Föreliggande rapport har genomförts i samarbete med uppdragsgivaren Café Forsnäs. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur den visuella identiteten för Café Forsnäs arbetsintegrerande sociala företag (ASF) bör se ut för att förmedla deras värdeord och vision, medmänsklighet. Studien inledes med en semistrukturerad intervju med Café Forsnäs för att få djupare inblick i företagets värdeord och vision. En visuell observation utfördes med syftet att få överblick hur andra ASF:s väljer att profilera sig. En semistrukturerad intervju utfördes med ett redan etablerat företag med sociala mål med syftet att ta reda på hur andra sociala företag ser på sin visuella identitet. Ytterligare en semistrukturerad intervju genomfördes med arbetstagande i ett företag med sociala mål. Syftet var att ta reda på om det visuella uttrycket hos ett företag var en avgörande faktor vid sökandet av praktik- eller arbetsplats. En enkätundersökning genomfördes med syftet att undersöka hur Café Forsnäs vision bäst skulle förmedlas: Ett medmänskligt, ekologiskt café på landet. Baserat på enkätundersökningen påbörjades designarbetet i nära samarbete med uppdragsgivaren. Från undersökningen har det framgått att företag med sociala mål oftast inte prioriterar sin visuella identitet. Det framkom också att det är av stor vikt för ett ASF att framstå som strukturerad och seriös gentemot myndigheter och samarbetspartners. Forskning visar att en tydlig visuell identitet bidrar till ett seriöst intryck och slutsatsen som kan dras är att ett ASF därför bör ha en visuell identitet som tydligt kommunicerar företagets vision. Den visuella identiteten skapades utifrån känslan som framkom av enkätundersökningen och utifrån diskussioner med uppdragsgivaren. / This survey is conducted in collaboration with Café Forsnäs. The purpose of the survey was to find out how the visual identity of Café Forsnäs work integration social enterprise should look to convey their value and vision, humanity. The study starts with a semi-structured interview with Café Forsnäs for a deeper insight into the company's value and vision. A visual observation was performed with the purpose of gaining an overview of how other work integration social enterprises choose to profile themselves. A semi-structured interview was conducted with an already established company with social goals with the purpose of finding out how other social enterprises look at their visual identity. A further semi-structured interview was conducted with employees in a company with social goals. The purpose was to find out if the visual expression of a company was a decisive factor in the search for an internship or workplace. A survey was conducted with the aim of exploring how Café Forsnäs vision was best served: a charitable, organic café in the country. Based on the survey, design work began in close cooperation with the client. From the survey it has been found that companies with social goals usually do not prioritize their visual identity. It also emerged that it is very important for a work integration social enterprise to appear structured and serious towards authorities and partners. Research shows that a clear visual identity contributes to a serious impression and the conclusion that can be drawn is that a work integration social enterprise should therefore have a visual identity that clearly communicates the company's vision. The visual identity was created on the basis of the visual sentiment of the questionnaire and on the basis of discussions with the client.

