Call number: LD2668 .T4 1984 A425 / Master of Science

Introduction: Although attachment theory is widely studied within the field of developmental psychological research, work environment research frequently disregards attachment-related individual characteristics of co-workers when studying workplace environment. The aim of this study was to investigate the impact of attachment style on the perception of psychosocial work environment. Research question: How does attachment style relate to the experience of demands, influence and social support at work? Method: Nurses and assistant nurses employed at the emergency departments, Skåne University Hospital (n = 218), were asked to answer the Attachment Style Questionnaire (ASQ) and Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ). Results: A total of 135 questionnaires (62%) were included in the study. In the majority of the analyses no correlations were found between attachment style and experience of psychosocial work environment. A lower degree of perceived support from colleagues was, however, related to higher discomfort with closeness and relationships as secondary. An association between higher degree of perceived support from peers and higher degree of confidence in self and others was found. Securely attached individuals were less burdened by quantitative requirements and experienced more support from peers than insecure attached individuals. Discussion/conclusion: There is only a weak relationship between attachment style and experience of demands, influence and social support at work. This might partly be explained by the nature of the questionnaires, the homogeneity of the study population and missing cases. The statistically significant correlations that were found are supported by findings in previous studies. / Inledning: Trots att anknytningsforskningen är väl utbredd inom det utvecklingspsykologiska forskningsfältet har arbetsmiljöforskare hittills i stor utsträckning bortsett ifrån anknytningsteorin vad gäller studier av individers olikheter på arbetsplatsen. Syftet med denna studie var att undersöka anknytningsstilens betydelse för upplevelsen av psykosocial arbetsmiljö. Frågeställningar: Hur förhåller sig anknytningsstil till upplevelsen av krav, inflytande och socialt stöd på arbetsplatsen? Metod:Sjuksköterskor och undersköterskor anställda på akutmottagningarna, Skånes universitetssjukhus (n=218), fick besvara Attachment Style Questionnaire (ASQ) och Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ). Resultat: 135 enkäter (62%) inkluderades i studien. I flertalet analyser sågs inga samband mellan anknytningsstil och upplevelse av psykosocial arbetsmiljö. Hög grad av sakorientering och distans på ASQ var dock relaterad till lägre grad av upplevt stöd ifrån kollegor. Dessutom fanns ett samband mellan högre grad av upplevt stöd ifrån kollegor och högre grad av tillit. Tryggt anknutna visade sig i lägre utsträckning belastade av kvantitativa krav och upplevde mer stöd från kollegor än otryggt anknutna. Diskussion/slutsats: Det finns endast ett svagt samband mellan anknytningsstil och upplevelse av krav, inflytande och socialt stöd på arbetsplatsen. Anledningen till detta kan delvis bero på mätinstrumentens utformning, studiepopulationens relativa homogenitet samt ett relativt stort bortfall. De samband som återfanns överensstämmer med tidigare forskning.

Employees who stay home from work because of mental illness are an increasing number in Sweden. One of the reasons may be the increasing demands on the employees. The purpose of this essay is to investigate the legal context about the employers responsibility with regard to rehabilitation, and also to investigate what happens, mentally and economically, with the employee on a sick leave. The responsibility is wide and the consequences are many. To fulfill the purpose the legal method have been used.   If an employee becomes ill, the employer is responsible to start a rehabilitation. If  the employee is unable to go back to the same work tasks as before, the employer must investigate whether the employee can be of any other use to the employer or not. To let an employee go due to his/her mental illness should only be done as a last resort.   The sick leave may have negative influences for the employee, one example is that the mental illness can be even worse. A sick leave can also involve an economic insecurity, therefore many employees work even if they are ill. / <p>1381</p>

Corporate fine is today the most common sanction for work environment crime. Corporate fine is an economic sanction suffered by the trader when the crime was committed in his economic activity. This thesis aims to provide a better understanding for the application of the corporate fine in work environment crime. Furthermore, the thesis also aims to give a picture of how the use of corporate fine in work environment crime is experienced both from a Prosecutor's perspective and an employers' perspective. In order to fulfil this legal science study it is complemented with an empirical study. A legal and social science method has been used to answer the formulated research questions. The Swedish law has a special prosecution rule that says that the Prosecutor of the less serious crime in the economic activity in the first place has to take action against corporate fine and not take action against individuals. This rule together with requirement that the crime must have been committed in an economic activity means that the fine not equally can be tried out to public activities, which is a sector were most women works. Work environment crimes are usually committed in activities in the construction and manufacturing industries, where more men than women are employed. This means that the corporate fines at work environment crime, to a greater extent is sentenced to maledominated industries rather than female-dominated industries. A conclusion that can be drawn from the empirical study is that the two employers' representatives have not experience that the incentive to create a good working environment has changed from when the corporate fine replaced the individual criminal responsibility. On the other hand, they see a risk where the incentives can be weakened. Because they believe that an individual criminal responsibility in general sharpens the focus of individuals.

