Bakgrund: Statistik visar att 8% av alla legitimerade sjuksköterskor inte arbetar inom hälso- och sjukvården. Anledningen till det är bland annat hög arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress. Tidigare forskning visar att arbetsplatser som arbetar proaktivt för vårdpersonalens välbefinnande har i en större utsträckning mer välmående personal. Utan ett gott välbefinnande hos sjuksköterskan blir patientsäkerheten och kvaliteten på omvårdnaden sämre. Syfte: Studiens syfte var att beskriva primärvårdssköterskans skattande av psykosocial arbetsmiljö och välbefinnande samt studera sambandet mellan dessa variabler. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv och korrelativ design. Totalt skickades 170 enkäter ut till sjuksköterskor och distriktssköterskor arbetande inom regionstyrd och privatägd primärvård i Mellansverige. Svarsfrekvens: 58%. Använda instrument var; Factors perceived stress symptoms, Thriving Scale, Copenhagen Psychosocial Questionnaire Version III. Huvudresultat: Resultatet visar starkt samband mellan ökad konflikt mellan arbete och privatliv och sämre skattat symtom på stress, det innebär att variablerna samvarierar med varandra negativt. Högt arbetstempo korrelerar med stress-symtom negativt. Positiv korrelation sågs mellan upplevelsen att känna stolthet över sin organisation och välbefinnande, vitalitet, lärande och blomstrande på arbetsplatsen. Vitalitet och lärande skattades högt, vilket indikerar hög nivå av thriving hos deltagarna. Slutsats: Flertal statistiskt signifikanta samband mellan psykosocial arbetsmiljö och välbefinnande konstaterades. Det innebär att den psykosociala arbetsmiljön samvarierar med primärvårdssköterskans välbefinnande. Resultatet understryker vikten av att organisationer prioriterar att skapa ett hållbart arbetsliv för att välbefinnandet ska bevaras och förbättras. / Introduction: Statistics show that 8% of all licensed nurses do not work in healthcare. Causes are high workload and work-related stress. Previous research presents that workplaces proactively work for the well-being of staff have more prosperous employees. Without the feeling of well-being of the nurse, patient safety and the quality of care will be worse. Aim: Aim to describe the primary care nurse’s assessment of the psychosocial work environment and well-being and study the relationship between these variables. Method: A quantitative cross-sectional study with descriptive and correlational design. A total of 170 questionnaires were sent out to nurses and district nurses working in regionally managed and privately owned primary care in Central Sweden. Response rate: 58%. Instrument used; Factors perceived stress symptoms, Thriving Scale, Copenhagen Psychosocial Questionnaire Version III. Result: Strong correlation between high work-privacy conflicts and higher stress symptoms were seen, this means the variables co-vary negatively. High work pace correlates negatively with stress symptoms. Positive correlation was seen between feeling pride in the organization and well-being, vitality, learning and thriving at the workplace. Vitality and learning were rated high, which indicates high levels of thriving. Conclusion: Several statistically significant relationships between psychosocial work environments and well-being were found. This implies that psychosocial work environment affects primary care nurse’s well-being. It underlines the importance of organizations prioritizing creating a sustainable work environment for the well-being to be preserved and improved.