Föreliggande rapport har utförts i samarbete med Järfälla Atletklubb. Klubben behövde hjälp med att få riktlinjer i deras grafiska uttryck samt en uppdaterad version av deras logotyp. Järfälla Atletklubb tog hjälp av Högskolan Dalarna och författaren fick uppdraget att arbeta med klubben. Syftet med arbetet är att skapa en ny logotyp samt en grafisk profil åt klubben som sammanställts i en grafisk manual. Syftet med logotypen samt profilen är även att spegla atletklubbens kärnvärden, styrka, gemenskap och glädje. Studien har nyttjat Sless informationsdesignprocess som metod och strategi. Genom att ha fått en uppfattning om organisationen, konkurrenterna och klubbens värderingar arbetades det fram en ny grafisk profil. För metoden genomfördes det även en enkätundersökning samt ett experiment där Järfälla Atletklubb fick testa manualens användarvänlighet. Experimentet utfördes med tre av klubbens medlemmar och tillika styrelse. Enkätundersökningen syftade till att undersöka hur både medlemmar och klubbens målgrupp uppfattar den nya grafiska profilen samt om den representerar klubben och dess värdeord. Genom enkätundersökningen bekräftades det att den framtagna logotypen representerar de kärnvärden som Järfälla Atletklubb står för. Med resultatet från experimentet ska den grafiska profilen/manualen endast omfatta ett grundläggande koncept om logotyp, färg, typsnitt och bild. Manualen utformades med en kombination av text och förklarande grafik för att göra den så användarvänlig som möjligt. / This report has been conducted in cooperation with Järfälla Atletklubb. The club needed help with guidelines in their graphic expressions as well as an updated version of their logo. Järfälla Atletklub reached out to Dalarna University and the writer got the assignment to work with the club. The purpose of the work is to create a new logo and a graphic profile for the club, compiled in a graphical manual. The purpose of the logo as well as the profile is also to reflect the athletic club's core values, strength, community and joy. The study has used Sless information design process as a method and strategy. By gaining an idea of the organization, the competitors and the club's values, a new graphic profile was developed. For this study, a survey was also conducted, as well as an experiment in which Järfälla Atletklub had to test the userfriendliness of the manual. The experiment was conducted with three of the club members. The survey was aimed at investigating how both members and the club's target group perceive the new graphical profile as well as whether it represents the club and its values. The survey confirmed that the generated logo represents the core values that Järfälla Atletklubb stands for. With the result of the experiment, the graphical profile/manual should only include a basic concept about logo, color, font and image. The manual was designed with a combination of text and explanatory graphics to make it as user-friendly as possible.

DIY- “Do it Yourself” är en ny trend som går ifrån konsumtionssamhället för att istället värna om det genuina hantverket. Få studier har presenterat hur en visuell varumärkesidentitet bör utformas för att förtydliga dessa typer av verksamheter. Rapporten syftar till att undersöka hur en logotyp kan utformas för ett Hantverksföretag utifrån verksamhetens kärnvärden, för att skapa önskvärda associationer och därmed stärka varumärkets identitet. Under studien har arbetet genomförts utifrån ett “case-företag” vid namn Hantverksgården. Genom företagets kärnvärden, genuint, lantligt och idylliskt har rapporten undersökt hur en logotyp bör utformas för att reflektera verksamheten. Genom att identifiera verksamheten och söka inspiration utifrån kärnvärdena togs två logotyper fram. För att besvara syftet värderades vardera logotyp med åtta respondenter. Logotyperna undersöktes utifrån sex kriterier minnesvärd, meningsfull, älskvärd, originalitet, skalbarhet/mångsidighet/överförbarhet och utförande. Studiens visade genom att framhäva verksamhetens ursprung skapades associationer till begreppet genuint. Kärnvärdet lantligt reflekterades genom avbildade objekt kopplade till verksamheten. Genom dekorativa illustrationer kunde logotypen uppfattas som idyllisk. Kriterierna älskvärd och meningsfull visades vara de viktigaste kriterierna för att uppfylla önskvärda associationer.

Föreliggande rapport utfördes i samarbete med Josef Davidssons Eftr. Josef Davidssons säljer vedspisar och kaminer och stod vid tidpunk ten för arbetet inför en stor digital transformation. Syftet med föreliggande rapport var att skapa en ny visuell identitet och en grafisk manual genom en fallstudie över processen i ett varumärkesbyggande. Processen avsåg 6 möten med en projektgrupp från företaget och en handläggare på Almi. Utifrån informationen från mötena togs den nya visuella identiteten fram med hjälp av Sless sjustegsmodell. På mötena framkom det bland annat att kärnvärderna var Hög kompetens och trygghet, familjära och ärliga, innovativa och engagerade. Mötena gav bra underlag till framtagningen av den nya visuella identiteten och logotypen och de slutliga förslagen skapades. / This report was conducted in collaboration with Josef Davidssons Eftr. Josef Davidssons is selling cast iron stoves and fireplaces, and was at the time of this project facing a large digital transformation. The purpose of this report was to create a new visual identity and a branding manual through a case study of the process of brand building. The process was conducted into six meetings with a project team from the company and an administrator at Almi. Based on the information from the meetings the new visual identity was developed using the Sless model. The meetings revealed among other things that the core values are the high level of expertise and security, familiar and honest, innovative and committed. The meetings gave a good basis for the development of the new visual identity and logo and the finished propositions were created.

