Studien undersöker vad effekterna blir om digital visualisering som augmented reality och en digital 3D karta används som verktyg för att stödja presentationer för ny vindkraft. För att undersöka detta har två prototyper tagits fram för att testa den digitala visualiseringen: en augmented reality-prototyp och en interaktiv 3D karta. Det har även skapats en fiktiv vindkraftspark med tillhörande traditionellt material som efterliknar hur dagens presentationer ser ut. För att uppnå studiens syfte har en fallstudie utförts där deltagarna blir presenterade med det traditionella materialet och sedan de digitala visualiseringarna. För att komma in på djupet hos deltagarna genomfördes semistrukturerade intervjuer med fem hushåll i närheten av den fiktiva vindkraftsparken. Materialet från intervjuerna har analyserats utifrån tidigare forskning och studiens frågeställning. Slutsatserna i denna studie är att det finns flera fördelar med använda AR och 3D karta vid presentation av ny vindkraft. AR och 3D medförde att människor fick en ökad förståelse, högre engagemang och ökad tillit till presentationen. / The study examines what the effects will be if digital visualization such as augmented reality and a digital 3D map are used as tools to support presentations of new wind power. To investigate this, two prototypes have been produced to test the digital visualization: an augmented reality prototype and an interactive 3D map. A fictitious wind farm has also been created with associated traditional material that imitates what today's presentations look like. To achieve the purpose of the study, a case study has been carried out where the participants are presented with the traditional material and then the digital visualizations. In order to get a deep understanding of the participants, semi-structured interviews were conducted with five households in the proximity of the fictitious wind farm. The material from the interviews has been analyzed based on previous research and the study's question. The conclusions of this study are that there are several advantages of using AR and a 3D map when presenting new wind power. AR and 3D meant that people gained increased understanding, higher engagement and increased trust in the presentation.

The global climate threat has intensified Sweden’s ambitions to build wind power stations. This thesis explores the planning of, and opposition to, wind power in the inland rural and forest regions of Sweden. It is in these autonomous communities that the plans are implemented and the aim of the thesis was to, from a local perspective, understand and analyse the planning and acceptance challenges that large-scale wind power development faces in places that are both sparsely populated and have good wind conditions. This thesis is based on qualitative methods and was conducted as two studies. The case study area comprises four municipalities in Dalarna County. The first study analyses the planning and establishment process in three municipalities using interviews and an analysis method called process tracing. The second study analyses one wind power establishment, in which the interviews form the basis for a discourse analytical approach. One striking finding highlights the relationship between the global and the local. Global environment and energy aspects are absent in the local process, and wind power becomes a technical land issue that clashes with other local land interests. Another finding of the study reveals that planning for wind power establishment follows a rational planning tradition. The feelings and memories of the individual – different views regarding the landscape – play a background role in the formal permit process, while measurable observable conditions have a more prominent role. Wind power developers thereby acquire a more significant position than what they probably would have had if the planning had included local residents’ views on wind power in the landscape at an early stage.

The global climate threat has intensified Sweden’s ambitions to build wind power stations. This thesis explores the planning of, and opposition to, wind power in the inland rural and forest regions of Sweden. It is in these autonomous communities that the plans are implemented and the aim of the thesis was to, from a local perspective, understand and analyse the planning and acceptance challenges that large-scale wind power development faces in places that are both sparsely populated and have good wind conditions. This thesis is based on qualitative methods and was conducted as two studies. The case study area comprises four municipalities in Dalarna County. The first study analyses the planning and establishment process in three municipalities using interviews and an analysis method called process tracing. The second study analyses one wind power establishment, in which the interviews form the basis for a discourse analytical approach. One striking finding highlights the relationship between the global and the local. Global environment and energy aspects are absent in the local process, and wind power becomes a technical land issue that clashes with other local land interests. Another finding of the study reveals that planning for wind power establishment follows a rational planning tradition. The feelings and memories of the individual – different views regarding the landscape – play a background role in the formal permit process, while measurable observable conditions have a more prominent role. Wind power developers thereby acquire a more significant position than what they probably would have had if the planning had included local residents’ views on wind power in the landscape at an early stage.