I Sverige har distansarbete blivit allt vanligare, vilket har resulterat i fler tomma ytor på kontor. Ekonomiska fluktuationer och pandemin har också visat att behovet och efterfrågan på kontorsutrymme kan variera betydligt, vilket skapar samhällsekonomiska problem genom vakanta kontorslokaler. Därför behövs det lösningar för att göra kontorslokaler mer attraktiva för användare. Genom att förstå hyresgästers preferenser kan fastighetsägare anpassa sina lokaler för att erhålla hyresgästernas lojalitet. Målet med undersökningen är att ta reda på deras förväntningar och preferenser när det gäller kontorslokaler i Sverige. De faktorer som primärt undersöks inkluderar läge/tillgänglighet, arbetsmiljö, kontorsutformning och externa faktorer som pandemin. Vårt arbete fokuserar på att sammanfatta hyresgästers preferenser för att bidra till utvecklingen av kontor och göra dem mer attraktiva i Sverige. Denna studie undersöker sex olika hyresgästers preferenser för kontorslokaler i Malmö, i kombination med tidigare forskning om ämnet. Vid val av metod för datainsamling har vi även fokuserat på semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att hyresgästerna generellt hade liknande preferenser, inklusive läge/tillgänglighet, arbetsmiljö och anpassning till hyresgästens verksamhet. En bra inomhusmiljö och funktionella kontor var också viktiga faktorer för de flesta. Innovation och flexibla utrymmen betraktades som optimala för dagens arbetsplatser, och en effektiv kontorsutformning bör möjliggöra flexibilitet samtidigt som den säkerställer koncentration och integritet för alla anställda. Dock kan preferenser påverkas av både interna och externa faktorer, inklusive en osäker ekonomisk situation och pandemins konsekvenser. / In Sweden, remote work has become increasingly common, leaving more empty spaces in offices. Economic fluctuations and the pandemic have also demonstrated that the need and demand for office space can vary significantly, causing socio-economic problems through vacant office spaces. Therefore, solutions are needed to make office spaces more attractive to users. By understanding tenants' preferences, property owners can adapt their premises to obtain tenants' loyalty. The aim of the survey is to find out their expectations and preferences regarding office spaces in Sweden. Factors primarily examined include location/accessibility, work environment, office layout, and external factors such as the pandemic. Our work focuses on summarizing tenants' preferences to contribute to the development of offices and make them more attractive in Sweden. This study examines six different tenants' preferences for office spaces in Malmö, in combination with previous research on the subject. In selecting the approach for data collection, we have also focused on semi-structured interviews. The results show that tenants generally had similar preferences, including location/accessibility, work environment, and adaptation to the tenant's business. A good indoor environment and functional offices were also important factors for most. Innovation and flexible spaces were considered optimal for today's workplaces, and an efficient office layout should enable flexibility while ensuring concentration and privacy for all employees. However, preferences can be influenced by both internal and external factors, including an uncertain economic situation and pandemic consequences.

I detta examensarbete har upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön under en rådande omorganisation undersökts. Studien har en kvalitativ forskningsansats som baseras på åtta semistrukturerade intervjuer med arbetstagare som innehar olika yrkesbefattningar men som arbetar inom en och samma organisation. Syftet med studien var att skapa djupare förståelse för arbetstagares upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön under en rådande omorganisation. För att uppfylla syftet har följande tre frågeställningar formulerats: Hur beskriver arbetstagarna omorganisationen? Om och på vilket sätt upplever arbetstagarna att omorganisationen kommer påverka deras arbetsuppgifter? Om och på vilket sätt upplever arbetstagarna att omorganisationen påverkar deras välbefinnande på arbetsplatsen? För att analysera den insamlade empirin och skapa en djupare förståelse för det sociala fenomenet har teorierna krav-kontroll-stödmodellen av Karasek och Theorell (1990) samt KASAM – känsla av sammanhang av Antonovsky (2005) använts. Resultatet visade på enhetligt positiva känslor och reaktioner på den pågående omorganisationen. Samtliga intervjupersoner ansåg förändringarna som meningsfulla för företaget såväl som för dem själva som anställda. Omorganisationen syftar till expansion och tillväxt, vilket visade sig förändra majoriteten av intervjupersonernas arbetsuppgifter. Implementationsprocessen upplevdes till en början som rörig och informationsutbytet ansågs vara otillräckligt för att processen skulle kunna genomföras på ett tillfredställande sätt. Detta ledde till spekulationer och ryktesspridning, vilket påverkade sammanhållningen på arbetsplatsen. Det blev dock tydligt att socialt stöd från kollegor och chefer var en viktig faktor för att hantera det dagliga arbetet. Ett effektivt samarbete med både kollegor och chefer blev en nödvändighet för att hantera de krav som uppstod som en följd av omorganisationen.