Syftet med det här projektarbetet är att undersöka betydelsen en unik visuell identitet kan ha för att kommunicera effektivt till målgruppen studenter, samt att formge den visuella identiteten. För att ge kontext till syftet utformades den visuella identiteten som ett fiktivt funktionsdrycksvarumärke. Projektet utfördes med hjälp av designprocessen samt en intervjustudie med tre fokusgrupper där totalt nio intervjupersoner deltog. Det första resultatet visade på att intervjupersonerna upplever att det i dagsläget inte finns någon funktionsdryck som är inriktad mot just studenter, något vi hade en hypotes om från projektets start. Därefter togs fyra prototyper fram som den andra fokusgruppen fick dela sina åsikter kring. Resultatet av detta visade att andra fokusgruppens upplevda samhörighet med varumärket var av stor vikt. Målet med den strategiska kommunikationen var att utstråla egenskaperna samhörighet, kunskap och att behålla koncentrationen genom den visuella identiteten. Den visuella identitet som blev mest uppskattad var illustrationer av olika universitet runt om i Sverige. Detta är unikt, skapar samhörighet med målgruppen och kommunicerar på ett sätt som inget annat varumärke gör. Den slutgiltliga feedbacken från den tredjefokusgruppen kunde också styrka att den framtagna visuella identiteten är ett bra koncept att kommunicera till studenter. Resultatet visade även på att studenter lätt lägger sin lojalitet mot andra varumärken åt sidan när en annan väl utformad unik visuell identitet som strategiskt kommunicerar konnotationer går i linje med deras egna värderingar. Genom användningen av designprocessen och med hjälp av att strategiskt kommunicera det fiktiva varumärket utifrån redan etablerade varumärken, samt resultaten från de tre fokusgrupperna, har en unik visuell identitet skapats som effektivt kommunicerar till studenter. / The purpose of this project work is to investigate the importance a unique visual identity can have for communicating effectively to the target group of students, as well as to shape the visual identity. To give context to the purpose, the visual identity was designed as a fictitious functional beverage brand. The project was carried out with the help of the design process and an interview study with three focus groups in which a total of nine interviewees participated. The first result showed that the interviewees feel that at present there is no functional drink that is aimed at students, something we had a hypothesis about from the start of the project. Subsequently, four prototypes were developed that the other focus group could share their views on. The result of the second focus group showed that the perceived affiliation with the brand was of great importance. The goal of the strategic communication was to radiate the qualities of belonging, knowledgeand to maintain concentration through the visual identity. The visual identity that was most appreciated were illustrations by various universities around Sweden. This is unique, creates belonging with the target group and communicates in a way that no other brand does. The final feedback from the third focus group couldalso prove that the developed visual identity is a good concept to communicate to students. The results showed that students easily put their loyalty to other brands aside when another well-designed unique visual identity strategically communicates connotations that aligns with their own values. Through the use of the design process and with the help of strategically communicating the fictitious brand based on already established brands, as well as the results from the three focus groups, a unique visual identity has been created that effectively communicates to students.

Today we live in a society that focuses more and more on the visual aspects. Visual identity is the most visible part of a company's communication with the outside world, yet it is relatively unexplored in the academic literature. The purpose of this paper is to investigate how consumers perceive brands based on their visual identity. The thesis will include a qualitative method, consisting of a semiotic image analysis and focus group interviews. The results show that the perception of the brand based on the visual identity depends on the expectations the consumer has about the industry. The visual identity of the chosen companies was considered refreshing, exciting and playful, which attracted consumers. But the more consumers became aware of their visual identity, the more skeptical they became. / Vi lever idag i ett samhälle som fokuserar alltmer på det visuella. Visuella identiteten är den mest synliga delen av ett företags kommunikation med omvärlden, ändå är den relativt ouppmärksammad i den akademiska litteraturen. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur konsumenter uppfattar varumärken utifrån dess visuella identitet. Uppsatsen kommer inneha en kvalitativ metod, bestående av en semiotisk bildanalys samt fokusgruppsintervjuer. Resultaten visar att uppfattningen av varumärket utifrån den visuella identiteten beror på vilka förväntningar konsumenten har på den branschen. Den visuella identiteten hos de valda företagen uppfattades som uppfriskande, spännande och lekfullt, vilket attraherade konsumenterna. Men ju mera konsumenterna tog del av deras visuella identitet, desto mera skeptiska blev de.