During the last three decades, the hub height of wind turbines has increased from 24 to 162 meters and with an increasing demand for break-through innovations in green energy production it seems likely that this trend will continue. The meteorological preconditions for extreme-scale wind turbines are investigated for Scandinavia using 33 years of reanalysis data from MERRA (Modern-Era Retrospective Analysis for Research and Applications). Second degree polynomials are fitted to the wind and temperature profiles and evaluated at 100, 200 and 300 m above ground level (AGL). The spatial and temporal variation of average wind speed and median wind power density is studied. Simple metrics such as the wind shear and risk of icing, measured as occasions with temperature below freezing, are used to give an idea of the loads on the wind turbines. Winter is the windiest season, and generally the wind speed is highest over sea and in the Scandinavian mountain range. Going from 100 to 300 m AGL the average wind speed increases with 1 m/s over sea and 2 m/s over land. During night the wind speed increases over land but decreases over sea compared to daytime values. On average the wind shear is about 3.6 times larger in the 50-100 m layer than in the 100-300 m layer. The calculated wind field at 100 m AGL has been compared with results from the MIUU-model, developed at the Department of Meteorology, Uppsala University. The general features are captured but there are important discrepancies between the coast and the mountains in the northern part of Sweden. MERRA data has been validated in different ways, for example by comparing with measured wind speed and temperature profiles. The temperature profiles are in good agreement while the wind profiles differ significantly. It is also shown that MERRA data is not internally consistent in the mountain range, causing a large uncertainty. In future studies, the risk of icing could be explored further. Also, the distribution of sound from extreme-scale wind turbines could be investigated. / Under de senaste tre decennierna har navhöjden för vindkraftverk ökat från 24 till 162 meter och med en ökande efterfrågan på banbrytande innovationer inom produktion av grön energi är det troligt att denna trend kommer att fortsätta. De meteorologiska förutsättningarna för extremskaliga vindkraftverk i Skandinavien undersöks baserat på 33 års återanalysdata från MERRA (Modern-Era Retrospective Analysis for Research and Applications). Andragradspolynom anpassas till vind- och temperaturprofilerna och evalueras på höjderna 100, 200 och 300 meter över markytan. Variationen i rummet och med tiden av medelvindhastigheten och medianen av vindenergiintensiteten studeras. Enkla mått som vindskjuvningen och risken för nedisning, mätt som antalet tillfällen då temperaturen understiger fryspunkten, används för att ge en uppfattning om risken för belastningarna på vindkraftverken. Vintern är den årstid då det blåser mest och i allmänhet är vindstyrkan högst över hav och i fjälltrakterna. Förflyttar man sig från 100 till 300 m över markytan ökar medelvindhastigheten med 1 m/s över hav och med 2 m/s över land. Under natten ökar vinden över land men minskar över hav i jämförelse med värdena under dagen. I medeltal är vindskjuvningen 3.6 gånger större i 50-100 m skiktet jämfört med 100-300 m skiktet. Det beräknade vindfältet på 100 m över markytan har jämförts med resultat från MIUU-modellen, utvecklad vid institutionen för meteorologi, Uppsala universitet. De allmänna dragen är samma men det finns viktiga avvikelser mellan kusten och fjälltrakterna i norra Sverige. MERRA-data har validerats på olika sätt, till exempel genom att jämföra med uppmätta vind- och temperaturprofiler. Temperaturprofilerna visar god överensstämmelse men det är signifikanta skillnader mellan vindprofilerna. Det visas också att MERRA-data inte är konsistent i fjälltrakten, vilket medför en stor osäkerhet. I framtida studier kan risken för nedisning studeras utförligare liksom ljudutbredningen från extremskaliga vindkraftverk.

