Organisationer måste idag ha en förändringsberedskap för att ha möjlighet att hänga med i utvecklingen. I denna förändringsberedskap spelar organisationens medlemmar en stor roll, vilket gör att kommunikationen inom organisationen måste fungera och att visionen måste kunna motivera medarbetarna. Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilka sätt som chefer och ledning kommunicerar organisationens vision. Undersökningen baseras dels på litteraturstudier om ledarskap, kommunikation, visioner och kultur och dels på fallstudier, som gjordes utifrån intervjuer med ledare från olika sorters verksamheter. De fyra temana ledarskap, kommunikation, visioner och kultur visar sig alla påverka sättet organisationer kommunicerar visionen på. Undersökningens analys grundar sig på att fallstudierna diskuteras och analyseras utifrån teorin. I alla organisationer sker kommunikation hela tiden och med olika uttryck. En mycket liten del är medveten kommunikation kring organisationens visioner. Trots det upplever ledare att visionen är levande i organisationen eftersom den ofta skapats utifrån organisationens kultur och verksamhet. Eftersom organisationer inte har en enhetlig kultur, bör visionen kommuniceras både i arbetslagen och enskilt med varje medarbetare, för att medarbetarna ska förstå vad visionen betyder i det dagliga arbetet. Ledaren måste själv leva visionen och inte bara prata om den. Genom att visionen är genomtänkt, konkret och tydlig blir den också lättare att kommunicera mellan ledning och medarbetare. Det gäller för ledningen att bygga in visionen i organisationen, t.ex. genom strukturen.

Syftet med studien är att undersöka teaterlärares didaktiska syn på ämnet teater i gymnasieskolan och vilka faktorer som påverkar lärarnas arbete i deras strävan att nå sina pedagogiska visioner i praktiken. Undersökningen sker utifrån följande frågeställningar: Vilka pedagogiska visioner har teaterlärarna för sin undervisning i ämnet teater på gymnasieskolan? Vilka faktorer påverkar lärarna i deras strävan att nå sina pedagogiska visioner? Studien bygger på kvalitativa intervjuer och ett fokussamtal med tre gymnasielärare i teater. Den teoretiska utgångspunkten i undersökningen är sociokulturell teori. I analysen av intervjuerna ställs resultaten mot tidigare forskning med fokus på perspektiv på teater och drama. Studien visar på likheter och skillnader i lärarnas visioner och ger en gemensam bild av hur lärarna eftersträvar att elever ska känna gemenskap i gruppen och utvecklas på ett personligt plan.

Syftet med studien är att få veta om rektorer och lärare tycker att det är viktigt med ett pedagogiskt ledarskap i skolan. Många studier har visat att pedagogiskt ledarskap kan bidra till bättre klimat för eleverna. År 2011 fick gymnasieskolan en ny läroplan där Skollagen säger att det pedagogiska ansvaret vid en skola ska ledas av rektor. Det innebär att rektorn tilldelats en ny roll som ledare. I forskningssammanhang finns bevis för att en skolledare måste koncentrera sig mer på kärnverksamheten i skolan. det innebär att hen ska vara en lärarande ledare och lägga koncentrationen på ett elevaktivt arbetssätt. För att få veta om det har blivit så finns i arbetet kvalitativa observationer och intervjuer med tre rektorer och intervjuer med tre lärare från den kommunala gymnasieskolan. Samtliga fick samma frågor  som handlade om rektorns arbete. Metoden som använts är från början är hermeneutiskt som efter en tid övergavs till förmån för grounded theory. Resultatet har visat att rektorer sällan arbeter pedagogiskt på gymnasiet. Orsaken är brist på tid, utbildning och att rektorer tror att de måste klara alla arbetsuppgifter själva. Problemet med ledarskapet i skolan är globalt och många länder samarbetar inom OECD för att hitta nya arbetssätt att leda skolan i det föränderliga samhälle som världen står inför. / The aim of this study is to establish whether or not headmasters and teachers feel that pedagogical leadership in a school is important. Many studies have shown that pedagogical leadership can contribute to a better climate for the pupils. In 2011 the upper secondary schools were given a new curriculum in which headmasters became legally responsible for the pedagogical leadership of their school. That meant that the headmaster was given a new role as leader. Research would seem to indicate that a headmaster needs to concentrate more on the core activity of the school. This means that he/she must be a pedagogical leader and must concentrate on promoting a pupil-active methodology. In order to ascertain whether or not this has been the case qualitative observations and interviews with three headmasters from the municipal upper secondary school have been carried out. All three were given the same questions the work of headmasters. The method used from the start was hemeneutic; this was then replaced by grounded theory. Results show that headmasters in the upper-secondary school seldom work in a pedagogical manner. The reasons given were lack of time, lack of training and a fact that headmasters believe that they must do all working tasks themselves - The problem of leadership sin schools is global and many countries are cooperating within OECD to find new ways to lead schools in the changeable societies the world is faced with.

