El propósito del estudio es comprobar la existencia de una relación entre la motivación en el trabajo y el compromiso organizacional en una muestra de asesores de venta (n= 140) del rubro de seguros de Lima Metropolitana. Se aplicó la escala de Motivación en el trabajo-MAWS, la cual considera las dimensiones motivación intrínseca, regulación identificada, regulación introyectada, regulación externa y desmotivación, y escala de Compromiso Organizacional de Meyer y Allen que desarrolla al compromiso afectivo, compromiso de continuidad y compromiso normativo. Se encontraron correlaciones significativas entre compromiso y motivación, así como también en la edad. A diferencia del tiempo de servicio, el cual no obtuvo resultados significativos. Finalmente, se realizó un análisis comparativo según sexo y nivel educativo encontrando diferencia tanto positivas como negativas. / The purpose of the study is to verify the existence of a relationship between motivation at work and organizational commitment in a sample of sales consultants (n = 140) of the insurance area of ​​Metropolitan Lima. The Motivation at work-MAWS scale was applied, which considers the dimensions intrinsic motivation, identified regulation, introjected regulation, external regulation and demotivation, and Meyer and Allen's Organizational Commitment scale that develops the affective commitment, commitment of continuity and regulatory commitment. Significant correlations were found between commitment and motivation as well as age. Unlike the time of service, which did not obtain significant results. Finally, a comparative analysis was carried out according to sex and educational level, finding both positive and negative differences. / Tesis

Syftet med studien var att undersöka hur upplevelsen av daglig feedback från chefer och medarbetare (feedbackmiljö) är relaterad till arbetsmotivation samt om det var några av dimensionerna i feedbackmiljön som hade större betydelse för arbetsmotivationen. Studien var kvantitativ och en digital enkät användes som mätinstrument. Enkäten var baserad på frågor från Feedback Environment Scale (FES) och QPSNordic, där FES användes för att mäta feedbackmiljön och QPSNordic för att mäta arbetsmotivation. Enkäten delades på sociala medier och genererade 75 enkätsvar. Analyserna genomfördes i SPSS och studiens resultat visade att det fanns ett flertal positiva samband mellan arbetsmotivation och feedbackmiljö samt att upplevelsen av daglig feedback från chefer är mest centralt när det kommer till arbetsmotivation. Det var dock endast framförande av feedback från källan chef som signifikant predicerade arbetsmotivation.

This is a study within the area of computer science and industrial engineering and management, with focus on human computer interaction and management. The focal point for the thesis is work motivation with a digital approach; the possibilities of creating a digital tool that can increase sales employees’ motivation. The motivational effect of the physical Sales Bell, a tool used widely to motivate employees within sales, has been the basis of this project. A qualitative data gathering has been used to determine which functions and features the equivalent digital tool should possess. The collected data has also been the basic for creating personas and scenarios displaying the needs and potential use of the product. The agile design process has involved user-based testing and evaluations in order to develop an optimal design proposal and gain further understanding how the user perceives and interacts with the features and functions. The final prototype is presented together with a detailed specification of both interface design, software requirements and the estimated development cost. Thecase study and testing process has focused on the start-up telecom company Telness. / Det här är en studie inom området datavetenskap och industriell ekonomi, med fokus på människa-dator interaktion. Avhandlingens kärna är hur ett digitalt verktyg kan öka anställdas motivation på arbetsplatsen. Motivationseffekten från den fysiska säljklockan, ett känt motivationsverktyg inom säljverksamhet, har varit studiens utgångspunkt. En kvalitativ datainsamling med säljare som population har använts för att analysera och bestämma vilka funktioner ett motsvarande digitalt verktyg bör ha för att uppnå en motiverande effekt. Datainsamlingen har också fungerat som en bas vid skapandet av personas och scenarios, vilka visar vilka behov och vilken användning produktens framtida användare potentiellt kommer att ha. Den agila designprocessen har bestått av användarcentrerade tester och evalueringar som använts för att utveckla ett optimalt designförslag och få djupare förståelse för hur användare uppfattar och interagerar med prototypens funktioner. Den slutgiltiga prototypen presenteras tillsammans med en detaljerad specifikation innehållande gränssnittets design, krav på mjukvaran samt estimerad kostnad för att utveckla och integrera produkten i en säljverksamhet. För fallstudie och testprocess har start-up telekomföretaget Telness använts.

