This thesis begins by considering the nature of research in Operations Management, the methods that are employed and the types of problems it addresses. We contend that as the discipline matures and it extends its boundaries the research challenges become more complex and the reductionist techniques of Operations Research become less appropriate. To explore this issue we use the concept of wicked problems. Wicked problems were developed by Rittel and Webber during the 1970’s. They suggest the existence of a class of problems which could not be solved using the techniques of Operations Research. They describe Wicked Problems using ten properties or characteristics, which, after a thorough review of their descriptions, we have condensed to six themes. We consider the current state of the “Wicked Problem” literature and have identified the paucity relating to Operations Management. Thus we develop our research question: “what are the characteristics of wicked operational problems?” We investigate this question using a single extended case study of an operation experiencing significant unresolved performance issues. We analyse the case using the tenets of systems thinking, structure and behaviour, and extend the empirical literature on wicked problems to identify the characteristics of wicked operational problems. The research indicates that elements of wicked problems exist at an operational level. The significance of this finding is that reductionist techniques to problem solving e.g. lean and six sigma may not be applicable to the challenges facing operational managers when confronted with the characteristics of a wicked operational problem.

När en stor aktör definierar krav på hållbarhet, så måste även små och medelstora företagförhålla sig till dessa för att vara konkurrenskraftiga. Leverantörskedjor är ofta komplexakedjor med flera olika intressenter med olika åsikter och värderingar, och ju fler nivåer enkedja har, desto mer komplexa blir processerna i kedjan. I en kedja med olika tolkningar avvad hållbarhet är, försöker småföretag att minska kostnader, bygga relationer och samtidigtanpassa sig till en aktör som strävar efter att bli mer hållbar, vilket innebär att komplexitetenökar ännu mer. Syftet med denna studie är att identifiera vilka typer av problem, relaterade tillhållbarhet, som finns för småföretag att hantera i en leverantörskedja, och med teorier omhantering av hållbara leverantörskedjor och wicked problems, analysera hur dessa problemuppfattas och hanteras. Med en kvalitativ ansats och med semistrukturerade intervjuerintervjuades fyra olika småföretag i norra Sverige som alla är en del av en leverantörskedjamed en stor aktör. Tematisk analys användes för att sortera empirin. Resultatet visar att det ärsvårt att definiera vad hållbarhet betyder, att det finns utmaningar i att balansera ekonomiskaöverväganden och hållbarhet, att det inte finns några tydliga hållbarhetskrav inomleverantörskedjan samt att samarbetet kring hållbarhet inom leverantörskedjan är lågt.Framtida forskning skulle kunna ge uppmärksamhet åt potentiella strategier och modellersom främjar samarbete inom leverantörskedjor med syfte att bli mer hållbara. Nyckelord: Hållbarhet, leverantörskedjor, småföretag, wicked problems

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Att leda projekt med myndigheter som kunder kan vara en utmaning, särskilt om kunden arbetar efter en annan projektledningsmetodik än den egna organisationen. Syftet med denna studie är att undersöka olika projektledningsmetoder och se hur de påverkar projektets utkomst. Närmare bestämt hur projekt påverkas när kund och leverantör arbetar på olika sätt med olika projektledningsmetoder. Samt att undersöka vilka svårigheter och möjligheter som kan uppstå när olika aktörer arbetar med olika projektmetoder. Studien undersöker även hur sådana diskrepanser kan hanteras, genom att identifiera gemensamma kritiska framgångsfaktorer i de olika projektledningsmetoderna. Dessa framgångsfaktorer kan ses som en rekommendation för att leda projekt på ett effektivare sätt. Tidigare forskning på området är begränsat, det finns många studier om olika projektledningsmetoder samt när och hur de bäst används. Det finns även många studier kring hybridvarianter gällande projektledningsmetodiker men dessa gäller när ett och samma företag blandar traditionell och agil projektledning. Därmed finns ett tydligt kunskapsgap som denna studie ämnar undersöka. Som tidigare nämnt är när kund och leverantör arbetar efter olika projektledningsmetoder i samma projekt och hur dessa projekt kan effektiviseras. En kvalitativ fallstudie genomfördes på ett företag i Sverige där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem projektledare för att kunna besvara studiens frågeställningar och uppfylla dess syfte. Frågorna som ställdes behandlade projektledningsområdet för att få en bra förståelse av området och få reda på kritiska framgångsfaktorer som kan bidra till att effektivisera projekt. Studiens undersökning resulterade i fem olika kritiska framgångsfaktorer som har inverkan på projekt och bör tas i beaktning vid att leda projekt på ett effektivt sätt. Framgångsfaktorerna togs fram genom en tematisk analys av intervjuerna som genomfördes med projektledarna på företaget. Dessa kritiska framgångsfaktorer är kommunikation, scope, människor, flexibilitet och planering. De kritiska framgångsfaktorerna bidrog med att uppfylla studiens syfte och frågeställningar men kan även användas som grund för att effektivisera projekt. / Managing projects with authorities as customers can be a challenge, especially if the customer works according to a different project management methodology than their own organization. The purpose of this study is to investigate different project management methodologies and see how they affect the outcome of the project. More specifically, how projects are affected when customer and supplier work in different ways with different project management methodologies. As well as investigating what difficulties and opportunities that can arise when different actors work with different project methods. The study also examines how such discrepancies can be managed, by identifying common critical success factors in the various project management methods. These success factors can be seen as a recommendation for managing projects more effectively. Previous research in the area is limited, there are many studies on different project management methodologies and when and how they are best used. There are also many studies on hybrid versions of project management methodologies, but these apply when the same company mixes traditional and agile project management. There is thus a clear knowledge gap that this study intends to investigate. As previously mentioned, is when the customer and supplier work according to different project management methodologies in the same project and how these projects can be made more efficient. A qualitative case study was conducted at a company in Sweden where semistructured interviews were conducted with five project managers to answer the study's questions and to fulfill its purpose. The questions asked dealt with the project management area in order to gain a good understanding of the area and find out critical success factors that can contribute to streamlining projects. The study's investigation resulted in five different critical success factors that have an impact on projects and should be taken into account when managing projects effectively. The success factors were developed through a thematic analysis of the interviews that were conducted with the project managers at the company. These critical success factors are communication, scope, people, flexibility and planning. The critical success factors contributed to answering the study's research questions and to fulfill its purpose but can also be used as a basis for streamlining projects.