No description available.

Several studies have shown that the work environment affects company performance. The managers are seldom aware to which extent work environment problems affect productivity, quality of delivery and sick-leave in their organisation. The present literature study showed that improvements regarding physical ergonomics generally are shown to be cost-effective. The most beneficial way of working is through proactive measures interactively with employees. An efficient, systematic way of performing risk assessments and interventions reduce the need for a calculation method. This study identified propositions for properties of calculation methods. These propositions were : “Simplicity, high usability”, “Right content for the target group”, “High ability to measure risk”, “Focus on staff”, “Correct standardised values”, “Right focus” and “Optimal design”. Scania CV, a producer of trucks and buses, has developed a calculation model for cost-effectiveness of ergonomic interventions. Evaluation of this model with semi-structured interviews showed agreement regarding the need of a simplified calculation method, based on systematic risk assessments. / Ett flertal studier har visat att arbetsmiljön påverkar företags effektivitet. Företagsledningen är sällan medveten om till vilken grad arbetsmiljö-problem påverkar produktivitet, kvalitet och sjukfrånvaro. Litteraturstudien i detta projekt visade att förbättringar inom ergonomi generellt sett är kostnadseffektiva. Det är mest gynnsamt att arbeta proaktivt samt participativt, det vill säga i samarbete med medarbetarna på den lokala avdelningen. Ett effektivt, systematiskt arbete med riskbedömningar och interventioner minskar behovet av att göra en beräkning av lönsamheten. Propositioner för egenskaper hos kostnadseffektiva beräkningsmetoder togs fram i denna studie. Dessa propositioner var; ” Enkelhet och god användbarhet”, ”rätt innehåll för målgruppen”, ”hög förmåga att bedöma risk”, ”personalfokus”, ”korrekta standardiserade värden”, ”rätt fokus” och ”optimal design”. Scania CV, producent av lastbilar och bussar, har tagit fram en beräkningsmodell för kostnadseffektivitet hos ergonomiska interventioner. Utvärderingen av denna modell med semistrukturerade intervjuer visar god samstämmighet i att det behövs enkla kalkylmetoder som grundar sig på systematiska riskbedömningar.

Barns trauma är allt annat än enkelt- sekundär traumatisering hos socialarbetare Child trauma is anything but simple- social workers affected by secondary traumatization The purpose of this study is to examine how social workers who work with abused children are affected by secondary trauma, what consequences can be caused bysecondary trauma, and how to prevent social workers from developing secondary trauma. The theoretical framework includes Lazarus & Folkman's (1984) coping theory and the Demand-control-support theory (Karasek & Theorell, 1990). This study is a structured literature review but with method features from systematic literature studies. To explore the questions, the process of finding and screening articles included three databases and a manual search. This process started with 91 articles and was deducted to the final 10 articles that met the criteria and were analyzed through a narrative synthesis. The results showed that the following themes: workload and work experience, work environment and organizational factors, and the conflict between work and family life are affecting the risk for social workers to develop secondary trauma. Consequences that were identified included physical, psychological, and other types of consequences. Preventative actions included self-care, coping strategies, and protective factors. These results were discussed in reference to previous research and theoretical framework. To conclude, social workers who work with abused children are at risk of being affected by secondary trauma. The consequences and preventive actions differ depending on the context and person. Thus, finding a blueprint for avoiding and minimizing the risk of developing secondary traumatization does not exist, instead, it is a process where strategies are continually evolving.  Keywords: Secondary trauma, social workers, abused children, work environment. Nyckelbegrepp: Sekundär traumatisering, socialarbetare, våldsutsatta barn, arbetsmiljö. Stacey Carlsten Wordcount: 15845