Vindkraft för generering av el har under de senaste åren vuxit kraftigt i Sverige och utbyggnaden väntas fortsätta. Ett viktigt steg när nya vindkraftsparker skall byggas är att göra en vindanalys för det aktuella området. Vindanalysen är ett viktigt underlag för att avgöra om en investering i vindkraftverk kommer vara ekonomiskt lönsamt på den aktuella platsen.      Som underlag till vindanalysen sätts vanligen mätutrustning upp i området och vindförhållandena på platsen mäts upp. Att installera och underhålla mätmaster är kostsamt och därför mäts vindarna på ett begränsat antal platser i det intressanta området. Sedan används olika beräkningsprogram för att extrapolera de uppmätta vindresurserna till positioner där mätningar saknas. För närvarande används programmet WAsP som standard av många vindkraftsprojektörer. WAsP:s beräkningsmodell är relativt enkel och tar till exempel inte hänsyn till turbulens som uppkommer då terrängen är kuperad. Som ett alternativ till WAsP har olika CFD-program introducerats på marknaden under senare år. Dessa programs modeller är mer avancerade och de kräver därför längre beräkningstid jämfört med WAsP, men förhoppningen är att de skall ge mer tillförlitliga modelleringsresultat. I denna studie har vindmodelleringar i det linjära modelleringsprogrammet WAsP jämförts med modelleringar i CFD-programmet WindSim. Syftet har varit att undersöka om WAsP ger tillförlitliga modelleringsresultat i svenskt kuperat skogslandskap och om WindSims CFD-beräkningar kan ge en ökad noggrannhet i jämförelse. Prestandan hos respektive program har utvärderats genom att jämföra extrapolerade medelvindar med faktiska mätningar. Vindmätningar har funnits att tillgå från en period av 12 månader från två mätmaster med givare på 60, 80 och 100 meters höjd. Avståndet mellan masterna är cirka 10 kilometer.            Resultaten från studien tyder på att WindSim kan ge en något ökad noggrannhet jämfört med WAsP, men resultaten visar samtidigt att en CFD-modellering inte med automatik ger mer tillförlitliga modelleringsresultat. Studien har visat att resultatet från WindSim är starkt beroende av hur modellen sätts upp och det kan därför vara enklare att göra fel i WindSim jämfört med WAsP. Det blev också tydligt att en modell där den simulerad vindskjuvning (variation av vindhastigheten i höjdled) stämde bra överens med den uppmätta inte behöver betyda att WindSim-modellen gör bra extrapolationer av vindförhållandena från den ena masten till den andra. Vidare visade sig WAsP missbedöma effekter från topografin något och om vindmätningar görs på utmärkande höjder är det sannolikt att WAsP överskattar vindförhållandena i de lågt belägna delarna av terrängen. I WindSim undersöktes två olika modelluppsättningar, en med WindSims skogsmodul där skogen simuleras som 3D objekt och en modell där skogen hanteras med på samma sätt som i WAsP med råhetslängd och nollplansförskjutning. När skogsmodulen användes var det inte möjligt att erhålla en modellerad vindskjuvning som stämde överens med den uppmätta i en neutral atmosfär, vilket är WindSims standardinställning för atmosfärsstabiliteten. I en neutral atmosfär med skogsmodulen överskattades vindhastigheten på låga höjder. Om atmosfären simulerades som stabil i medeltal var det möjligt att få den simulerad vindskjuvning att stämma överens med den uppmätta, men extrapolationerna i horisontalled blev inte bra med denna modell. Om atmosfären skall simuleras som stabil i WindSim tyder resultaten från studien på att vindmätningarna måste delas in efter rådande atmosfärstabilitet för den aktuella tidpunkten för mätningen. Det fungerade inte tillfredställande att använda alla vindmätningar i samma modell och försöka hitta ett passande medelvärde för stabiliteten.  Om vindmätningarna skall delas upp efter rådande stabilitet kommer varje stabilitet kräva en egen modellering vilket betyder att beräkningstiden kommer öka markant. Att simulera skogen i WindSim med en råhetslängd och en nollplansförskjutning visade sig fungera bra. En modellerad vindskjuvning som stämde bra överens med den uppmätta kunde erhållas i en neutral atmosfär och denna modell presterade sammantaget bäst av alla undersökta modeller i den här studien. Det studerade området består övervägande av skog och vindmätningarna som använts är utförda inom skogsområdet. WindSim skogsmodul kan tänkas vara mer användbar och viktig om skog förekommer i begränsade partier och då tänkta vindturbiner inte placeras direkt inom skogsområdet. En förhoppning på CFD-program är att vindmätningar utförda på låg höjd skall kunna användas för att förutse vinden på högre höjder med större noggrannhet jämfört med WAsP. Resultat från den här studien visar dock att det kan vara svårt att uppnå en bra modellerad vindskjuvning i WindSim. Även i WindSim är således viktigt att ha vindmätningar från flera olika höjder för att kunna verifiera modellen mot innan programmet kan förväntas förutse vinden på högre höjder korrekt.    