Organisations' digitalisation has had positive and negative effects on the work environment. Regardless, the digital work environment can affect employees' digital well-being. By studying how lecturers at Swedish universities feel that their digital well-being is affected by the digital work environment, the universities can proactively work for a good work environment. This quantitative survey studies essential factors for the well-being of lecturers in the digital work environment at Swedish universities. The variation is explained using the Job Demands-Resources model (JD-R) and the Demand-Control-Support model.  The most important factors for digital well-being that have emerged in this study are to have a positive attitude towards digital systems, to have digital competence and to minimize negative impact; this is also confirmed by previous research in other environments.

Background - Work environment for care staff in elderly care has been particularly discussed during covid-19. A large part who worked during the pandemic were temporary workers. In addition to the already existing challenges in the psychosocial work environment, the temporary workers have a job that involves working in different workplaces, with different colleagues and with different managers, which can also be a challenge to ensure the psychosocial working environment of the temporary workers. Aim - To investigate and describe the experiences of temporary workers in elderly care of the psychosocial work environment during the covid-19 pandemic. Method - A qualitative method with an inductive approach has been applied. The empirical material was collected through five semi-structured interviews with hourly workers in elderly care. The material was analyzed using thematic analysis. Results and conclusion – Three main themes and nine sub-themes were identified. Majority experienced changes in work during the pandemic. The changes were about increased responsibility, overtime and concerns about infecting care recipients and their families. There was good support from the manager and colleagues, but the most significant thing for experiencing a good psychosocial work environment was the support from colleagues. It is important to prevent or reduce the risk of ill health and create better conditions for temporary workers to stay in the profession. / Bakgrund och Problemformulering – Arbetsmiljön för omsorgspersonalen inom äldreomsorgen har blivit särskilt omdiskuterad under covid-19. En stor del av de som arbetade under pandemin var timvikarier. Utöver de redan befintliga utmaningarna i den psykosociala arbetsmiljön har timvikarierna ett arbete som går ut på att arbeta på olika arbetsplatser, med olika kollegor och med olika chefer vilket också kan vara en utmaning för att säkerställa timvikariernas psykosociala arbetsmiljö. Syfte - Att undersöka och beskriva timvikarier inom äldreomsorgens upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön under covid-19 pandemin. Metod - En kvalitativ metod med induktiv ansats har tillämpats. Det empiriska materialet samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer med timvikarier i äldreomsorgen. Materialet analyserades med tematisk analys. Resultat och slutsats – Tre huvudteman och nio underteman identifierades. Majoriteten av timvikarierna upplevde förändringar i arbetet under pandemin. Förändringarna handlade om ett ökat ansvar, övertid och oro för att smitta vårdtagare och sina familjer. Resultatet visade att det fanns ett bra stöd från chef och kollegor men det mest betydelsefulla för att uppleva en god psykosocial arbetsmiljö var stödet från kollegor. Det är av att stor vikt att arbetsgivare arbetar aktivt med sätt att förhindra eller minska risken för ohälsa och skapa bättre förutsättningar för timvikarier att stanna i yrket.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka förekomsten av muskuloskeletala besvär, vilka faktorer som orsakar dessa samt vilka kroppsdelar som drabbar kliniskt verksamma tandhygienister. Metod: Studiens design var en litteraturstudie baserad på tidigare forskning av 14 vetenskapliga artiklar som hittades i databaserna CIHNAL, MEDELINE och DOSS. Artiklarna som inkluderades i denna litteraturstudie var mellan åren 2012–2022. Utvalda artiklar är kvalitetsgranskade för att säkerställa hög kvalité och de besvarade studiens syfte. Resultat:  Muskuloskeletala besvär drabbade i genomsnitt 80% av tandhygienisterna från alla studier. Faktorer som kan leda till muskuloskeletala besvär inkluderade arbetsrelaterade faktorer såsom arbetstid, arbetsbelastning och arbetsställning. Individuella faktorer som kön, ålder, fysisk kondition och tidigare skador. Psykosociala faktorer som stressnivå, arbetsplatsmiljö och socialt stöd. Mer än hälften av tandhygienisterna