Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vad den matematikdidaktiska forskningen skriver om att använda GeoGebra för att grafiskt representera funktioner och ekvationer i R^2 och R^3. Litteraturstudien fokuserar på att visa hur grafiska representationer med GeoGebra möjligtvis kan utveckla matematikundervisningen för såväl lärare som elever. Litteraturstudien är således av utforskande karaktär och 17 källor har analyserats. Litteraturstudien visar att matematikdidaktisk forskning om dynamiska geometriprograms (DG) roll i undervisningen fokuserar på geometri, medan matematisk analys hamnar i bakgrunden. Verksamma och blivande gymnasielärare förefaller se GeoGebras potential sträcka sig utöver geometriområdet. Dock kan lärare som ser GeoGebra som enbart ett DG missa att utnyttja dess algebraiska funktioner. Vidare så kan grafiska representationer med DG utveckla matematikundervisningen till att avancerad och tillämpad matematik behandlas mer. Slutligen så lyfts fram att pekdon till datorer styrs på 2D underlag vilket begränsar den dynamiska kontrollen av tredimensionella matematiska objekt. / The purpose of this literature review was to examine what mathematics education research writes about using GeoGebra for making graphical representations of functions and equations in R^2 and R^3. The literature review focuses on how graphical representations with GeoGebra possibly could evolve mathematics education for both teachers and students. Therefore, the literature review is explorative and 17 sources has been analysed. The result of the review indicates that mathematics education research of dynamic geometry systems (DGS) role in education, focuses on the teaching of geometry, while other topics are left in the background. Active and prospective teachers seem to see a potential in using GeoGebra that goes beyond the teaching of geometry. However, teachers who see GeoGebra as simply a DGS might not take advantage of its algebraic functions. Furthermore, graphical representations with DGS could evolve mathematics education to involve advanced and applied mathematics to a higher degree. Finally, pointing devices for computers are controlled on a 2D surface and limits the dynamic control of 3D mathematical objects.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några gymnasielärare ser på användandet av grafritande digitala verktyg i gymnasieskolans matematikundervisning. De forskningsfrågor som ställs är vilka möjligheter och svårigheter ser lärarna i användandet av grafritande digitala verktyg i matematikundervisningen? Hur anser lärarna att grafritande digitala verktyg används i deras matematikundervisning? Metoden som används har haft en kvalitativ ansats och bestått av semistrukturerade intervjuer med sex matematiklärare som arbetar på gymnasiet. Lärarna uppger i resultatet att de använder dessa verktyg för att synliggöra begrepp och egenskaper samt för att visa hur verktygen fungerar och när de kan användas. De har uppgett att de används för att visa på relationen mellan olika representationer och i samband med bedömningssituationer. Slutsatserna visar att de möjligheter som lärarna nämner för att använda grafritande digitala verktyg är att främja den matematiska förståelsen, att man spar tid genom att rita digitalt och att eleverna får en ökad motivation. De svårigheter som framkommit är att lärarna kan ha en bristande IT-kompetens, att eleverna kan finna det svårt att använda de grafritande digitala verktygen och hur dessa ska användas på gymnasiet eller inte med tanke på hur högskolan ställer sig användandet av grafritande hjälpmedel.

Visuella representationer är hjälpmedel som används av såväl yrkesverksamma matematiker som högpresterande elever. Visuella representationer är en grundläggande faktor till ett lyckat utfall i geometrisk problemlösning. Samtidigt visar forskning att visuella representationer sällan får utrymme inom geometrisk problemlösning. Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på vad forskning säger om utvecklingen av den geometriska problemlösningsförmågan, och mer specifikt, att besvara frågeställningen: Vilken betydelse har visuella representationer för grundskoleelevers geometriska problemlösningsförmåga? För att besvara frågeställningen och uppnå litteraturstudiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om grundskoleelevers visuella representationer i geometrisk problemlösning. Vårt resultat visar att betydelsen för visuella representationer är stor för ett lyckat utfall i geometrisk problemlösning. Samtidigt bygger denna litteraturstudie endast på internationella studier vilket försvårar överförbarheten till den svenska skolan. Det finns även frågeställningar kring trovärdigheten och förmågan att kunna dra slutsatser kring vissa forskningsresultat då endast ett litet urval av elever undersöks. Fortsättningsvis föreslås att denna litteraturstudie ligger till grund för fortsatt forskning kring vilka anpassningar som är mest gynnsamma för att utveckla undervisningen av elevers visuella representationer av geometrisk problemlösning. Det föreslås även att ny forskning undersöker visuella representationers betydelse inom andra områden i matematiken. Konsekvenserna av denna litteraturstudie blir att se över undervisningen av geometrisk problemlösning och att fokusera på att skapa en lärmiljö där visuella representationer får mer utrymme.