Sammanfattningsvis förefaller en bra inställd WindSim-modell kunna ge en något ökad noggrannhet av extrapolerade vindförhållanden jämfört med WAsP, men om extrapolationer skall göras mellan liknade områden i terrängen, till exempel från en kulle till en annan kulle, är det tveksamt om den lilla ökade noggrannheten ger skäl för den ökade beräkningstiden i WindSim. / An evaluation of wind energy software: a comparison of wind resource calculations made with the software WAsP (linear model) and the CFD software WindSim over a hilly forested area.  Results produced from the wind modeling linear program WAsP were compared with modeling results produced by the CFD program WindSim. The aim was to investigate whether WAsP achieves accurate calculation results over a hilly forested area in Sweden, and if the CFD modeling in WindSim provides more accurate results than WAsP. The performance of each program was evaluated by comparing extrapolated average wind speed data to actual measurements. The study shows that WindSim may achieve an increased accuracy of extrapolated wind conditions compared to WAsP, as well as indicates that a CFD calculation does not automatically provide more reliable extrapolations than linear modeling in WAsP. The accuracy of the WindSim extrapolations was highly dependent on how the model was set up, and hence it may be easier to make errors with WindSim compared to WAsP. A model in WindSim with accurate simulated wind shear did not necessarily mean that the model made good extrapolations of wind conditions horizontally. Furthermore, WAsP was shown to slightly misjudge orographic effects, and when wind measurements are made over hilltops, WAsP most likely overestimates the average wind speed in the lower parts of the terrain.     When a good model was established, WindSim provided slightly more accurate results than WAsP, but if extrapolations are to be made between similar areas in the terrain, for example from one hill to another hill, it is doubtful that the small increase in accuracy gives enough reason for the increased time in calculation required by WindSim.

Since the 19th century the concentration of CO2 in the atmosphere hasincreased by 40 percent as an effect of the use of fossil energy sources.Increased concentration of CO2 will likely lead to increased temperature,changes in precipitation, rising sea level and increased frequency of extremeweather like storm events. A step to reduce emissions of CO2 and mitigateclimate change, for the property of Tagel, can be to adopt new silviculturalstrategies and analyse which is the most effective. As a result of that, threescenarios was produced, business-as-usual (BAU), increased set aside landand energy. An introduction of windpower at Tagels estate (property) andeffects on carbon balance was also examined. By using the Heureka systemand LCA-analysis in this study, it showed that the scenario of increased setaside land was the most efficient way to reduce carbon dioxide (CO2)emissions for the analysed period of 100 years. The effect of substitution(replacing for example fossil fuel or energy consuming building materials,with renewable raw material such as biomass) didn’t give the result that waspredicted. It appears that the use of pulpwood is very important, if it goes tothe pulp industry no substitution effect occurs, but if all pulp will be used forbioenergy purposes, the energy scenario will be the best in terms of overallcarbon balance. The stored carbon in tree biomass over and in roots wasaffected by all scenarios. The soil carbon was almost the same for allscenarios. In the future the property of Tagel can still use the alternativeBAU as an effective way to mitigate climate change but then explore thepossibilities to use the pulp for bioenergy purposes instead and to set asidemore land at the property. This study considered to have high credibilitybecause the Heureka-analyses, LCA and the substitution model were carriedout by experts in area of research.

