpose of exploring the Swedish renewable electricity development. Renewable energy is today important in society as it generates the electricity that we are in need of, without affecting the environment to the same extent as fossil fuels. The objective of the report was to obtain the answer to how the Swedish electricity mix looks like and if possible, be able to answer how it might look for the next generation. The technologies used today in each type of power plant are something that is rendered in the report. All power production affects the environment in some way. The report describes the environmental impacts using life-cycle assessment that points out where in the production and operation process the greatest impact occurs. Furthermore, the report examines the Swedish use of electricity and discussions have been held on how this may affect the future electricity production. An interesting topic during the process of the report was whether a large-scale export of electricity to neighboring countries by means of submarine power cables, was possible for Sweden. The conclusion of the study was that there is a very significant potential for further development of the renewable power sources. However, means of control is one of the determining factors for the rate of expansion. Political decisions also have a major influence on the amount of renewable electricity that can be available in the future.