No description available.

Den här studien syftar till att undersöka hur gymnasieelever tolkar visuella representationer av magneter som förekommer i läroböcker i gymnasiet. Genom observationer av elever som löser uppgifter undersöks elevernas tolkningar av representationer som förekommer i fysikundervisning. Data analyseras tematiskt och en induktiv analys görs inom varje tema. Huvudresultaten är att i) eleverna använder spontana metaforer för att förklara magnetiska fenomen samtidigt som de väljer förklaringsmodeller som innehåller elektriska laddningar, samt att ii) eleverna uppfattar flera olika meningsförmedlande faktorer hos magneter i visuella representationer. I mångtydiga visuella representationer av magneter använder eleverna olika huvudsakliga strategier för att analysera representationerna vilket kan leda till motstridiga tolkningar beroende på hur den visuella representationen är utformad. Elevernas spontana metaforer för att beskriva orsaken till permanentmagneters magnetism riskerar att leda till förklaringsmodeller baserade på elektriska laddningar, vilket i sin tur kan ge en bristande insikt i att magnetism hos permanentmagneter är en materialegenskap. Dagens snabba utveckling av magnetiska tillämpningar, såsom magnetiska hårddiskar och magnetiska motorer i elbilar, gör att fysikämnet behöver lyfta aspekter av hållbar utveckling kopplat till magnetiska material då dessa är en ändlig resurs.

Syftet med undersökningen är att belysa och exemplifiera hur NO-undervisningen kan bli mer elevcentrerad utan att tappa kunskapsinnehåll. Syftet har specificerats genom forskningsfrågan: Hur påverkar genomtänkta lärardemonstrationer i NO-undervisningen elevernas provresultat?   Undersökningsgruppen består av sex klasser i grundskolans högstadium. Klasser som på schemat har fysik (tryck) i årskurs 7 samt kemi (syror och baser) i årskurs 8. Undervisningen (interventionen) fokuserade lärardemonstrationer med elever som assistenter kombinerat med övertänkta diskussionsfrågor. Eventuell utveckling av kunskapsnivån skattades med kvantitativa mått på grundval av skriftliga prov före och efter undervisningen. Prov som bedömdes med ledning av de nationella provens A, C och E bedömningsmallar. En signifikant förbättring konstaterades (p <0,05 via t-test) mellan prestation på prov efter jämfört med före interventionen. Inga generella slutsatser dras men för den aktuella undersökningsgruppen antas den genomförda (teoretiskt grundade) interventionen öka elevernas motivation och bidra till ett mer elevaktivt klassrumsklimat.

Det framkommer att matematik är ett utmanande skolämne. Då ett flertal elever kämpar med att ta till sig matematikundervisningen ser vi det som angeläget att undersöka hur lärare, genom ledning och stimulans, kan främja elevers matematiklärande. Det finns en rad olika tillvägagångssätt som kan användas för att skapa en främjande matematikundervisning. Vi har dock valt att avgränsa studien till användandet av visuella representationer (VR), vilket grundas i tidigare forskning som visar på den positiva effekten som VR kan ha på elevers matematiklärande. Syftet med denna studie är därmed att öka kunskapen om lärares inställning till VR, hur de förbereder detta stöd för elever och hur de använder VR i sitt arbete med elever. Förhoppningarna är att resultatet ska bidra med värdefull kunskap inom detta område, vilken i sin tur kan främja elevers matematiklärande och leda till ökad måluppfyllelse i matematik. Studien genomfördes genom en enkätundersökning där respondenternas svar analyserades både kvantitativt och kvalitativ i en mixad metod. Resultatet visar att lärare har vetskap om de positiva effekter som arbete med VR kan medföra och lärarna är generellt positiva till användandet av VR som en undervisningsstrategi för att konkretisera matematiken för alla elever, inte enbart de elever som befinner sig i matematiksvårigheter. Resultatet visar dock även att majoriteten av lärarna önskar att de kunde använda sig av VR i högre utsträckning än vad de i dagsläget gör. Här kan en implikation av studien vara att lärare i högre utsträckning behöver specialpedagogiskt stöd och även fortbildning i användandet av VR för att arbetet med VR ska bli så effektivt som möjligt och därmed kunna stödja eleverna i deras matematikutveckling.