Titel: Ledarskapets inverkan på psykosocial arbetsmiljö – En tvärsnittsstudie av svenska medarbetares psykosociala arbetsmiljö beroende av ett transaktionellt respektive transformativt ledarskap. Nivå: Kandidatuppsats, företagsekonomi Författare: Hugo Svärd Handledare: Lars Ekstrand Datum: 2014-06 Bakgrund och Syfte: Psykisk ohälsa kan vara ett problem med påtagliga konsekvenser för såväl ett företag som medarbetarna. Företaget kan påverkas av ekonomiska kostnader till följd av sjukfrånvaro och andra driftstörningar på arbetsplatsen samtidigt som medarbetarnas drabbas av reducerad lön, social isolering samt risken att entledigas från arbetet. Den psykiska ohälsan har i tidigare forskning konstaterats bero på hur medarbetare upplever den psykosociala arbetsmiljön på en arbetsplats. Det har även uppmärksammats att ledarskapet kan ha en stark inverkan på hur medarbetare (anställda) upplever den psykosociala arbetsmiljön. Föreliggande uppsats avser därför undersöka hur medarbetare upplever den psykosociala arbetsmiljön beroende av uppfattning om en ledare tillämpar låg eller hög nivå av transaktionellt respektive transformativt ledarskap. Uppsatsen har också avsikt att jämföra hur ledarstilarna predicerar upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön hos medarbetarna. Metod: En kvantitativmetod tillämpades för att uppnå studiens (tvärsnittsstudie) strävan att generalisera resultatet till att representera en svensk kontext. Data insamlades via enkäter vilka därefter sammanställts och analyserats med hjälp av SPSS. Enkäten utgjordes av ett mätinstrument för psykosocial arbetsmiljökartläggning, samt ett instrument för att mäta ledarskap. För analys av data gjordes följande: korrelationsanalys, multivariata variansanalys (MANOVA), multipla regressionsanalyser samt enkelt t-test vilka redovisats deskriptivt. Resultat &amp; slutsats: Transaktionellt ledarskap visade endast skillnader på arbetsledningsklimatet beroende av om medarbetare skattade låg eller hög ledarstil. För samma fråga visade transformativt skillnader i stimulans, arbetsgemenskap och arbetsledningsklimat. Dessa tre 2 faktorer predicerades av transformativt ledarskap medan transaktionellt inte predicerade någon faktor alls. Studien visar att transformativt ledarskap är överlägset transaktionellt i att predicera psykosocial arbetsmiljö hos medarbetarna. Transformativa ledare bidrar till en positiv arbetsmiljö. Förslag till fortsattforskning: För fortsatt forskning kan det vara intressant att dela upp urvalet av företag på offentlig och privat sektor. Det kan finnas skillnader hur medarbetare upplever den psykosociala arbetsmiljön beroende av ett transaktionellt respektive transformativt ledarskap i en privat sektor, jämfört med en offentlig. Detta kan vara en viktig aspekt då t.ex. en privatägd skola i jämförelse med en statligt ägd skola är vinstdrivande på helt olika sätt, vilket då kan inverka på ledarskapet. Det kan också vara intressant att undersöka respektive ledarstils subfaktorer i förhållande till subfaktorerna i psykosocial arbetsmiljö. Särskilt med tanke på den höga effekten hos arbetsledningsklimat, samt för att i egenskap av tidigare forskning ge transaktionellt ledarskap en rättvis redogörelse. Uppsatsens bidrag: Studien har bidragit till kunskap i ett svenskt sammanhang då det saknas tidigare studier som undersökt det transaktionella och transformativa ledarskapets inverkan på medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö. Det finns också ett praktiskt bidrag där studiens resultat ger en viss indikering till ledare/chefer i svenska företag gällande praktiserandet av ett transformativt ledarskap och hur det kan förutsäga medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö på ett positivt sätt. Nyckelord: Ledarskap, transformativ, transaktionell, psykosocial, arbetsmiljö