upplevde besvär i flera kroppsdelar samtidigt. Kroppsdelarna som drabbades var nacken (67%), axlar (54%), ryggen (46%), Händer/Handleder (44%), armbågar (20%) höften (17%) knäna (12%) och fötter (12%) Slutsats: Det finns tydliga resultat att muskuloskeletala besvär är ett stort problem för tandhygienister. Det bör uppmärksammas i arbete för en god arbetsmiljö. Mer forskning och mer utbildningsprogram inom ergonomi behövs för att kunna förebygga muskuloskeletala besvär bland tandhygienister som jobbar kliniskt i framtiden. / Aim: The aim of the literature study was to investigate the prevalence of musculoskeletal disorders, which factors cause these, and which body parts affect clinically active dental hygienists. Method: The study design was a literature review based on previous research of 14 scientific articles found in the databases CIHNAL, MEDELINE and DOSS. The articles included in this literature review were between the years 2012–2022. Selected articles are quality reviewed. Results: Musculoskeletal disorders affected an average of 80% of dental hygienists from all studies. The factors where work-related such as working hours, workload and working posture. Individual factors such as gender, age, physical fitness and previous injuries. Psychosocial factors such as stress level, workplace environment and social support. More than half of the dental hygienists experienced problems in several body parts at the same time. The body parts affected were the neck (67%), shoulders (54%), the back (46%), hands/wrists (44%), elbows (20%), the hip (17%), the knees (12%) and the feet (12%) Conclusion: Musculoskeletal disorders are a major problem for dental hygienists. This should be considered in the work for a good working environment. More research and more educational programs in ergonomics are needed to prevent musculoskeletal disorders among dental hygienists who work clinically in the future.

Inledning: Byggbranschen är en av Sveriges mest skadedrabbade branscher. Inom branschen är trä- och betongarbetare de mest utsatta yrkesgrupperna för skador samt den yrkesgrupp som löper störst risk för långvariga sjukdomar. Kultur etablerades när orsaksfaktorer som teknisk och mänskliga beteenden inte kunde användas som orsaksfaktorer. Säkerhetskultur definierar de beteende som samspelar med attityder gentemot säkerheten. Syftet med studien är att undersöka vad anledningen är att yrkesarbetare inte utför sitt arbete på ett säkert sätt och vilka åtgärder inom branschen som kan tillämpas för att säkerhetskulturen ska förbättras. Utifrån en arbetsmiljöaspekt har denna studie fokuserat på tre begränsningsområden som är exponering av byggdamm, hand- och armvibrationer och ergonomi.  Metod: Studien har en kvalitativ forskningsmetod. Genom triangulering av intervjuer och observationer har studien försökt skapa en så rättvisande bild av respondenternas och vår egen upplevelse av arbetsmiljön. Resultat: Studien visar att respondenterna upplever att de får tillräcklig utbildning och information för att utföra ett säkert arbete. Däremot upplevs respondenterna inte vara motiverade och engagerade att tillsammans med produktionsledningen arbeta för en bättre arbetsmiljö. Yrkesarbetarna vill inte själva engagera sig trots att de inte är helt nöjda med sin arbetsmiljö.  Konsekvenser: Studiens slutsats är att arbetsmiljön för yrkesarbetarna i byggbranschen kan bli svår att fortsätta utveckla eftersom det krävs ett gemensamt arbete mellan yrkesarbetare och produktionsledning. Utifrån svar från respondenterna tolkar vi de som att yrkesarbetarna vill ha förändring. Yrkesarbetarna har olika åsikter om hur arbetsmiljön ska förbättras. Vissa anser att ansvaret enbart ligger hos produktionsledningen medan andra tycker att ansvaret ligger på alla medarbetare, oavsett yrkesroll. / The study shows that respondents feel they receive education andinformation from production management. However, respondents do notfeel motivated and engaged to work together with production managementfor a better work environment. Professional workers do not want to engagethemselves even though they are not completely satisfied with their workenvironment. The purpose of this study is to recognize and comprehend thepattern within safety culture throughout a work environment perspective.The study's conclusion is that the work environment can be difficult tocontinue developing due to requirement of collaborative work betweenprofessional workers and production management. Based on therespondents' responses, we interpret that professional workers want change,but it is the production management's responsibility. An exception in one ofthe projects, professional workers feel that the responsibility is with allemployees, regardless of their professional role.