Bakgrund: Idag beräknas bristen på sjuksköterskor uppgå till 5,9 miljoner sjuksköterskor globalt, ensiffra som väntas stiga. Att sjuksköterskor lämnar sina arbetsplatser beror på flera faktorer. Hög arbetsbelastning, etisk stress och bristande ledarskap är några exempel. Detta leder till brist på god omvårdnad och bristande patientsäkerhet.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad som påverkar sjuksköterskors intention att stanna på sin arbetsplats.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på data från 10 originalartiklar genomfördes, och analyserades med en tematisk innehållsanalys.  Resultat: Tre teman och åtta subteman identifierades. Individuella faktorer innehöll subteman: Privatliv, Klinisk erfarenhet och Ekonomiska faktorer. Det andra temat, Tillfredställelse i arbetet med subteman Professionsstolthet, omvårdnadsfokus och utmanande utveckling. Slutligen Mellanmänskliga relationer, vilken beskrev vikten av Omsorgsfullt ledarskap och Kollegial sammanhållning.  Slutsats: Sjuksköterskor behöver en stabil organisation och en miljö där de tillåts arbeta efter deras professionella autonomi, möjlighet till utveckling, ett gott ledarskap och goda relationer med kollegor. Vidare finns det likheter mellan sjuksköterskors intention att stanna och intentionen att lämna, men även viktiga skillnader. Ytterligare forskning kring detta samband förelsås. Detta för att bidra till god omvårdnad och en säker vård för patienterna. / Background: The global nursing shortage is estimated to 5,9 million nurses. Nurses are leaving their workplaces and the profession. This relates to several factors, for example, high workload, moral distress, and lack of good leadership which contributes to lack of proper nursing care and poor patient safety.   Aim: The aim of this study was to examine what affect nurses’ intention to stay in their workplace.  Method: A literature review of qualitative data was conducted from ten original articles, and was analysed using a qualitative thematic analysis approach.  Results: Three themes and eight subthemes were identified. Individual factors containing subthemes: personal life, clinical experience and financial factors. The second theme was Work satisfaction including subthemes professional pride, nursing care and challenging growth. The last theme was Interpersonal relationships describing the importance of caring leadership and collegial support.  Conclusion: Nurses´ need stable organisations, good leadership, collegial support and being allowed to use their expertise and professional autonomy. There are many similarities between nurses’ intention to stay and intention to leave, but also important differences. Further research investigating these differences are recommended to improve nurses’ work environment.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka möjligheter ett digitalt mätverktyg har för medarbetares välmående i att stödja HRs arbete med arbetsmiljön i små- och medelstora företag. Studien ämnar att bidra till forskning rörande digitalisering inom HR för medarbetares mjuka värden. Avgränsningar har gjorts rörande teorier och de teoriområden som valts ut är digitalisering, utmaningar inom digitalisering samt digitalisering av HR-system, organisatoriskt beslutsfattande baserat på mätningar samt dess fördelar och utmaningar, motivation samt två motivationsteorier i form av Herzbergs tvåfaktorsteori och Maslows behovstrappa, arbetsmiljö och psykosocial arbetsmiljö.  Studien har haft en kvalitativ forskningsmetod där respondenter som använt mätverktyget under en tid och jobbar med HR-frågor valts ut till datainsamlingen. Respondenterna har intervjuats, intervjuerna har transkriberats och kodats och till sist har teman skapats utifrån koderna med en tematisk analys. Med hjälp av teorierna som valts ut till studien skapades tre teman: förändrat arbetssätt, utmaningar med digitala verktyg och beslutsfattande baserat på mätningar, för att svara på studiens forskningsfrågor. Utifrån resultaten i studien har det visat sig att mätverktyget förändrat sättet HR arbetar, att det fungerat som ett viktigt stöd i HRs arbete och beslutsfattandet inom organisationer, men att en digitalisering och implementering av ett sådant mätverktyg även innebär utmaningar. / The purpose of this study has been to investigate the opportunities a digital measuring tool for employees' wellbeing has in giving support to HR in small- and medium-sized organizations. The study is aimed to contribute to the research field about digitalization within HR for soft values. In the study, delimitations have been made surrounding the theories, and the selected areas of theories are digitalization, challenges with digitalization, digitalization of HR-systems, organizational decision making based on measuring and the advantages and disadvantages of measuring, motivation with two motivational theories in the form of Herzbergs two factor theory and Maslows Hierarchy of needs, work environment and psychosocial work environment. The study has had a qualitative research method where respondents who have experience with the measuring tool and are working with HR issues were selected for the data collection. The respondents have been interviewed, the interviews have been transcribed and coded and lastly themes have been made by using the codes in a thematic analysis. With the help of the theories in the study, three themes were created: changed way of working, challenges with digitalization and decision making based on measuring. These were made to answer the research questions of the study. The results of this study have shown that the measuring tool has changed HR’s way of working, that it has functioned as an important support in HR’s work and for making organizational decisions, although a digitalization and implementation of a measuring tool like this also comes with challenges.