Syftet med studien var att undersöka hur upplevelsen av olika arbetssituationer predicerar arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation hos handelsanställda. Arbetssituationerna utgjordes av hygienfaktorerna ledarskap och tidsupplevelse samt motivationsfaktorerna individuella inre upplevelser och autonomi från Herzbergs tvåfaktorteori. I studien deltog 83 anställda inom branscherna butik, lager, e-handel och frisör. Studien konstruerades med en kvantitativ ansats, och data samlades in via en elektronisk enkät. Enkätformuläret konstruerades med hjälp av mätinstrumenten Short Index of Job Satisfaction (SIJS), Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale (WEIMS) och Work Experience Measurement Scale(WEMS). Två multipla linjära regressioner genomfördes för att besvara studiens frågeställningar. Resultatet påvisade att variansen i motivationsfaktorn individuella inre upplevelser bidrar till störst del för att predicera både arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation. Variansen i hygienfaktorn tidsupplevelse påvisades även bidra signifikant för att predicera arbetstillfredsställelse. Resterande variabler visade inga signifikanta bidrag för att förklara arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation. Slutsatsen är att variansen i individuella inre upplevelser hos handelsanställda inom branscherna som undersökts bidrar mest till att förklara variansen i både arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation. Detta stöds till viss del av Herzbergs tvåfaktorteori, och annan tidigare forskning. Avslutningsvis diskuterades förslag på framtida forskning, styrkor och svagheter med studien samt praktiska implikationer från den kunskap som givits.

Det har skett en stor ökning av distansarbetet i samband med Covid-19 pandemin. Ekonomyrket är ett av de yrken som har haft möjlighet till denna omställning från kontorsarbete till distansarbete. Att arbeta på distans ställer prov på den anställde och dennes motivation.  Syftet med studien är att bidra till förståelsen för hur redovisningsekonomer upplevt omställningen från traditionellt kontorsjobb till distansarbete och hur det har påverkat arbetsmotivationen.  För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts där tio redovisningsekonomer i södra Sverige intervjuades. Empirin analyserades sedan med koppling till Self-determination theory och Herzbergs tvåfaktorsteori för att besvara frågeställningarna.  Studiens visar att det har varit en stor omställning av arbetsmiljön för redovisningsekonomer vid distansarbete. Det har visat en stor påverkan på arbetsmiljön och således på motivationen, där inre motivationsfaktorer var av större vikt vid arbete på distans. / There has been a large increase in telework due to the Covid-19 pandemic. The economist is one of the professions that has had the opportunity for this transition from office work to telework. Teleworking presents challenges to the employee and his motivation. The purpose of this study is to contribute to the understanding of how economists have experienced the transition from traditional office work to telework and how it has affected their work motivation. To achieve the purpose of the study, a qualitative method was used where ten accounting economists in southern Sweden were interviewed. The empiric was then analyzed in connection with Self-determination theory and Herzberg's two-factor theory to answer the questions. The study shows that there has been a major change in the work environment for accounting economists in teleworking. It has shown a great impact on the work environment and thus on motivation, where internal motivational factors were of greater importance when working at a distance.

Personer födda mellan år 1996 och 2012 tillhör generation Z och det är den generation som nu ska inta arbetsmarknaden. Det är av stor vikt för arbetsgivare att förstå vilka faktorer som personer från generation Z motiveras av för att öka sina möjligheter att attrahera och behålla den nya generationen. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka avgörande faktorer vid val av arbete kopplat till arbetsmotivation hos generation Z. Studien utredde även om skillnader mellan män och kvinnor förelåg. En enkätundersökning användes som forskningsmetod och data samlades in genom ett icke-slumpmässigt urval. Totalt deltog 156 kvinnor och 99 män från universitet/högskolor runt om i Sverige som studerar tredje året på ett treårigt ekonomprogram. Enkäten bestod till mestadels av slutna frågor, där huvudfrågan om faktorernas betydelse vid val av arbete skulle besvaras med hjälp av en likertskala. Undersökningen utgick från självbestämmande för att analysera arbetsmotivation utifrån inre och yttre faktorer. Resultatet visade att intressanta och roliga arbetsuppgifter, personlig utveckling och förbättring samt hög lön var de motivationsfaktorer som har störst betydelse för generation Z vid val av arbete. Resultatet visade även att det fanns en skillnad i hur män och kvinnor resonerar kring inre och yttre motivation. En slutsats som kunde dras är att de inre motivationsfaktorerna väger tyngre än de yttre för generation Z. Uppsatsens språk är svenska. / People born between the years 1996 and 2012 belong to generation Z and it is the generation that will now occupy the labor market. It is of great importance for employers to understand what factors motivate people from Generation Z in order to increase their chances of attracting and retaining the new generation. The purpose of this essay is to examine crucial factors in job selection related to work motivation among Generation Z. The study also investigated whether there were differences between men and women. A survey was used as the research method, and data was collected through a non-random sampling. A total of 156 women and 99 men from universities/colleges across Sweden, who were in their third year of a three-year economics program, participated. The survey mostly consisted of closed-ended questions, where the main question about the importance of factors in job selection was to be answered using a Likert scale. The study focused on self-determination to analyze work motivation based on internal and external factors. The results showed that interesting and enjoyable tasks, personal development and improvement, and high salary were the motivational factors that held the greatest significance for Generation Z in job selection. The results also indicated a difference in how men and women reason about internal and external motivation. One conclusion that could be drawn is that the internal motivational factors carry more weight than the external ones for Generation Z. The language of the essay is Swedish.