This work aims to determine the causes and consequences of workaholism in women working in corporate who had to move from offices to home offices during the coronavirus crisis. The research is conducted on a sample of fourteen women respondents and one male respondent. The selection was made using the snowball method based on age, education, marital status and employment in Alza.cz or Mall.cz e-shops. All participants answered open questions in essays focused on their home office work habits, daily routine and family relationship. Data were analyzed using grounded theory, based on which I developed eight categories - interest in work, stress/fear, workspace, work schedule, setting boundaries between work and personal life, leisure activities, social interactions and roles in the household. These I subsequently organized and discussed in connection with previous research focused on workaholism, work from home and work-family conflict, such as Samantha Ammons, Cecilia Andreassen or Bryan Robinson. The conclusion of the thesis summarizes the results, the limits of the study and recommendations for future research.

Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI) / Objective: This study provided a qualitative description of stress and coping as perceived by today's nurse manager incumbents. Background: The healthcare work environment as a source of overwork and stress has been implicated in today's nursing shortage. Nurse managers play a pivotal role in creating work environments for staff nurses, but little is known about the nature of nurse manager work. Methods: This qualitative descriptive study determined what situations contribute to nurse manager stress, what coping strategies they utilize, what health outcomes they report, and what decision-making processes they follow to address stressful situations in their roles. A purposive sample of 21 nurse managers employed at three U.S. acute care hospitals participated in the study. Participants completed a demographic questionnaire and a 14-question interview incorporating components of the Critical Decision Method. Content analysis was completed and themes identified. Results: Difficult situations reported included feeling pressure to perform, interpersonal conflicts associated with organizational communication deficits, and issues of human resources and staffing. Nurse managers utilized a combination of emotion-focused and problem-focused coping strategies. When comparing novice nurse managers (3 years or less in role) with experienced nurse managers (greater than 3 years in role), the novices used predominantly emotion-focused coping strategies, a narrow repertoire of self-care strategies, and experienced negative psychological, physiological, and functional outcomes related to their coping efforts. Experienced nurse managers working as co-managers demonstrated mostly problem-focused coping strategies, a broad repertoire of self-care strategies, and reported no negative health outcomes. The study produced a cognitive model in the form of 10 questions that guide nurse manager decision-making related to stressful situations. The study generated four themes amenable to intervention. Conclusions: Performance expectations for nurse managers in acute care hospitals have increased since the 1990's making the role requirements unrealistic. Rising expectations increase nurse manager stress perceptions, making coping more difficult, and potentially harming nurse manager and work environment well-being. Findings from this study suggest that to address stress, coping, and complexity in the nurse manager role requires a combination of strategies that address individual factors as well as organizational culture, supportive structures, and systems that facilitate the role.

Work-related stress has become common in recent years. Many academic studies point out that social workers in the social services experience a lack of time and limited resources in the workplaces in which these social workers are employed. This leads to work-related stress among a large section of the social workers. The purpose of this study is to shed light on social workers´ experiences of work-related stress and how this stress can affect the social workers´ work, private life and health. To answer the study's questions, we have adopted a qualitative methodology and interviewing as a data collection method. In this regard, we have interviewed six social workers who work in the social services within two different municipalities in Sweden. In addition, we have used an analysis method called content analysis. The conclusion is that work- related stress can affect social workers' work in social services, private life and physical and mental health in a negative way. In addition, the empirical study partly confirms the theory and the previous research used in this paper, but we have also found deviating answers that differ from the previous research. Our study has shown that two interviewed social workers did not have experience that work-related stress had a negative effect on their practical work. A few have also said that their health and private life were not negatively affected by the work-related stress, which indicates a need for further research regarding the subject of work-related stress in the Swedish social services, to inquire into why some social workers experience work- related stress and why some do not.