Wind power is growing fast all over the world, and in Sweden alone thousands of turbines has been installed the last few decades. Although the number of decommissioned turbines so far is very low, the rapid installation rate indicates that a similar rapid decommissioning rate is to be expected shortly. If the waste material from these turbines is not handled sustainably the whole concept of wind power as a clean energy alternative is challenged. This study aims to present an accurate estimate of the amounts of waste material that will be generated from wind turbines in Sweden during the coming decades, allowing the waste management industry to plan for this and by extension prevent unnecessary energy losses through imperfect waste treatment. It should also present helpful information on how problematic waste can be reduced or avoided. VindStat’s annual report, presenting installation date and other relevant data for most installed turbines in Sweden, has been used as the base for the calculations. Information on material composition in different types and sizes of wind turbines has been extracted from various life cycle assessments, and by using the available parameters in the data base each turbine has been assigned a specific amount of steel, iron, copper, aluminum, blade material and electronics. An average life time of 20 years has been assumed, based on prior research and comparison with empiric data, and the material of each turbine is therefore seen as generated waste 20 years after installation date. To calculate the amount of waste material from replacing faulty components, empiric data over replacement rates in further developed markets has been combined with a prognosis over future development of installed wind capacity in Sweden based on a method described by prior research. As no sufficient way to predict how the future second hand market for turbines and components has been found, three different possible scenarios have been investigated to see how this may affect waste amounts. The results show that annual waste will grow slowly at about 12 % increase per year until around 2026, and then the average increase is 41 % per year until 2034. By then, annual waste amounts are estimated to have reached 237 600 tonne steel and iron (16 % of currently recycled amounts), 2 300 tonne aluminium (4 %), 3 300 tonne copper (5 %), 343 tonne electronics (<1 %) and 28 100 tonne blade material. There is no industrial scale recycling method for commonly used blade materials, and a high strength steel developed by Sandvik is proposed as a fully recyclable material to consider for further research. A well-functioning second hand market is shown to possibly have a major impact on waste amounts, at least in postponing it until better recycling systems are in place. / Vindkraft är en snabbt växande energikälla världen över och enbart i Sverige har tusentals vindkraftverk installerats under senaste decennier. Även om antalet nedmonterade verk än så länge är relativt lågt, indikerar det stora antalet årliga installationer att ett liknande antal nedmonteringar är att vänta inom kort. Om avfallsmaterialet från dessa verk inte hanteras på ett hållbart sätt riskeras att syftet med vindkraft som ett miljövänligt alternativ utmanas. Målet med studien är att presentera en noggrann uppskattning om vilka mängder avfallsmaterial som kommer att genereras från vindkraftverk i Sverige under kommande årtionden, vilken kan användas för att planera avfallshantering och på så vis i förlängningen undvika onödiga energiförluster genom felaktiga processer. Information om hur problematiskt avfall kan undvikas eller minskas ska även presenteras. Vindstats årliga rapport, vilken presenterar installationsdatum och annan relevant information för de flesta installerade vindkraftverk, har använts som bas för beräkningar. Information över materialfördelning i olika typer och storlekar av vindkraftverk har extraherats från ett antal livscykelanalyser och genom att använda tillgängliga parametrar i databasen har varje enskilt vindkraftverk tilldelats en specifik mängd stål, järn, koppar, aluminium, bladmaterial och elektronik. En genomsnittlig livslängd på 20 år har antagits, baserat på tidigare forskning och jämförelse med empirisk data, och materialet i vindkraftverken har därför setts som genererat avfall 20 år efter installationsdatum. För att beräkna mängden avfallsmaterial från utbytta komponenter har empirisk data över utbytningsfrekvenser hos mer utvecklade marknader applicerats på en prognos över över möjlig framtida utbyggnad av vindkraftskapacitet i Sverige som skapats enligt en metod beskriven i tidigare forskning. Eftersom ingen fullständig metod har funnits för att förutse hur framtida andrahandsmarknad för vindkraftverk och komponenter så har tre möjliga scenarion undersökts för att se hur detta kan komma att påverka avfallsmängder. Resultaten visar att de årliga avfallsmängderna förväntas växa med ca 12 % per år fram till 2026, och därefter i genomsnitt 41 % per år fram till 2034. Då förväntas avfallsmängderna uppnått 237 600 ton stål och järn (16 % av nuvarande återvunnen mängd), 2 300 ton aluminium (4 %), 3 300 ton koppar (5 %), 343 ton elektronik (<1 %) och 28 100 ton bladmaterial. Det finns ingen metod för att återvinna vanligen använda bladmaterial på industriell skala, och ett extra starkt stål utvecklat av Sandvik föreslås som fullt återvinningsbart alternativ att undersöka. En väl fungerande andrahandsmarknad visar sig kunna ha en betydande inverkan på framtida avfallsmängder, åtminstone genom att skjuta upp behovet av hantering tills ett mer effektivt system finns på plats.