Idrott och hälsa syftar till att ge elever kunskaper i att kunna ansvara för sin egen hälsa. För att eleverna ska kunna ansvara för sin egen hälsa efter skolans år måste de bli förberedda för det samhälle som väntar. Den psykiska ohälsan har ökat dramatiskt i samhället, trots det har studier påvisat att psykisk hälsa är det som lärare i idrott och hälsa lägger minst vikt vid i hälsoundervisningen. Studien syftar därför till att undersöka hur lärare tolkar styrdokumenten samt hur de bedriver undervisning kopplat till psykisk hälsa. Studien undersöker också vilka verktyg lärare har fått från bland annat lärarutbildningen för att bedriva en hälsoundervisning och då med fokus på psykisk hälsa. Resultatet visar att lärare är medvetna om vad som krävs för att bedriva undervisning som ger elever kunskap att ansvara för sin psykiska hälsa. Dock visar resultatet även att lärarna inte är förmögna att praktisk genomföra undervisningen utifrån sina visioner. De verktyg som lärarna har fått på lärarutbildningen är inte längre relevanta vilket tyder på att hälsoundervisningen utbildar elever till ett samhälle som inte längre är aktuellt

No description available.

I denna uppsats vill vi studera vilken typ av vision som Laholms kommun har för landsbygdsorten Veinge gällande landsbygdsutveckling och hur det kan påverka Veinges lokala medborgarskap. För att besvara syftet utgår uppsatsen utifrån frågeställningarna: Vilken typ av Josefina Syssners landsbygdsvisioner har Laholms Kommun för Veinge? Vad kan visionen ha för betydelse för det lokala medborgarskapet? För att undersöka detta genomförs en kvalitativ textanalys av Laholms kommuns utvecklingsprogram för Veinge 2035. Det finns olika sätt man kan förhålla sig till visioner. Josefina Syssner har tagit fram nya visioner för landsbygden som i denna studie tillämpas som analysverktyg. Den kvalitativa textanalysen är baserad på Josefina Syssners visioner för landsbygden och ställa det i relation till det lokala medborgarskapet. Resultatet visar att Laholms Kommuns vision för Veinge går att identifieras med Syssners vision “Den hållbara landsbygden” men att den även liknar Syssners vision “Besöksplatsen”. Visionerna “Den uppkopplade platsen” och “Den globala platsen” visar sig stämma mindre överens med Laholms kommuns vision för Veinge. Om Laholms kommun lyckas att förverkliga sin vision har de en möjlighet att välja en politik som riktar sig åt antingen ett liberalt eller kommunitärt medborgarskap i orten.

Stadskärnans syfte har förändrats över tid. Från en stadskärna som präglas av service- och tjänsteverksamheter i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, till att fokusera på detaljhandel i slutet av 1900-talet. Detaljhandeln som syfte för stadskärnan har under lång tid varit en stark bidragande faktor till stadskärnans identitet. Idag diskuteras frågan om stadskärnans syfte istället håller på att återgå till det första tillståndet. Handeln tillsammans med den fysiska gestaltningen och vem stadsdelen planeras för påverkar stadskärnans identitetsutveckling. Med detta i åtanke syftar denna uppsats att undersöka vad det är som formar stadskärnans identitet. Som undersökningsområde har Norrcity i Örebro valts på grund av Örebros stadskärnas uppdelning mellan ett Norr- och ett Södercity där Södercity idag är det kommersiella centret medan Norrcity fallit efter i utvecklingen. Detta har dock inte alltid varit fördelningen då Norrcity beskrivs på 1950-talet som en del av stadens kommersiella centrum. Uppsatsen syftar också till att ta reda på hur Norrcity beskrivs i plandokument från 1970-talet och 2010-talet, vilka visioner som lyfts, samt hur Norrcitys identitetsförändring har sett ut över tid.De metoder som används i denna uppsats är innehållsanalys och bildanalys, detta eftersom syftet är att undersöka identitetens förändring över tid. Då dokumenten som analyseras är plandokument från kommunen beskrivs de visioner och den identitet som dokumenterats. Bilderna hjälper till i den historiska åskådningen av platsens eventuella identitetsförändringar.En stadskärnas identitet är beroende av de förväntningar som människor har på dess fysiska gestaltning och funktioner. Dessa förväntningar speglar stadskärnans syfte som ligger till grund för vad stadskärnans identitet är. Attraktivitet är någonting som är viktigt i planeringen av stadskärnans identitet och de visioner som kommunen tar upp är vad som ligger till grunden för identitetsskapandet av stadskärnan. Kommunen kan mest påverka den fysiska gestaltningen av området, men också funktionerna till viss del. I Norrcity ser vi att Örebro kommun har haft svårt att formulera och förverkliga de visioner som målas upp i dokumenten under båda perioderna Visionerna har pendlat från att handla om en återaktivering av funktionerna inom handeln genom att bygga ett multicenter, samt att försöka locka till sig fler invånare för att förändra demografin på 1970-talet, till att på 2010-talet satsa på att bli nästa Örebro Business District samt utveckla funktioner inom kultur, restauranger, caféer och pubar. Vi kan genom vår analys konstatera att Norrcitys identitet har präglats av förändringar inom handeln och konkurrensen med Södercity under de undersökta perioderna. Det som har skiljts åt är de visioner so m förväntas bidra till stadsdelens identitet.