Via the use of applied games design methodologies, based on analytical grounding, this paper examines the possibility of developing a new type of Policy Game, Wicked Games, as Participatory Design method for use when working with multiple stakeholders on Critical, Crucial, Complex and Wicked Problems (Rittel & Webber 1973). This paper approaches this topic from a Games Design Research perspective, to shed new light on the qualities of medium for participatory designers. This paper provides a definition of, design heuristics for, and an example of a Wicked Game as a starting point for further work within the topic, as well as providing an analysis of a Formal Analysis as a methodology for extracting tacit knowledge from games, Distributed Playtests as a means for gathering information to allow rapid iteration within games design.

It is agreed that greenhouse gas (GHG) emissions from energy and transport systems must be reduced. Technical means exist to reduce GHG emissions from these sources. However, these emission-reduction measures are not implemented to a high enough degree. In this thesis, it is assumed that this is because the reduction of GHG emissions from energy and transport systems is a wicked problem. Unlike a tame problem, which has an unambiguous definition and a finite number of well-defined solutions, a wicked problem is difficult to define, and its solutions are often intertwined with the problem. The “wickedness” of a wicked problem lies in the extreme difficulty of solving the problem, rather than in the problem itself. In this thesis, the wicked problem of reducing GHG emissions from energy and transport systems is studied by applying a sociotechnical systems approach to the introduction of renewable vehicle fuels, the production and use of biogas, the introduction of electric vehicles, and the sustainability of district heating. In addition, this thesis discusses how energy issues are approached in different contexts, and what implications different actions can have on GHG emissions. The analysis shows that a sociotechnical approach to energy systems analysis can offer insights with regard to how system boundaries are handled within GHG-emission assessments and energy and transport policy. By problematising the use of system boundaries in GHG-emission assessments, this thesis explains how attempts to reduce GHG emissions could add to the wicked problem of GHGemission reductions from energy and transport systems. GHG-emission assessments can give very different results depending on system boundaries. While these results can be used in attempts to solve this wicked problem, they can also contribute to complicating it. As solutions to wicked problems are mainly found in policy, the use of system boundaries in policy is studied. Results show that narrow system boundaries in energy and transport policy can hamper sustainable development of energy and transport systems. The use of wider system boundaries could facilitate approaches to solve the wicked problem of reducing GHG emissions from energy and transport systems by making the consequences and effects of policy actions more clearly visible. / Det är välkänt att energi- och transportsystemens utsläpp av växthusgaser måste minska. Tekniska förutsättningar för att minska utsläppen av växthusgaser från användning av energi och transporter existerar. Ändå genomförs inte åtgärder för att minska utsläpp av växthusgaser i tillräcklig utsträckning. I föreliggande avhandling antas detta bero på att minskandet av utsläpp av växthusgaser från energi- och transportsystem är ett ’wicked problem’. Ett sådant problem är svårdefinierat och motståndskraftigt mot lösningar, eftersom lösningarna ofta är sammanflätade med problemet. I avhandlingen studeras frågan om hur utsläpp av växthusgaser från energi- och transportsystem kan minska. Introduktion av förnybara drivmedel, produktion och användning av biogas, introduktion av elbilar, samt hållbarhet i fjärrvärmesystem är områden som studeras med hjälp av ett sociotekniskt angreppssätt. Detta innebär att teknik studeras som en integrerad del av samhället, där teknik både påverkar och påverkas av aktörer och sociala strukturer. Analysen visar att ett sociotekniskt angreppssätt kan ge insikter om hur systemgränser hanteras inom energisystemforskning samt inom energi- och transportpolicy. Värderingar av växthusgasutsläpp, som utförs inom energisystemforskning, kan ge vitt skilda resultat beroende på hur det studerade systemet avgränsats. Resultaten kan användas i försök att minska utsläpp av växthusgaser från energi- och transportsystem, men detta kan leda till att problemet försvåras ytterligare. I avhandlingen förklaras detta genom problematisering av systemavgränsningar i värderingar av växthusgasutsläpp. Eftersom lösningar på ’wicked problems’ oftast återfinns inom policy, studeras även systemavgränsningar i policy. Det visas att snäva systemgränser inom energi- och transportpolicy kan hindra hållbar utveckling av energi- och transportsystem. Vidgade systemgränser skulle kunna underlätta ansatser att minska utsläpp av växthusgaser från energi och transportsystem genom att synliggöra konsekvenser och effekter av policyåtgärder.