Uppsala County has ambitious environmental aims for the planned residential area inÖstra Sala backe. In this thesis different energy sources have been evaluated todetermine which system that would be most favorable given currently availableinformation about the project. Planned energy usage has been divided into tap waterheating, space heating and power. Three base case scenarios were made with districtheating, small scale bio fuel and heat pump. Solar power and solar heating were thensimulated and the production from the two could individually be deducted from theenergy need in the base cases, constituting 9 different scenarios. Net energy demandwas then multiplied by factors for primary energy use and carbon dioxide equivalents,and life cycle costs were calculated. The results showed that different energy sourceswere favorable regarding different aspects. In terms of carbon emissions the scenariowith combined bio fuel and solar power had the lowest. District heating and solarpower was the most favorable solution regarding primary energy. The bestinvestment was heat pump together with solar power modules. One of the mainconclusions was that solar power improved the results for each of the three basicheat supplier systems. Solar heating was also a good option, just not at the samemagnitude. The calculations made in this project are made with assumptions on someaspects. If the premises, laws or energy properties were to change before the projectis completed, the actual outcome may differ from the results presented in this report. / Uppsala kommun har ambitiösa mål i uppförandet av en hållbar stadsdel i Östra Sala backe. Dekommande 10-15 åren ska totalt fyra etapper genomföras och resultera i 2 000 nya bostäder. Åttabyggherrar har valts ut för att bygga bostäder, förskola och äldreboende i en omfattning om 55 000 m2i Etapp 1. I detta arbete har områdets energisystem modellerats där bedömningsparametrarnakoldioxidekvivalenter, primärenergianvändning och ekonomi har analyserats.Planerad energianvändning har delats upp på behov för tappvarmvatten, uppvärmning och el för entypisk dag i månaderna mars, juni, september och december. Dessa valdes för att begränsaomfattningen av beräkningar och samtidigt få med Uppsalaklimatets säsongsvariationer. För atttillgodose behoven har olika energitekniker analyserats med hänsyn till deras miljöprestanda ochmedförda kostnader.De energikällor som studerades var fjärrvärme, värmepump, biobränsle, solceller, solfångare ochsmåskalig vindkraft. Fjärrvärme, värmepump och biobränsle i pelletsform utgjorde basen till trereferensscenarier för värmeförsörjning. Energiutbyte från solceller och solfångare simulerades iprogramvarorna PVsyst respektive ScenoCalc för att erhålla produktion av el och värme medtimupplösning för de fyra dagarna. Till varje referensscenario lades solceller och solfångare till en åtgången, vilket totalt gav nio olika scenarier som låg till grund för resultatet. Vindförhållandena inomUppsala stadsgränser visade sig vara otillräckliga för att småskalig vindkraft skulle vara aktuellt, varpåden tekniken uteslöts från vidare beräkningar i ett tidigt skede.Värme- och elbehov räknades även de fram på timbasis för de fyra dagarna varpå produktion frånsolenergi kunde användas för att beräkna nettobehov för bostäderna. De olika energislagens kostnaderoch miljöprestandafaktorer multiplicerades med antal kWh och värden kunde fås för totalprimärenergianvändning, koldioxidutsläpp och livscykelkostnad.De flesta byggherrarna har angivit att fjärrvärme är deras förstahandsval som värmesystem. Resultatetindikerar på att detta inte nödvändigtvis är det bästa alternativet inom de tre bedömningskategorierna.Tillsammans med solceller är just fjärrvärme mest fördelaktigt gällande primärenergianvändning.Inom kategorin koldioxidekvivalenter ger biobränsle med solceller lägst utsläpp. Mestkostnadseffektivt visade sig värmepump kombinerat med solceller vara. Energisystem för en hållbarstadsdel bör, enligt resultatet i denna rapport, väljas utifrån vilken eller vilka parameter man anserviktigast. En av slutsatserna är att solceller är lönsamt ur alla perspektiv och rekommenderas oavsettvärmesystem.Beräkningar i detta arbete är delvis beroende av olika antaganden. Ändras förutsättningarna frånbyggherrarnas sida, lagar eller egenskaper hos de olika energislagen kan det verkliga utfallet kommaatt skilja sig från resultatet i denna rapport.