Fysisk aktivitet blir ett allt viktigare ämne sett till det fysiska och psykiska välbefinnandet. I takt med att fler arbetsplatser blir stillasittande och arbetsbelastningen högre, blir det en relevant fråga för att främja hållbara och hälsosamma medarbetare. Organisationer som uppmuntrar till fysisk aktivitet präglas av lägre sjukfrånvaro och mer produktiva och motiverade medarbetare som trivs på arbetsplatsen. Det är därför till organisationers fördel att erhålla friskvårdssatsningar som möjliggör för medarbetarna att prioritera sin hälsa, både den mentala och kroppsliga. Många organisationer upplever däremot att det finns en svårighet i att motivera och inkludera samtliga medarbetare till att nyttja de friskvårdssatsningarna som erbjuds. Utmaningen sitter i att locka de medarbetare som inte finner något intresse av en aktiv livsstil. Denna kvalitativa studie syftar därför till att undersöka hur arbetsgivarrepresentanter med ansvar för friskvårdsarbetet upplever att de kan tillhandahålla friskvårdssatsningar som motiverar medarbetarna och bidrar till en god arbetsmiljö. För att undersöka detta har det genomförts åtta semi-strukturerade intervjuer med arbetsgivarrepresentanter från olika organisationer. Sedan har en induktiv tematisk analys tillämpats som metod för att analysera det framtagna resultatet. Studiens resultat visar på att balans och återhämtning blir viktiga faktorer för att medarbetare ska hålla och orka i både privat- och arbetsliv. För att detta ska vara möjligt blir friskvård en viktig del, då det uppmuntrar medarbetare till att avsätta tid för hälsan. Fysiskt och psykiskt välmående utgör grunden för hållbara medarbetare, som har visat sig främja en god arbetsmiljö, Detta då de tenderar att vara mer produktiva, motiverade, mindre stressade och mer nöjda i vardagen. Vi har även identifierat att en god arbetsmiljö främjas av gemensamma aktiviteter då det ökar känslan av tillhörighet, trivsel och goda relationer i arbetsgruppen. Att kombinera gemensamma aktiviteter med bonusgrundade tävlingar har visat sig vara ett sätt som upplevts bra för att inkludera och motivera fler medarbetare till att nyttja friskvården. Detta i kombination med individuella friskvårdssatsningar för att bidra med alternativ till de medarbetare som föredrar att vara aktiva på egen hand. / Physical activity is becoming an increasingly important topic in terms of physical and mental well-being. As more workplaces become sedentary and workloads increase, it becomes a relevant issue for promoting a sustainable and healthy workforce. Organizations that encourage physical activity are characterized by lower absenteeism and more productive, motivated, and happy employees. It is therefore to the advantage of organizations to obtain wellness initiatives that enable employees to priorities their health, both mental and physical. However, many organizations find that there is a difficulty in motivating and including all employees to use the wellness initiatives offered. The challenge lies in attracting those employees who do not find any interest in an active lifestyle. This qualitative study therefore aims to investigate how employer representatives with responsibility for wellness work feel that they can provide wellness initiatives that motivate employees and contribute to a good working environment. To investigate this, eight semi-structured interviews were conducted with employer representatives from different organizations. Then, an inductive thematic analysis has been applied as a method to analyze the obtained results. The results of the study show that balance and recovery are important factors for employees to maintain and cope in both private and working life. For this to be possible, wellness becomes an important part, as it encourages employees to set aside time for health. Physical and mental well-being is the basis for sustainable employees, which has been shown to promote a good working environment, as they tend to be more productive, motivated, less stressed, and more satisfied in everyday life. We have also identified that a good work environment is promoted by joint activities as it increases the sense of belonging, well-being, and good relations in the work group. Combining joint activities with bonus-based competitions has proved to be a way of including and motivating more employees to use the wellness program. This is combined with individual wellness initiatives to provide alternatives for employees who prefer to be active on their own.