De senaste forskningarna gällande socialsekreterares arbetssituation tyder på att den psykosociala arbetsmiljön försämrats de senaste åren. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur socialsekreterare inom socialtjänsten upplever den psykosociala arbetsmiljön, genom att beskriva och åskådliggöra vilka faktorer som bidrar till socialsekreterares psykosociala arbetsmiljö. För att svara på syftet har en kvalitativ forskningsmetod med en induktiv ansats valts. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sju socialsekreterare på socialtjänsten inom Hallands län. Intervjuguiden som använts är utformad utifrån Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö. De teoretiska ramverk som använts för att analysera resultatet är Sigvard Rubenowitz fem faktorer gällande en god psykosocial arbetsmiljö samt ett systemteoretiskt perspektiv.  Resultatet i studien visade att det som ligger till grund för upplevelserna av en god psykosocial arbetsmiljö är det fria handlingsutrymmet, att socialsekreterarna känner stöd från närmsta chef och även finner stöd från kollegor. Det som tyder på en sämre upplevd psykosocial arbetsmiljö är obalansen i arbetsbelastningen, bristande stöd från chefen och avsaknad av ledaregenskaper hos chefen. Resultatet visade även att den fysiska miljön är av betydelse för socialsekreterarnas psykosociala arbetsmiljö. / Recent researches regarding social workers job situation indicates that the psychosocial work environment has deteriorated in the last few years. The study aims to  increase knowledge about how social workers in the social services experiencing their psychosocial work environment by describing and illustrating the main factors that contributes to the psychosocial work environment for social workers. To answer the purpose of the study a qualitative method with an inductive approach was chosen. The empirical data was collected through semi-structured interviews with seven social workers in the social services in the county of Halland. The interview guide used in the interviews is designed based on the national regulations on organizational and social work environment The theoretical frame that was used to analyse the result is Sigvard Rubenowitz five factors regarding a good psychosocial work environment and a system theory perspective. The results of the study find that the base for good experiences of the psychosocial work environment is the free action space and the feeling of support from both managers and colleagues. The worse experiences of the psychosocial work environment aims to the imbalance in the workload, lack of support from managers and the lack of leadership skills. The results also find the importance of the physical environment and its impact on the psychosocial work environment

Vårt syfte med denna studie är att belysa de verktyg som kan erfordras för att enhetschefer ska kunna förmedla sitt ledarskap till sina medarbetare. Detta på grund av att medarbetarna inom kommunen inte är helt belåtna med ledarskapet från kommun eller sina chefer, vilket framgår i den medarbetarundersökning som genomfördes 2014 av kommunen. I samma medarbetarundersökning framkom det likaså att sjukskrivningar bland medarbetarna i kommunen kan beror på ledarskapet. Därför har vi valt att undersöka en del av kommunens enhetschefer och hur de ser på sitt eget ledarskap samt vad de kan göra för att få sina medarbetare att må bättre och förebygga sjukskrivningar. Då tiden inte fanns till att undersöka alla enhetschefer inom den valda kommunen, valdes vård och omsorgsförvaltningens enhetschefer ut för vår egen enkätundersökning. Resultatet av vår enkätundersökning utföll sig på så sätt att enhetscheferna erfordrar mer tid att ägna sig åt sina medarbetare och att administrativt stöd fordras för att underlätta enhetschefernas arbetsmiljö. Om enhetscheferna erhåller mer tid till att spendera med sina medarbetare kan det skapa ett starkare psykologiskt band emellan dem, vilket gör att tilliten från medarbetarna till enhetscheferna stärks. När tilliten stärks vågar medarbetarna vända sig till sina enhetschefer för att berätta hur de mår. Genom att plocka bort de administrativa uppgifterna och i stället ge dem till en assistent får enhetscheferna mer tid till att spendera med sin personal och utifrån detta kan de eventuellt få en översikt av hur verksamheten fungerar. Översikten gör att de kan fatta bättre strategiska beslut för deras verksamhet och medarbetare. / Our purpose with this study is to highlight the tools that may be required for the unit managers that they should be able to convey their leadership to their employees. This is due to the employees of the municipality are not completely satisfied with the leadership of the municipality or its managers, as evidenced in the employee survey conducted in 2014 by the municipality. In the same employee survey revealed also that the sick leave among employees in the municipality can depend on leadership. Therefore we have chosen to examine a part of the municipal unit managers and how they see their own leadership, and what they can do to get their employees to feel better and prevent sickness. When the time was to examine all unit managers within the chosen municipality, was elected the health and care administration unit managers out for our own survey. The results of our survey precipitated itself so that unit managers require more time to devote themselves to its employees and administrative support necessary to facilitate the unit managers. If the unit managers will receive more time to spend with their employees, it can create strong psychological ties between them, allowing the trust from employees to the unit managers will be strengthened. When trust is strengthened dare employees turn to their unit managers to tell how they feel. By picking out the administrative tasks and instead give them to an assistant, unit managers get more time to spend with his staff and from this they could possibly get an overview of how the business works. The overview enables them to make better strategic decisions for their business and employees.