Bakgrund: På en operationsavdelning används en betydande mängd medicintekniskutrustning. Anestesisjuksköterskor, operationssjuksköterskor och undersköterskoransvarar för att förbereda, iordningställa och hantera maskiner, utrustning och detmaterial som behövs under en operation eller undersökning. För att kunna utföraarbetet behövs kunskap och samarbete. Den medicintekniska utrustningen byts ut,uppdateras eller ersätts för att förbättra och/eller effektivisera i det område den äravsedd att användas. Motiv: Mängden medicinteknisk utrustning ökar och den uppdateras eller byts utmot mer avancerad utrustning. Det kräver att operationspersonalen ständigtuppdaterar sina kunskaper. Ofta förväntas personalen att ta till sig ny utrustningunder pågående operationsprogram mellan operationer. Syfte: Att beskriva operationspersonalens erfarenheter av att arbeta medmedicinteknisk utrustning. Metod: För att undersöka personalens erfarenheter av att arbeta medmedicinteknisk utrustning valdes en kvalitativ metod med semistruktureradeintervjuer. Nio intervjuer analyserades med innehållsanalys. Resultat: Presenteras i två kategorier med underliggande subkategorier: Positivaerfarenheter av medicinteknisk utrustning. Med subkategorierna; Denmedicintekniska utrustningen fyller ett syfte, Den medicintekniska utrustningenfrämjar patientsäkerheten och Kunskap och erfarenhet påverkar arbetet medmedicinteknisk utrustning positivt. Negativa erfarenheter av medicintekniskutrustning. Med subkategorierna; Den medicintekniska utrustningen innebärtidskrävande arbete, Den medicintekniska utrustningens påverkan på arbetsmiljön,Bristande utbildning om medicinteknisk utrustning och Den medicintekniskautrustningens påverkan på patientsäkerheten. Det mest framträdande resultatet varatt samtliga deltagare uttryckte att det läggs för lite tid och resurser till utbildning. Konklusion: Om utbildning prioriteras skulle det kunna minska stress, irritation,förkorta operationstider, ge mer tid till patienterna och förbättra patientsäkerheten. / Background: In the surgical ward a substantial amount of medical equipmentis used. The anesthetic nurses, operating theatre nurses and the assistant nursesare all responsible for setting up and preparing the appropriate machines, equipment and material as well as knowing how to use them. In orderto accomplish this both teamwork and knowledge is needed. In order to enhanceand or increase efficiency medical equipment is updated or replaced. Motive: The amount of medical equipment increases in a steady state, isupdated or replaced with more advanced equipment thus the staff in theoperating ward constantly needs to keep updating their knowledge. Staff areexpected to learn how to handle new equipment in between operations andduring ongoing operating schedule. Aim: The focus of this study was to describe the staff¨s experiences of workingwith medical equipment. Methods: A qualitative method with semi structured interviews was used. Nineinterviews were analyzed with a content analysis. Result: Two main categories with subcategories. Positive experiences ofworking with medical equipment. Subcategories: The medical equipmenthas a purpose, Medical equipment enhances patient safety and Knowledge andexperience affects work with medical equipment in a positive way. Category:Negative experiences of working with medical equipment.Subcategories: Working with medical equipment is time consuming, Themedical equipment’s impact on the working environment, Lack of education ofthe medical equipment and Medical equipment affect´s patient safety. The mostprominent result was that all the informants experienced lack of opportunities toachieve correct education of the medical equipment. Conclusion: Prioritization of education and training could reduce stress,irritation, shorten operating time, create more time to take care of patients andenhance patient safety.