Inledning: Distraktioner under läkemedelshantering medför risker som kan påverka patientsäkerheten. En tiondel av alla vårdskador som sker inom svensk hälso- och sjukvård är läkemedelsrelaterade. Medvetenheten om risker och konsekvenser i samband med läkemedelshantering kan vara ett steg i att minska förekomsten av dessa vårdskador. Sammantaget kan detta bidra till kortare vårdtider och en minskad kostnad för samhället.  Syfte: Studiens syfte var att beskriva distraherande händelser intensivvårdssjuksköterskan utsätts för under läkemedelsprocessen  Metod: En kvalitativ studie har genomförts med deltagande observation som datainsamlingsmetod. Totalt 60 observationer analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Händelser som distraherade intensivvårdssjuksköterskan under läkemedelsprocessen kunde sammanställas i två huvudkategorier, arbetsmiljö och patientens tillstånd. I arbetsmiljön observerades distraherande händelser bero på samtal, trängsel och avsaknad av material samt omvårdnad. Här lyftes även vikten av en lugn omgivning. Patientens tillstånd observerades distrahera när denne blev instabil eller vid larm från medicinteknisk utrustning.  Slutsats: En ökad patientsäkerhet kan uppnås genom att ge intensivvårdssjuksköterskor goda förutsättningar under läkemedelsprocessen. Att öka medvetenheten om distraherande händelser och dess konsekvenser kan även bidra till ökad patientsäkerhet. Vidare forskning inom ämnet kan med fördel göras för att få en ökad förståelse och utveckla rutiner och åtgärder för att förhindra att fel i läkemedelshanteringen uppstår. / 1.      Introduction: Distractions during the medication process induces risks that can potentially impact patient safety. In Sweden, one tenth out of all injuries caused by given care are related to medication errors. Knowledge of the risks and consequences associated with managing medication can be one step forward to reduce the incidence of injuries caused by given care. This may over all contribute to shorter care admissions and a decreased cost for the Swedish society. Aim: To describe distracting events the intensive care nurse was exposed to during the medication process. Method: A qualitative study has been made with participant observation as method for data collection. A total of 60 observations was analyzed through qualitative content analysis.  Result: Events in which the intensive care nurse was distracted during the medication process could be compiled into two main categories, work environment and patient condition. Occurring events observed in the work environment was due to conversations, crowding and lack of material and also patient care. The importance of calm and work privacy was also raised. Distractions due to patient condition was observed in critical situations where the patient became unstable or when medical device equipment alerted.  Conclusion: Increased patient safety can be obtained by giving intensive care nurses better conditions during the medication process. Raising the knowledge of distractive events and their consequences can also contribute with an increase in patient safety. Further research can be beneficial in order to increase understanding as well as development of routine procedures and plans of action to prevent errors in the medication process.