Background: Sexual harassment is defined as an act alluding to sex and that is unwelcome by the person towards whom the action is directed. It is an illegal action that risks violating and harming a person’s dignity. The problem can be found in the field of healthcare and amounts to precariousness in the work environment that affects the health of the nurse as well as the quality of the care. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of sexual harassment in the workplace. Method: The authors have carried out a literature review and identified and analyzed the knowledge prevalent in the paper's specific area of study. Twelve scientific articles function as the fundament for this paper: seven of a qualitative, three of a quantitative and two of a both qualitative and quantitative study design. Results: The overview of accessible literature resulted in three main categories with two and three subcategories. In the main category titled Descriptions of sexual harassment, with the subcategories Different appearances and The perpetrator, there is a description of the nurses' impressions of the perpetrator as well as the way sexual harassment are expressed. In the second main category, titled The effects of sexual harassment with the subcategories Feelings, Action and strategies and Consequences, the nurses' reactions to sexual harassment both during and after the event are described. In the third main category Explanations, with the subcategories Definition and boundaries and Interpretation, what the nurses perceive as sexual harassment and how they understand what has occurred are described. Discussion: The result is discussed from the standpoint of the different coping strategies that presented themselves. Possible explanations and solutions of the problem as well as consequences are discussed. / Bakgrund: Sexuella trakasserier är en handling eller yttrande som anspelar på sex och är oönskat av den som utsätts. Det är ett olagligt beteende som riskerar att kränka och skada en människas värdighet. Problemet förekommer inom vård och omsorg och utgör en risk i arbetsmiljön som påverkar såväl sjuksköterskans hälsa som vårdens kvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Metod: Författarna har genomfört en litteraturöversikt vilket betyder att kunskap inom ett specifikt område har identifierats och analyserats. Tolv vetenskapliga artiklar ligger till grund för detta arbete. Sju av kvalitativ, tre av kvantitativ samt två av mixad design. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i tre huvudkategorier med två eller tre underkategorier. I huvudkategorin Beskrivningar av sexuella trakasserier med underkategorierna Olika uttryck och Förövaren beskrivs sjuksköterskornas uppfattning om förövaren samt hur sexuella trakasserier tar sig uttryck. I huvudkategorin Effekterna av sexuella trakasserier med underkategorierna Känslor, Agerande och strategier samt Konsekvenser beskrivs hur sjuksköterskorna reagerar på sexuella trakasserier, under och efter händelsen. I huvudkategorin Förklaringar med underkategorierna Definition och gränsdragning och Tolkning beskrivs vad sjuksköterskorna uppfattar som sexuella trakasserier samt hur de förstår det som inträffat. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån olika copingstrategier som framkom. Tänkbara förklaringar till och lösningar på problemet samt konsekvenser för såväl sjuksköterskans hälsa som vårdens kvalitet diskuteras.