En kvalitativ studie om hur mellanchefer påverkar medarbetarnas arbetstillfredsställelse vid distansarbete har genomförts utifrån 12 semistrukturerade intervjuer. Frågeställningarna har utgått ifrån att besvara hur mellanchefer motiverar sina medarbetare vid distansarbete, och hur arbetsmotivationen påverkas av relationer och kommunikation. De teoretiska utgångspunkterna som denna studie har förhållit sig till är Maslow och Herzbergs motivationsteorier. Teorierna har visat att medarbetarnas arbetstillfredsställelse påverkas av hur relationen och kommunikationen till mellanchefen ser ut, och påverkar därför i sin tur den upplevda arbetsmotivationen. I frågan om relationer har även tillit varit ett väsentligt begrepp. Under referensramen har det även diskuterats om det transformativa ledarskapet, som är dominerande i forskningen kring distansarbete. Utifrån studiens analys har sex övergripande teman tagits fram för att besvara frågeställningarna. (1) tydlighet i kommunikationen för att slippa missförstånd, (2) öppenhet, (3) lyhördhet, att lyssna på vad medarbetarna behöver, (4) ta initiativ till individuell kommunikation, (5) bidra till känslan av gemenskap och att vara del av en “kontext” och (6) visa tillit till sina medarbetare. Slutsatsen är att mellanchefer påverkar medarbetarnas arbetstillfredsställelse genom att etablera en god relation till sina medarbetare. För att etablera en god relation kräver det god kommunikation, vilket i sin tur leder till att mellanchefen kan påverka arbetsmotivationen. När en medarbetare upplever arbetstillfredsställelse, bidrar det till arbetsmotivation. Det innebär i sin tur att relationen och kommunikationen påverkar arbetsmotivationen på det viset. / A qualitative study on how middle managers influence employees' job satisfaction when working remotely has been carried out from 12 semi-structured interviews. The questions were based on answering how middle managers motivate their employees when working remotely, and how work motivation is affected by relationships and communication. The theoretical starting points to which this study has related are Maslow's and Herzberg's motivational theories. The theories have shown that employees' job satisfaction is affected by what the relationship and communication with the middle manager looks like, and thus affects the perceived work motivation. In the matter of relationships, trust has also been an essential concept. Under the frame of reference, there has also been discussion about transformative leadership, which is dominant within the research on remote work. Based on the study's analysis, six overarching themes have been developed to answer the research questions. (1) clarity in communication to avoid misunderstandings, (2) openness, (3) responsiveness, listening to what the employees need, (4) taking the initiative for individual communication, (5) contributing to the feeling of community and being part of a "context" and (6) show trust in their employees. The conclusion is that middle managers influence employees' job satisfaction by establishing a good relationship with their employees. In order to establish a good relationship, good communication is required, which in turn leads to the middle manager being able to influence work motivation. When an employee experiences job satisfaction, it contributes to work motivation. Thus it demonstrates that the relationship and communication between middle manager and employee affect work motivation. The essay's language is Swedish.

La investigación pretende determinar si la motivación influye en la satisfacción de los colaboradores del área de atención del cliente en la empresa Claro en Chiclayo. La muestra para el presente estudio son 42 colaboradores de las dos sedes principales de Claro en la ciudad. Para alcanzar el objetivo se realizó dos cuestionarios creados por Pang y Lu (2018) para medir la motivación organizacional y la satisfacción laboral. Como conclusión según las percepciones dieron como resultado que en cuanto a las dimensiones pertenecientes a la variable Motivación denotan una tendencia hacia la categoría “De acuerdo”. Por su parte, las dimensiones pertenecientes a la dimensión Satisfacción, tienen una media considerablemente superior a la media, siendo así que las percepciones de los colaboradores denotan una tendencia hacia la categoría “Satisfecho”. En términos generales, se determinó una influencia positiva entre la motivación organizacional y la satisfacción laboral. Esto evidenciado, principalmente, por la percepción de los colaboradores, afirmando y validando así, la hipótesis que se presentó en este estudio. / The research aims to establish if motivation influences the satisfaction of employees in the customer service area at Claro in Chiclayo. The sample is for this study is 42 employees from Claro's two main offices in the city. To achieve the objective, two questionnaires created by Pang and Lu (2018) were applied to measure organizational motivation and job satisfaction. The results according to the perceptions showed that regarding the dimensions belonging to the Motivation variable they denote a trend towards the category “Agree”. On the other hand, the dimensions belonging to the Satisfaction dimension, have an average considerably higher than the average, and thus the perceptions of the collaborators denote a trend towards the “Satisfied” category. In general terms, a positive influence was determined between organizational motivation and job satisfaction. This evidenced, mainly, by the perception of the collaborators, thus confirming and validating the hypothesis that was raised in this study.