I denna studie undersöks nya interaktiva möjligheter för veckotidningen Hemmets Journal på plattformen iPad, genom en analys av Hemmets Journals visuella identitet, inför en identitetsöverföring från tryckt till digital plattform. Arbetet mynnade ut i en interaktiv prototypdesign, på en mer avancerad upplevelse- och användaranpassad nivå än Hemmets Journals befintliga och mindre användarvänliga digitala tidning. Prototypens användarvänlighet och designens igenkänningsbarhet för äldre teknikanvändare mättes genom testsessioner och kvalitativa intervjuer, med användare inom Hemmets Journals målgrupp.

Att ett bra varumärke kräver en tydlig visuell identitet råder inget tvivel om, men vad innebär det i praktiken? Syftet med föreliggande studie var att undersöka tech startups uppfattning om värdet av den visuella identiteten. Genom semi-strukturerade djupintervjuer med nio respondenter från nio olika tech startups, samt en affärscoach, undersöker studien således hur tech startup värderar den visuella identiteten i förhållande till hur de hittills har arbetat med den. Den generella uppfattningen, utifrån intervjuerna, visade att den visuella identiteten är viktig. Samtliga respondenter har uppdaterat den visuella identiteten en eller ett flertal gånger med anledning av att den visuella identiteten har vuxit fram med tiden. I studien framkom det även att tech startups, vars grundare hade en bakgrund inom design eller kommunikation, hittat sin visuella identitet tidigt även om enklare uppdateringar har genomförts. Trots att samtliga respondenter understryker vikten av den visuella identiteten betonar de emellertid vikten av att inte kunna mäta design. Då startups i allmänhet, men tech start synnerhet, har begränsat med resursers ses det som en risk att prioritera det visuella, vilket bidrar till att tech startup istället fokuserar på andra områden som är mer akuta än den visuella identiteten. / There is no doubt that a great brand requires a clear visual identity, but what does it mean in practice? The objective of this study was to investigate the tech startups perception of the value of the visual identity. Through semi-structured interviews, with nine respondents from nine different tech startups, as well as a business coach, the study analyses how tech startups evaluate the visual identity in relation to how they have been working with it. The general view, based on the interviews, showed that the visual identity is important, where all respondents have updated the visual identity one or several times thus, the visual identity has evolved over time. The study also revealed that tech startups whose founders had a background in design or communication found its visual identity on a early stage, albeit smaller updates have been done. Although all respondents emphasize the importance of the visual identity, they see measureability of design, as a problem. As startups in general, but tech startups in particular, have limited resources, prioritizing the visual identity is seen as a risk. Therefor tech startups tend to prioritize other aspect above the visual identity.