Kontorsmiljön kan variera beroende på arbetsplats, därför anses det viktigt att studera hur den fysiska kontorsmiljön kan påverka arbetstagarnas trivsel, gemenskap och arbetssituation. Tidigare forskning har visat att faktorer så som antal personer som delar kontorsrum eller individens möjlighet till att sitta avskilt kan ha en påverkan på arbetstagarens känsla av sammanhang i sitt arbete. Till och med arbetstagarens upplevelse av kontorets luftkvalitet och belysning har visat påverka arbetstagarnas beteenden i arbetet. I januari 2016 bytte arbetstagarna inom Hälso- och Sjukvårdssektorn i en av Göteborgs stads stadsdelsförvaltningar kontorslokaler, de flyttade från kontorslokaler i ett äldreboende till ett av kommunens kontorslokaler. Syftet med denna studie var att få en bättre förståelse över hur deras nya kontorsmiljö kan ha påverkat arbetstagarnas arbetssituation samt känsla av gemenskap och trivsel. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med nio av Hälso- och Sjukvårdssektorns medarbetare samt en mindre observation av den fysiska arbetsmiljön i deras nya kontorslokaler. De mest framträdande slutsatserna som drogs i studien var att det nya kontoret bidrog till att alla sektorns funktioner nu delar kontorslokal. Något som haft en stark påverkan på arbetstagarnas arbetssituation, gemenskap och trivsel. Då de nu fått en förbättrad kommunikation   mellan funktionerna, vilket även bidragit till bättre förutsättningar för samarbete. Studiens resultat visade även att kontorens storlek, struktur och fysiska attribut hade en påverkan av arbetstagarens känsla av sammanhang, genom att skapa bättre förutsättningar för ordning, kontroll och samarbete. / The office environment can variate in different workplaces, therefore it’s important to research how much the physical office environment can influence the employees’ work situation and feeling of community and wellbeing. Previous research has shown that factors such as the amount of people in an office space or the possibility to privacy can influence the employees’ sense of coherence in their work. Even the employees’ experience of the air quality and light has been shown to affect the employees’ behavior at work. In January of 2016 the employees at the Health Care sector in one of the city districts in Göteborgs stad moved their offices, from offices in an old retirement home to a county office building. The purpose of this research is to get a better understanding of how the new office environment have influenced the employees’ experience in regards to their new work situation and feeling of community and wellbeing. The research was conducted with the help of quality based interviews with nine employees and a small observation of the physical work environment at the Heath Care sector’s new office spaces. The major findings in this study showed that the new closeness, were the different functions within the sector now share the same office space, has had a clear influence on the employees work situation and feelings of community and wellbeing. Where the communication between the functions has improved, something that also has improved their conditions for cooperation. The study also showed that the size, the structure and the physical attributed of the office space has had an influence on the employees’ sense of coherence, by creating better conditions for organization, control and cooperation.

Samverkan mellan föräldrar och skola har troligen förekommit så länge det har funnits utbildning för unga, om än i olika hög utsträckning och med olika utgångspunkter. Utifrån de senaste 80 årens syn på hur och varför lärare och föräldrar ska samverka, beskrivs den nuvarande strukturen för samverkan mellan skola och hem utifrån kritisk realism och Erikssons (2004) principer för samverkan mellan skola och hem. I studien intervjuas fem legitimerade lärare som är verksamma på högstadiet om sina kontakter med föräldrar. Intervjuerna analyseras teoretiskt utifrån kritisk realism. Utifrån dessa intervjuer kartläggs den nuvarande strukturen för samverkan mellan skola och hem, de mekanismer som påverkar strukturen samt tänkbara effekter som den rådande strukturen har på elevers likvärdighet och lärares psykosociala arbetsmiljö. Resultatet visar att lärare och föräldrar samverkar utifrån olika principer, vilket får konsekvenser i en otydlighet i vad de olika aktörerna kan bestämma över. Otydligheten ger utrymme för brister i elevers likvärdighet och påverkar lärares psykosociala arbetsmiljö. För skolledare, lärare och andra verksamma inom skolans värld är det av vikt att förstå vilka mekanismer som påverkar lärare när de samverkar med vårdnadshavare. För lärare kan det underlätta de olika beslut som direkt och indirekt rör elevers likvärdighet. Skolledare behöver förstå vad lärare har att hantera, för att kunna göra skolan till en eftertraktad arbetsplats, dit fler människor söker sig. / Interaction between parents and school has probably existed as long as there has been education for young people, albeit to different extent and with different starting points. Based on the past 80 years’ view on how and why teachers and parents should co-operate, the present structure for interaction between school and home is described based on critical realism and Eriksson’s (2004) principles for interaction between school and home. In the study, five qualified teachers working in upper secondary school are interviewed regarding their contacts with parents. The interviews are theoretically analyzed based on critical realism. Based on these interviews the current structure for interaction between school and home, the mechanisms affecting the structure and plausible effects which the current structure has on the equivalence of students and psycho-social work environment of teachers are mapped out. The results show that teachers and parents interact based on different principles, which results in lack of clarity regarding what the different participants can decide. This lack of clarity may lead to shortcomings regarding the equality of students and the psycho-social work environment of teachers. It is important that principals, teachers and others working in schools understand which mechanisms affect teachers when they interact with parents. For teachers, it may make it easier to make decisions which directly and indirectly involve the equivalence of students. Principals need to understand what teachers have to face in order to make the school a desirable workplace, to which more people are attracted.