In 2017, Sweden adopted a climate policy framework to meet zero emissions of greenhouse gases until the year 2045. In order for this to happen, Sweden must undergo a so-called green transition in which wind power could play a significant role. On the other hand, this development is not as indisputable as it seems, as it encounters resistance from other parties who share legitimate interests, for the land use, namely the Sami. This essay will therefore highlight the possible land use conflicts that may arise during the establishment of the wind turbines. The essay will be based on the collected empirical evidence that was done via interviews with the various parties, the wind power industry, and representatives from the reindeer herding Sami. This conflict over the land use can be restated as a wicked problem. That is, these two in a sense equally valid claims to the land use cannot easily be resolved as there exists no hierarchy of which claim is more important, or which claim is “right” which is also one of the main frameworks that will be analyzed in this essay together with potential environmental justice where this concept is discussed from three different perspectives. The results of this study show that the indigenous people feel that the menace from the wind farms not only threatens reindeer husbandry but also their culture and that these conflicts are due to too little consideration being given to it. Even though the Sami villages are compensated for the encroachments, the lost reindeer pastures are something they feel cannot be fully compensated. The conclusion refers that the main and alternatively the best solution to this insidious problem is to have an early dialogue with both parties and that a greater understanding needs to happen for the Sami to realize their importance. / Sverige antog 2017 ett klimatpolitiskt ramverk för att klara nollutsläpp av växthusgaser fram till år 2045. För att det ska ske måste Sverige genomgå en så kallad grön omställning där vindkraft kan spela en betydande roll. Dessutom är denna utveckling inte så obestridlig som den verkar, eftersom den möter motstånd från andra parter som delar legitima intressen, för markanvändningen, nämligen de renskötande samerna. Denna uppsats kommer belysa de möjliga markanvändningskonflikter som kan uppstå vid etableringen av vindkraftverken. Uppsatsen kommer att baseras på den insamlade empiri som gjorts via intervjuer med de olika parterna, vindkraftsindustrin och representanter från renskötande samer. Denna konflikt om markanvändningen kan återges som ett lömskt problem (wicked problem). Det vill säga att dessa två i en mening lika giltiga anspråk på markanvändningen kan inte lätt lösas eftersom det inte finns någon hierarki över vilket påstående som är viktigast, eller vilket påstående som är "rätt", vilket också är en av huvudramarna som kommer att analyseras i denna uppsats tillsammans med potentiell miljörättvisa där detta koncept diskuteras ur tre olika perspektiv. Resultaten av denna studie visar att urbefolkningen upplever att hotet från vindkraftsparkerna inte bara hotar rennäringen utan även deras kultur och att dessa konflikter beror på att det tas för lite hänsyn till det. Även om samebyarna kompenseras för intrången är de förlorade renbetesmarkerna något som de upplever inte kan kompenseras fullt ut. Slutsatsen visar att den främsta och alternativt bästa lösningen på detta lömska problem är att ha en tidig dialog med, och att en större förståelse behöver ske utifrån båda parter.