Companies are required to have the ability to be attractive because of today's intense market. They have to constantly make sure that their visual elements and graphic profile are related to the current market conditions. Furthermore the market are placing higher demands on how companies expose their brands and quite often the companies have to do a rebrand to keep their brand relevant. To do this, companies often have to hire an external party, such as an external advertising- or media agency. The purpose of this study is to investigate what causes a rebranding and how the external agencys are working with the process. The study also examines which factors the agencies take into account when designing a new visual identity and whether it's important to preserve certain core elements from the previous visual identity. This is investigated based on following questions: "What are the reasons to why a company chooses to do a rebrand?", "What do external agencies take into account when designing a new visual identity?" and "Is it important to maintain graphic elements from the previous visual identity?". To answer the questions, the researchers have applied a qualitative study where semi-structured interviews have been implemented. Theory is based on secondary sources and previous research that deals with the area of rebranding, visual identity and the different elements of identity. The reasons to rebranding can be different. The study also shows that some companies have a visual identity that does not interact with their products or services, which is the reason to rebranding. In summary, the external agencies take into account many of the aspects surrounding the design that are brought up by previous research, but the study also adds new perspectives. / Dagens marknad kräver att företagen behöver ha förmågan att vara attraktiva. Företagen behöver ständigt se till att deras visuella element och grafiska profil förhåller sig till de nuvarande marknadsförutsättningarna. Marknaden ställer högre krav på hur företag exponerar sina varumärken och många gånger behöver företagen genomgå en rebranding för att hålla sitt varumärke relevant. Ofta behöver företag anlita en extern part för att genomföra rebranding, denna hjälp kan i dessa fall komma från en extern reklam- eller mediabyrå. Syftet med studien är att undersöka vad som är orsaken till rebranding och hur externa byråer arbetar med processen. Studien undersöker även vilka faktorer byråerna tar hänsyn till i utformande i utformandet av en ny visuell identitet samt om det är viktigt att bevara kärnelement från den tidigare visuella identiteten. Detta genom att utgå från frågeställningarna "Vilka är orsakerna till att ett företag väljer att göra en rebranding av sitt varumärke?", "Vad tar externa byråer hänsyn till vid utformandet av en ny visuell identitet?" samt "Är det viktigt att bevara grafiska element från den tidigare visuella identiteten?". För att besvara frågeställningarna har forskarna tillämpat en kvalitativ studie där intervjuer med utvalda respondenter från tre externa byråer har genomförts. Intervjuerna var semistrukturerade och byggde på öppna frågor som möjliggjorde för väl utvecklade svar. Teori grundas på sekundärkällor och tidigare forskning som handlar om området rebranding, visuell identitet och identitetens olika element. Studiens slutsats visar att de externa byråerna arbetar olika med rebranding. Vissa byråer väljer att ta stor hänsyn till det tidigare existerande varumärket medan andra vågar vara helt nytänkande. Orsakerna till rebranding kan vara relativt skilda och studien indikerar på en ytterligare faktor som handlar om att vissa företag har en visuell identitet som inte samverkar med deras produkter eller tjänster. De externa byråerna tar hänsyn till många av de aspekter kring utformandet som tidigare forskning behandlar. Det framkommer även att företagets logotyp ska laddas med värde och behov. Byråerna tillför också idén om att skapa mönster, piktogram och illustrationer, målet med dessa grafiska element är att de ska kunna associeras lika starkt till varumärket som företagets logotyp gör.

In today’s world, using social media is part of many people’s daily routine. As many consumers exists on social media, the networks have become attractive marketing channels for brands around the world. To stand out in the crowd of companies and become more recognisable among consumers, brands can implement a consistent brand identity across their communication channels. This study examines the importance of brand identity for Swedish micro and small book publishers (MSPs) on social media, in order to find out how the use of brand identity on social media impacts their businesses. To accomplish this, four respondents from book publishing companies were interviewed to learn how developed their companies’ brand identities are, how they market their business on social media, and what they think is most important about brand identity and social media marketing. The results from this empirical research were then categorised according to qualitative content analysis. Through analysis, it was concluded that the companies themselves find brand identity important, but that they implement it differently. It was also concluded that the most important part of brand identity on social media is the companies’ tone of voice and brand personality, and that these parts steer the visual identity. So, in conclusion, brand identity is important for Swedish MSPs on social media, but it does not have to be fully developed to be effectful. / I dagens samhälle är användningen av sociala media en del av många människors dagliga rutin. På grund av att många konsumenter finns på sociala medier har nätverken blivit attraktiva marknadsföringskanaler för varumärken runt om i världen. För att stå ut bland alla företagen, och bli mer igenkännliga för konsumenter kan varumärkena implementera en konsekvent varumärkesidentitet på sina kommunikationskanaler. Denna studie undersöker betydelsen av varumärkesidentitet för svenska mikro och små bokförlag (MSP:er) på sociala medier, för att ta reda på hur användningen av varumärkesidentitet på sociala media påverkar deras verksamheter. För att åstadkomma detta intervjuades fyra respondenter från bokförlag, detta för att granska hur utvecklade deras förlags varumärkesidentitet är, hur de marknadsför sitt varumärke på sociala medier, och vad de tycker är viktigast med varumärkesidentitet och marknadsföring på sociala medier. Resultaten från denna empiriska undersökning kategoriserades sedan enligt kvalitativ innehållsanalys. Analysen ledde till slutsatsen att företagen själva tycker att varumärkesidentitet är viktigt, men att de implementerar det på olika sätt. Resultatet visade också att den viktigaste aspekten av varumärkesidentitet är företagens röst och varumärkespersonlighet, och att dessa delar styr hur den visuella identiteten ser ut. Sammanfattningsvis visade resultatet att varumärkesidentitet är viktigt för svenska MSP:er på sociala medier, men den behöver inte vara fullt utvecklad för att vara effektiv.