Nyckeln till ett framgångsrikt och värdefullt företag är att göra bra investeringar eftersom det är investeringarna som skapar den avkastning som dess ägare får som ersättning (Froot, et al., 1994). Om företaget strävar efter att göra värdemaximerande investeringar måste de därför bedöma vilka investeringar som kan tänkas generera en avkastning som är större än kostnaden för kapitalet som investeras (Brealey, et al., 2014). Detta är den teoretiska grundregeln för all investeringsbedömning (Brealey, et al., 2014). Men eftersom framtiden är fylld av risk och osäkerhet är bedömningen av en investerings ekonomiska värde ingen enkel sak (Sandahl & Sjögren, 2005). I företagens strävan att tämja denna risk och osäkerhet har Mikes (2009;2011) identifierat två olika kulturer, den beräknande kulturen och den visualiserande kulturen. Dessa kulturer präglas av sin syn på vad som är meningsfullt att sannolikhets bedöma och vad som inte är meningsfullt att sannolikhets bedöma (Mikes, 2011). Synen på vad som är risk och osäkerhet kan också kopplas ihop med Knights (1964) definition av begreppen där risk är det mätbara och osäkerhet det omätbara. Med utgångspunkt i Knights (1964) definition av risk och osäkerhet försöker vi i denna studie förstå hur bedömningen av vindkraftsinvesteringar påverkas av företagens syn på risk och osäkerhet. Vi söker förståelsen genom att studera tre olika företag som på olika sätt kan kopplas samman med investeringar i vindkraft. De tre perspektiv vi studerar är dels bankens som lånar ut, dels den privata aktören som enbart investerar i vindkraft och dels den kommunala aktören där investeringar i vindkraft inte tillhör kärnverksamheten.  Vår studie tyder på att de flesta risker som ingår vid bedömning av ett vindkraftverks ekonomiska värde uppfattas som osäkra. Den enda faktor som företagen försöker mäta och sannolikhets bedöma är vinden, detta är därför den enda faktor som kan anses vara en kvantifierbar riskfaktor enlighet Knights definition. Osäkerhetsfaktorerna som det framtida priset på el och elcertifikat hanteras istället med hjälp av kvalitativa metoder. Även om vinden verkar uppfattas som den viktigaste faktorn kan man därför argumentera för att den slutliga bedömningen av det ekonomiska värdet framför allt är en kvalitativ bedömning där erfarenhet och intuition spelar en avgörande roll. De studerade vindkraftsexploatörerna verkar därför tillhöra den visualiserande kulturen. / The key to a successful and valuable business is to make good investments because it is investment that creates the returns that its owner receives as compensation (Froot et al., 1994). If the company strives to make value -maximizing investments they must therefore assess which investments may generate a return greater than the cost of capital invested (Brealey et al., 2014). This is the theoretical basic rule of any investment decision (Brealey et al., 2014). But since the future is fraught with risk and uncertainty assessment of an investment's economic value is not straightforward (Sandahl & Sjögren, 2005). In the companies' efforts to tame this risk and uncertainty Mike (2009: 2011) identifies two different cultures, the calculative culture and the envisioning culture. These cultures are characterized by their view of which areas it is meaningful to assess the probability for and for which areas it is not meaningful to assess the probability (Mikes, 2011). Views on what is risk and uncertainty can be paired with Knights (1964) definition of the concepts in which the risk is measurable and the uncertainty is unmeasurable. Based on Knights (1964) definition of risk and uncertainty, this study tries to understand how investments in wind power plants are affected by the companies’ view of risk and uncertainty. We seek understanding by studying three different companies who in different ways can be linked to investments in wind power plants. The three perspective we study is; the bank who is financing wind power investments, the private company who only make wind power investments, and the municipal where investments in wind power does not belong to the core business. Our study suggests that most of the factors included in the assessment of the wind power economic value are perceived as uncertain. The only factor that the companies are trying to measure and make probabilities about is in their assessment of the wind. We therefore conclude that this is the only factor that can be considered as a quantifiable risk factor according to Knights definition. The uncertainties like that of the future price of electricity and electricity certificates is instead handled using qualitative methods. Although the wind seems to be perceived as the most important factor we therefore argue that the final assessment of the economic value is primarily a qualitative assessment where experience and intuition plays a crucial role. The studied companies therefore seem to belong to the visualization culture.

The installation of variable renewable energy sources has rapidly increased during the last decade in several countries. It is likely that it will also increase in Sweden. Such a development could lead to periods of very high power production. In order to keep the stability of the electric grid, curtailment is the most common feed-in management method. This study examines how Power-to-Heat can utilize this surplus power in Swedish district heating systems instead of using curtailments and thereby facilitate the development of installed variable renewable energy sources. During this study a model was developed in MatLab where the capacity utilization was simulated for Power-to-Heat. The study indicates that the capacity utilization varies from 1,1–4,2 TWh electricity. In this scenario a share of the base load is substituted with new installed wind and solar power; 50 TWh respectively 10 TWh. The parameter that showed greatest sensitivity for the analysis were how the net power profile was simulated.