Denna C-uppsats innefattar en studie vars syfte är att undersöka hur diskurserna kring Malmös visioner om trafik och miljö uttrycks i olika planer och styrdokument samt hur tjänstemän som arbetar med stadsplanering i staden tänker kring kombinationen av minskad biltrafik och en växande stad. Vidare undersöks relationen mellan visionen för Malmö och minskning av biltrafiken i staden, för att olika hinder i planeringsprocessen skall kunna påvisas. Studiens genomförande grundas på en dokumentstudie av Malmös planer och styrdokument, samt kvalitativa intervjuer med tjänstemän och konsulter, som dagligen arbetar med stads- och trafikplanering i Malmö.I studien framkommer att Malmö stads visioner kan bromsa vägen mot en minskad trafik. Resultaten från studien visar bland annat på problem kring att bilen fortfarande har ett visst statusvärde och att tillväxt med automatiskt ökad biltrafik ligger högst på prioriteringslistan vid planering av staden. Miljöns saknad av en egen talesman utpekas också som ett problem, samtaktörernas, och deras olika intresses, brist på en plats att mötas. / The aim of this survey is to study how visions of traffic and sustainability are framed in the municipal plans of Malmö, and how officials that work with city-planning reflect on the relation between the need of reducing car-traffic and the tendency toward a growing city. Further examines the relationship, between the city-vision and the reducing of car-traffic in the city, to point out the obstacles in the process of planning. The study is based onqualitative interviews made with officials and consultants working with city- and trafficplanning in Malmö.The result of this study shows that the car still has an important value and that the officials who work with city-planning give high priority to growth which automatically means increased car-traffic. Another problem is that the participants in the process have different interests and lack a common ground in the sense of a common discourse, leaving the environment itself with a lack of a spokesperson.

Denna C-uppsats innefattar en studie vars syfte är att undersöka hur diskurserna kring Malmös visioner om trafik och miljö uttrycks i olika planer och styrdokument samt hur tjänstemän som arbetar med stadsplanering i staden tänker kring kombinationen av minskad biltrafik och en växande stad. Vidare undersöks relationen mellan visionen för Malmö och minskning av biltrafiken i staden, för att olika hinder i planeringsprocessen skall kunna påvisas. Studiens genomförande grundas på en dokumentstudie av Malmös planer och styrdokument, samt kvalitativa intervjuer med tjänstemän och konsulter, som dagligen arbetar med stads- och trafikplanering i Malmö. I studien framkommer att Malmö stads visioner kan bromsa vägen mot en minskad trafik. Resultaten från studien visar bland annat på problem kring att bilen fortfarande har ett visst statusvärde och att tillväxt med automatiskt ökad biltrafik ligger högst på prioriteringslistan vid planering av staden. Miljöns saknad av en egen talesman utpekas också som ett problem, samt aktörernas, och deras olika intresses, brist på en plats att mötas. / The aim of this survey is to study how visions of traffic and sustainability are framed in the municipal plans of Malmö, and how officials that work with city-planning reflect on the relation between the need of reducing car-traffic and the tendency toward a growing city. Further examines the relationship, between the city-vision and the reducing of car-traffic in the city, to point out the obstacles in the process of planning. The study is based on qualitative interviews made with officials and consultants working with city- and trafficplanning in Malmö. The result of this study shows that the car still has an important value and that the officials who work with city-planning give high priority to growth which automatically means increased car-traffic. Another problem is that the participants in the process have different interests and lack a common ground in the sense of a common discourse, leaving the environment itself with a lack of a spokesperson.

The main purpose of this Bachelor´s thesis is to investigate the visions chief librarians have for their public libraries. The world around us and our way of living is changing as the society is changing ever more rapidly. This evolvement also influences the public library, its role for society and individuals, its activities and its design. The question is how the public library can face these changes and what function and role it can get and make for itself in the future. Through qualitative interviews with five chief librarians our aim is to answer the main question of this thesis: What are the visions that chief librarians on public libraries have for the public library´s future? This study also contain the role the chief librarians give the public library of today and what they mean is necessary for their visions to be achieved. Our theoretical choice fell upon Hvenegaard Rasmussen, Jochumsen and Skot-Hansens at this time new scientific model that reflect the library in relation to the concepts place, relations and space. The results showed that the chief librarians have a lot of visions. They’re not particularly revolutionary but more like a further development of the activities and role of the public library of today. The library must continue to be a meeting-place, a common ground for democracy and a central place in the local society with wide ranging activities for all citizens. Greater collaboration and integration plus being a creative platform for the users are also part of their visions. / Program: Bibliotekarie