Bakgrund:  Röntgensjuksköterskor har en viktig roll inom vården men det råder brist på röntgensjuksköterskor på den nuvarande arbetsmarknaden i Sverige. Att öka nivån av arbetstillfredsställelse för röntgensjuksköterskor skulle kunna hjälpa arbetsgivare att attrahera och behålla medarbetarna. Syfte: Syftet med studien var att studera vilka faktorer inom den psykosociala arbetsmiljön som påverkar arbetstillfredsställelsen hos röntgensjuksköterskor men även undersöka om det finns skillnader hos medarbetarna mellan röntgen modaliteter. Metod: En kvantitativ forskningsmetod användes i denna studie. Data insamlades med en modifierad version av enkäten ‘The Generic Job Satisfaction Scale’ (GJSS). Enkäten är ursprungligen på engelska och är testad och validerad. Enkäten delades till röntgensjuksköterska på de utvalda avdelningarna på två sjukhus. Resultat: Studiens resultat visar att arbetstillfredsställelsen hos röntgensjuksköterskor är hög och att de flesta av deltagarna trivs med sitt arbete samt att det finns ett bra samspel med kollegor och chefer. Resultatet visade att arbetstillfredsställelse för röntgensjuksköterskor var lägst vad gäller lön och den organisation deltagarna arbetar för. Röntgensjuksköterskor som arbetar med MR, intervention och nuklearmedicin hade högre nivåer av arbetstillfredsställelse än de som arbetade med konventionell röntgen eller datortomografi (CT). Slutsats: Det är viktigt för arbetsgivare att förstå vilka faktorer som påverkar medarbetarnas arbetstillfredsställelse samt vilka faktorer som positivt påverkar den psykosociala arbetsmiljön och vilka faktorer som kan förbättras. Sammanfattningsvis visar studien att även om röntgensjuksköterskor på övriga modaliteter visar hög tillfredsställelse bör lönen för röntgensjuksköterskor i Sverige ses över och förbättras. Detta kan öka arbetstillfredsställelse och på det sättet blir det lättare att attrahera och behålla medarbetarna och därmed minskas brist på röntgensjuksköterskor. / Background: Radiography is highly specialised and plays a vital role in the health service. There is a shortage of radiographers in the current job market in Sweden. Increasing the level of job satisfaction of radiographers could aid employers in attracting and retaining employees and thus end the shortage.  Purpose: This study aimed to study the satisfaction levels of Swedish radiographers, compare those working with different radiographic methods and analyse which psychosocial factors have a negative or positive affect on the radiographers’ experience of their workplace. Method: A quantitative research method was used in this study.  Data was collected using ‘The Generic Job Satisfaction’ questionnaire, which was translated and modified by the researchers. The questionnaire was delivered to radiographers, who were working under the collection period, in the selected departments of two hospitals. Results: Most of the radiographers in the study had high levels of job satisfaction. They were most satisfied with the nature of work and working relationships but were dissatisfied with salary levels and the organisational culture. Radiographers working with MR, interventional radiography and nuclear medicine had higher levels of job satisfaction than those working in x-ray or computer tomography (CT).  Conclusion: It is important that employers understand which factors affect job satisfaction in order to understand what is positively affecting the psychosocial work environment and where improvements can be made. Recognising the work of radiographers in Sweden, may increase job satisfaction, make it easier to attract and retain staff and thus reduce the shortage of radiographers the departments currently face.

Covid-19 has changed our working life and especially from where the work is performed. The increased extent of telework requires studies that examine teleworking from a health-oriented perspective. Several studies have examined the impact of telework on employees’ health and well-being, but less attention has been paid to managers’ experiences of telework and how it affects them in their leadership. This study aims to examine and describe first-line managers’ experience of managerial leadership to promote employees’ health and opportunities for a good work environment during teleworking. Data were collected from a total of eleven interviews with first-line managers in three Swedish municipalities and analysed with qualitative content analysis. The result shows that telework challenges and places high demands on leadership. Though it has the potential to strengthen employees’ health and work environment as long as managers, by being responsive and flexible to individual needs, balance their leadership between trust and support. Furthermore, it’s important that managers get to know their employees and at the same time are offered support to deal with the changed circumstances. / Covid-19 har förändrat vårt arbetsliv och särskilt varifrån arbetet utförs. Den ökade omfattningen distansarbete kräver studier som undersöker distansarbete från ett arbetshälsoperspektiv. Flera studier har undersökt distansarbetets påverkan på medarbetares hälsa och välbefinnande, men mindre uppmärksamhet har ägnats åt chefers erfarenheter av distansarbete och hur det påverkar dem i deras ledarskapsutövande. Den här studien syftar till att undersöka och beskriva första linjens chefers erfarenheter av att utöva ledarskap för att främja medarbetares hälsa och möjligheter till en god arbetsmiljö vid distansarbete. Datainsamlingen utgick i från kvalitativa intervjuer med totalt elva första linjens chefer från tre mindre kommuner i södra Sverige, vilka analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien visar att distansarbete utmanar och ställer höga krav på ledarskapet men för samtidigt med sig potential att stärka medarbetares hälsa och arbetsmiljö i en riktning som de uppskattar och mår bra av. Det förutsätter att chefen genom att vara lyhörd och flexibel gentemot individuella behov kan balansera sitt ledarskap mellan att tillit och stöd. Det är således viktigt att chefen lär känna sina medarbetare och samtidigt erbjuds stöd för att hantera de förändrade omständigheterna.