En la presente investigación se planteó como principal objetivo determinar la relación entre la motivación laboral y el compromiso organizacional en los colaboradores de esta municipalidad; mientras que a nivel específico se propuso; identificar el nivel de motivación laboral, compromiso organizacional y determinar la relación entre las dimensiones de la motivación laboral y el compromiso organizacional. Para ello, se tomó en cuenta un diseño metodológico no experimental - transversal, enfoque cuantitativo y nivel descriptivo, donde fue necesaria la participación del total de trabajadores de esta entidad, es decir 102 personas. Se empleó el cuestionario para recolectar datos, bajo los aportes teórico de Xu (2022), quien considera seis pilares fundamentales para estudiar la motivación laboral dentro del sector público y de Fonseca et al. (2019) para medir el compromiso organizacional. Como principales hallazgos, se identificó que el 58,8 % de los trabajadores municipales tiene niveles medios de motivación laboral y el 50,0 % muestra un compromiso medio. A nivel integral, se llegó a la conclusión de que efectivamente ambas variables se encuentran correlacionadas (sig.:,041; r:,203), lo cual induce a que la institución necesita mejorar los niveles de motivación de sus miembros para alcanzar un mayor compromiso de su parte. / The main objective of this research was to determine the relationship between work motivation and organisational commitment in the employees of this municipality; while at a specific level it was proposed to identify the level of work motivation, organisational commitment and to determine the relationship between the dimensions of work motivation and organisational commitment. For this purpose, a non-experimental - transversal methodological design, quantitative approach and descriptive level was used, where the participation of all the workers of this entity was necessary, i.e. 102 people. The questionnaire was used to collect data, under the theoretical contributions of Xu (2022), who considers six fundamental pillars to study work motivation within the public sector and Fonseca et al. (2019) to measure organisational commitment. As main findings, it was identified that 58.8 % of municipal workers have medium levels of work motivation and 50.0 % show medium commitment. At a comprehensive level, it was concluded that both variables are indeed correlated (sig.:,041; r:,203), which suggests that the institution needs to improve the motivation levels of its members in order to achieve greater commitment on their part.

Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors och undersköterskors upplevelser av medarbetarsamtal och dess motiverande funktion på en vårdenhet. Utifrån en kvalitativ metod undersöktes detta genom åtta semistrukturerade intervjuer med distriktssköterskor och undersköterskor som arbetade på samma vårdenhet. Genom en tematisk analys identifierades fyra teman: struktur och process, feedback, chefens engagemang och trivsel. Resultatet av studien visade att deltagarna uppskattade strukturerade medarbetarsamtal, samtidigt som de önskade mer flexibilitet för att göra samtalen mer personliga och öppna för diskussion. De efterfrågade också mer konstruktiv feedback för att kunna identifiera utvecklingsområden och därigenom främja arbetsmotivationen. Chefens engagemang framstod som avgörande för att medarbetarsamtalen skulle vara effektiva och motiverande. Diskussion om trivsel under medarbetarsamtalen sågs som ett sätt att öka engagemanget och arbetsmotivationen på arbetsplatsen. Studiens slutsats underströk vikten av att individanpassa medarbetarsamtalen för att främja arbetsmotivationen hos medarbetarna. / The purpose of the study was to investigate district nurses and certified nurse assistants experiences of performance appraisal interviews and its motivating function in a healthcare unit. Using a qualitative method, this was examined through eight semi-structured interviews with district nurses and certified nurse assistants working in the same healthcare unit. Through thematic analysis, four themes were identified: structure and process, feedback, manager engagement, and well-being. The results of the study showed that participants appreciated structured performance appraisal interviews while also desiring more flexibility to make the conversations more personal and open for discussion. They also requested more constructive feedback to identify areas for development and thereby promote work motivation. Manager engagements were perceived as crucial for the effectiveness and motivation of performance appraisal interviews. Discussion about well-being during performance appraisal interviews was seen as a way to increase engagement and work motivation in the workplace. The study's conclusion emphasized the importance of individualizing performance appraisal interviews to promote employees' work motivation.