Studiens syfte är att undersöka vilka visuella representationer av genus som elever möter i bilder och leksaker på fyra fritidshem, samt analysera dess möjligheter och begränsningar för elevernas utforskande av könsidentitet och könsnormer. Följande frågeställningar har formulerats: Vilka representationer av genus möter eleverna på fritidshemmet? Vilken variation inom genus blir möjlig för eleverna att utforska genom de visuella representationerna? För studien används en kvalitativ metod, där empirin har samlats in genom systematiska observationer med hjälp av ett observationsschema. Tolkningen av de visuella representationerna har skett med inspiration av semiotik och resultatet analyserats ur ett genusperspektiv. Resultatet beskriver ett feminint, maskulint och neutralt genus, där variationer inom varje kategori förekommer, men inte är särskilt vanliga. Däremot understryker det visuella i många fall stereotypa föreställningar om kvinnligt och manligt. Detta diskuteras kritiskt utifrån vilka konsekvenser och hinder det kan medföra för elevernas utforskande av genus och fritidshemmets värdegrundsarbete. Författarna diskuterar vikten av att se det visuella materialet som ett pedagogiskt verktyg, men tar även upp aspekter kring studiens begränsningar, samt föreslår vidare forskning inom området.

Verksamma matematiker och forskare menar att matematiken i grunden handlar om problemlösning. Problemlösning inom geometri är samtidigt ett gynnsamt område som möjliggör att samtliga fem matematiska förmågor som framkommer i grundskolans läroplan kommer till användning. Visuella representationer lyfts fram som ett viktigt verktyg i val av problemlösningsstrategi. Samtidigt visar tidigare internationell forskning att visuella representationer har en stor påverkan på elevers problemlösningsförmåga. Dessutom finns en avsaknad av svensk forskning inom området vilket bidrar till denna studies relevans. Syftet med denna studie är att undersöka och bidra med kunskap om hur visuella representationer används i matematikundervisning, och mer specifikt, att besvara frågeställningarna: Hur värderar lärare visuella representationer i matematikundervisningen? Hur arbetar lärare med och hur resonerar de kring visuella representationer i matematikundervisningen? Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte genomfördes sex lärarintervjuer med verksamma lärare på en F-5 skola i södra Sverige. Intervjuerna har därefter analyserats utifrån en induktiv ansats. Resultatet visar att visuella representationer används på ett varierat sätt och har en betydande roll i matematikundervisningen. Tillsammans med tidigare forskning konkluderades även att visuella representationer kan bidra till att hjälpa elever på olika kunskapsnivåer inom matematiken. I arbetet med visuella representationer framkommer läraryrkets tidsbegränsning problematisk. Samtidigt poängteras att tidsbegränsningen inte bör gå ut över undervisningskvaliteten. En viss avsaknad av visuella representationer i de läromedel som lärarna hade till förfogande uppdagas. En didaktisk implikation av det här är således att lärare inför val av läromedel bör se över hur mycket utrymme visuella representationer ges i olika läromedel och delvis basera sitt val utifrån detta.

The aim is to examine how students with attention difficulties may demonstrate their mathematical understanding through visual representations. A curiosity about how students think about mathematics, national tests and Concepts cartoons has also permeated the study.   With help of observations combined with interviews and actively work for a week, the study shows an idea of how visual representations can help students with concentration difficulties to stay focused on their tasks.   I chose a selection of pupils to do some mathematical tasks from the national tests which they had not been able to solve before. Now in the form of Concepts cartoons, which I designed, they managed to solve the same mathematics data. In my study treatment and interaction reveals as key pillars for a successful educational work with the students with concentration difficulties. Thus, all pupils who previously have been unable to solve these assignments on the National test were now able to show their mathematical understanding supported by visual representations. / Syftet var att undersöka hur elever med koncentrationssvårigheter kan visa sin matematiska förståelse med hjälp av visuella representationer inspirerade av Begreppsbubblor. En nyfikenhet kring hur elever tänker om matematik, nationella prov och Begreppsbubblor har också genomsyrat studien. En av mina frågeställningar rör även hur lärare bemöter koncentrationssvaga elever i verksamheten.   Med hjälp av observationer och intervjuer med undervisande lärare fick jag en bild av hur visuella representationer kan hjälpa koncentrationssvaga elever att behålla fokus på sina uppgifter och vilken roll lärarens bemötande har.   Jag valde att låta ett urval elever göra om några textuppgifter från de nationella proven, som de inte klarat tidigare, men nu med stöd av Begreppsbubblor, som jag själv konstruerat. I studien framkommer bemötande och interaktion som viktiga grundpelare för ett lyckat pedagogiskt arbete med koncentrationssvaga elever. Samtliga elever som inte klarat av de valda textuppgifterna på det nationella provet kunde med stöd av visuella representationer visa sin matematiska förståelse och därmed lösa uppgifterna.